Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
I masspektrometrilabbet: biologen Mathias Sauer (sittande) visar masspektradata för docent Johan Gobom, professor Henrik Zetterberg och docent Gunnar Brinkmalm (stående). Foto: Elin Lindström.

ERC Advanced Grant till Henrik Zetterberg

26 april, 2022

BIDRAG. Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, har just fått det prestigefyllda EU-anslaget ERC Advanced Grant för att ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.

Det är långvarig forskning inom klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet som lett fram till tre väletablerade ryggvätskemarkörer som idag används världen över för att tidigt avgöra om en människa har Alzheimers sjukdom. Dessa har nu utvecklats till pålitliga blodtester. Men av alla som upplever symtom på neurodegenerativ sjukdom är det bara hälften som specifikt har alzheimer. För många går det alltså idag fortfarande inte att ta prover för att avgöra vilken underliggande sjukdom som orsakar sviktande minne eller andra kognitionsstörningar, om det inte är alzheimer.

Femårig plan

När forskarna nu ska ta fram tester även för andra demenssjukdomar ligger fokus på pannlobsdemens och Lewykroppsdemens.

Henrik Zetterberg. Foto: Elin Lindström.

– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Han har just fått ett av de mest prestigefyllda anslag en forskare kan få. Europeiska forskningsrådets ERC Advanced Grant ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.

Betydligt svårare

Precis som för Alzheimers sjukdom kännetecknas pannlobsdemens och Lewykroppsdemens av att proteiner i hjärnan inte veckar sig som de ska eller klumpar ihop sig, vilket stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för dessa demenssjukdomar har varit resultatlösa. Sannolikt beror det på att vävnadsförändringarna inte avspeglas lika tydligt i kroppsvätskor som vid Alzheimers sjukdom.

Doktorand Joel Simrén och professor Henrik Zetterberg framför ett av de mätinstrument som kommer att användas i projektet. Foto: Elin Lindström.

– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av ultrakänsliga mätmetoder inom både masspektrometri och immunkemi ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg.

Projektet ska också utveckla nya metoder för att mäta aktiveringen av de olika hjärncellstyperna astrocyter och mikroglia i de neurodegenerativa sjukdomarna. Det är allt mer tydligt att dessa hjärnceller spelar en viktigare roll i utvecklingen av demens än forskare tidigare trott, och metoderna kommer vara till god nytta i den fortsatta demensforskningen i världen.

Hjärna, ryggvätska, blod

Henrik Zetterberg har också en professur vid University College London, där forskargruppen får tillgång till en stor biobank dit människor som avlidit med demens donerat hjärnvävnad. Genom att lösa upp och analysera hjärnförändringar ska forskarlaget identifiera molekyler som sedan undersöks vidare i ryggvätska och blod. Baserat på tidigare forskning finns redan två goda kandidater som kanske kan bli nya biomarkörer: alfa-synuklein för Lewykroppsdemens och parkinsonliknande tillstånd, samt TDP-43-patologi för vissa former av pannlobsdemens och amyotrofisk lateral skleros (ALS).

Ett etisk dilemma

Det faktum att forskargruppen tar fram sätt att diagnostisera sjukdomar som idag inte går att bota innebär ett etiskt dilemma. Det kan vara svårt för en patient att få veta att hen har en svår sjukdom men att det inte finns så mycket att göra för att bota eller bromsa dess förlopp, funderar Henrik Zetterberg:

Henrik Zetterberg. Foto: Elin Lindström.

– Samtidigt är vi övertygade om att biomarkörer som speglar sjukdomsprocessen vid olika demenssjukdomar kommer att snabba på utvecklingen av läkemedel. Det gör det möjligt för läkemedelsföretag att rekrytera rätt patienter, mäta huruvida deras läkemedelskandidater faktiskt har effekt på sjukdomen, och analysera prover från blod eller ryggvätska för att sjukdomens utveckling efter tre, sex och tolv månaders behandling.

De nya metoderna kommer förhoppningsvis underlätta en snabb och korrekt diagnos, vilket patienter som söker vård på grund av oro för symtom upplever som positivt.

–  Samtidigt är det viktigt att en patient som får sin diagnos får bra stöd för att hantera denna och inte överges av sjukvården, säger Henrik Zetterberg.

För Alzheimers sjukdom är nu flera antikroppsbaserade behandlingar på gång, där antikropparna är tänkta att minska de plack i hjärnan som är karaktäristiska för sjukdomen. En sådan behandling har nyligen godkänts i USA, men dess positiva effekt på de kognitiva funktionerna har tyvärr visats vara begränsad.

God hjälp från FIK

Forsknings- och innovationskontoret spelade en avgörande roll för ansökan till det europeiska forskningsrådet ERC, och då särskilt forskningsrådgivaren Dubi Eliasson och ekonomen Tinna Carlsson.

– Att ansöka om stöd för ERC kräver otroligt mycket arbete. Dessutom är beviljandegraden mycket låg. När jag i somras insåg att jag borde börja med min ansökan kändes det i det närmaste oöverstigligt. Peppningen och all hjälp och feedback från FIK var helt avgörande. Utan den hade jag nog tagit semester, säger Henrik Zetterberg.

AV: ELIN LINDSTRÖM

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: Alzheimers sjukdom, Bidrag och stipendier, demens, ERC Advanced Grant, Forsknings- och innovationskontoret (FIK), Henrik Zetterberg, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, klinisk neurokemi, Lewykroppsdemens, pannlobsdemens, Sektionen för psykiatri och neurokemi

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Nyhetsbrevet tar paus för sportlovet – uppehåll onsdag 15 februari

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JAN 24]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Ny avhandling: Högre risk för framtida tarmläckage efter sfinkterskada

27 januari, 2023

AVHANDLING. Risken för framtida läckage av tarmgas och avföring är betydligt högre bland kvinnor som fått en sfinkterskada vid förlossning, och al … [Read More...]

Depression och låg livskvalitet 30 år efter kemattack

25 januari, 2023

NY STUDIE. Senapsgas skadar syn, hud och andning – men tre decennier senare är det den psykiska ohälsan som väger tyngst. I en tid av hot om kemi … [Read More...]

Emma Eckernäs: Nu kartlägger universitetet arbetsmiljön även för doktorander

24 januari, 2023

KRÖNIKA. För första gången innehåller arbetsmiljöundersökningen vid Göteborgs universitet (ARK) en underenkät särskilt inriktad mot doktorander. N … [Read More...]

Ny lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Ny EU-lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar fasas in de närmsta åren. Inom kort måste alla nya ansökningar … [Read More...]

Färre operationer vid fotledsfraktur med tydlig behandlingsrutin

24 januari, 2023

NY AVHANDLING. Andelen fotledsfrakturer som opereras har visat sig kunna minska rejält, från drygt 30 till 10 procent vid vanligaste typen av f … [Read More...]

Kraftsamling för forskning om astma, allergi och luftvägar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Nu lanseras ”Breathe Sweden” - en digital plattform för forskare som samlar studier om sjukdomar som drabbar luftvä … [Read More...]

Dags att nominera till pris för Årets avhandling 2022

23 januari, 2023

PRIS. Känner du till en riktigt bra avhandling som försvarades under förra året? Fram till den 7 februari kan du nominera till Sahlgrenska aka … [Read More...]

Till minne av Bo Lundbäck

23 januari, 2023

MINNESORD: Den 6 december gick professor Bo Lundbäck bort efter en tids sjukdom, vid en ålder av 74 år. Han var seniorprofessor i lungmedicin vid … [Read More...]

Blivande rektor vill ena universitetet ännu mer

23 januari, 2023

REKTORSPROCESSEN. "Det känns omtumlande, men samtidigt spännande och otroligt hedrande. Jag är också väldigt ödmjuk inför det här svåra uppdrage … [Read More...]

Immunläkemedel testas som ny behandling vid tidig diabetes typ 1

20 januari, 2023

KLINISK FORSKNING. Nu inleds en stor klinisk studie där ett läkemedel som är godkänt som behandling för psoriasis testas på patienter med nydia … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor