KRÖNIKA. Fakultetsledningen har nu genomfört de årliga besöken på alla institutioner och Core Facilities. I sin krönika beskriver dekan Agneta Holmäng den givande dialogen under rundvandringen, och hur hon imponerades av både forskning och utbildning i verksamheten.
Den årliga rundvandringen till våra institutioner och core faciliteterna är en viktig tradition för oss i fakultetens ledning. Det ger oss möjlighet att höra hur läget är, och att föra en givande dialog om angelägna frågor för verksamheten. I år var det extra roligt då det på grund av pandemin var längesedan som vi kunde göra denna rundvandring fysiskt.
Skapa bästa möjliga förutsättningar för alla anställda
Vid besöken blev jag både glad och stolt av det arbete som våra institutioner gör inom utbildning och forskning. På samtliga institutioner diskuterades även miljöarbete och ”klimatavtryck” enligt det klimatramverk som GU anslutit sig till. Under besöket på institutionen för kliniska vetenskaper fick vi exempelvis möjlighet att se den kliniska prövningsenheten på onkologen och strålbehandlingen och på institutionen för biomedicin fick vi lyssna till presentationer av några av institutionens framgångsrika och duktiga unga forskare.
Som dekan är det min uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för att alla anställda ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Under våra besök lyfte verksamheten särskilt två angelägna frågor, som fakultetsledningen arbetat med en längre tid, men som nu behöver lösas så snart så möjligt.
Dels lyftes behovet av att snarast få fram säker forskningsdatalagring för känsliga persondata med hög säkerhetsklassificering. Här har fakulteten glädjande nog fått gehör från rektor, som nu tillsätter en arbetsgrupp för att ta fram en prototyp för en säker databas, tillsammans med GU-IT. I ett pilotprojekt inbjuds nu några forskare, från alla institutioner på Sahlgrenska akademin, att testa denna. Vi vill speciellt tacka Max Petzold, Elisabet Carlsohn och Per Sikora för ert aktiva arbete med detta! Vår förhoppning är att vi ska kunna ha en fungerande och säker databas innan året är slut att erbjuda alla våra forskare.
Nu startar en stor process där vi ska enas om ett enda område
Den andra frågan som är mycket viktigt för fakulteten handlar om arbetet med att ta fram ett förslag på profilområde som alla lärosäten ska ansöka om hos Vetenskapsrådet enligt beslut av regeringen. Denna modell ska vara ett verktyg för fördelning av ökade direkta forskningsanslag till universitet och högskolor. Avsikten är att modellen ska ersätta nuvarande fördelning utifrån kvalitetsindikatorer med ett planerat införande från 2024 .
I den universitetsgemensamma processen, som leds av Forskningsnämnden, kommer fakulteterna få föreslå profilområden. Först den 1 juni släpper forskningsfinansiärerna detaljerna om hur ansökan ska se ut. Inom fakulteten har vi inlett ett arbete där vi ska försöka enas om ett område, som är konkurrenskraftigt med hög kvalitet, och dessutom brett, så att en så stor del av får forskning som möjligt ska kunna ingå i detta. Institutionerna har nominerat deltagare till en arbetsgrupp där vår vice-dekan för forskning Lena Carlsson Ekander ingår. I den externa bedömningen är också kvaliteten i samverkan en viktig aspekt, och vi har därför har bett AstraZeneca att föreslå en representant till arbetsgruppen.
Goda möjligheter att lyckas väl i konkurrensen
Vi har även inlett arbete för att förbereda oss för de stora utlysningarna inom Data Driven Life Science, DDLS, som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Christina Jern, föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM), leder diskussionerna som ska utmynna i mål och strategier för att vi ska få bästa möjligheter att lyckas väl i konkurrensen om dessa stora medel som kommer att fördelas mellan lärosätena under en period på tolv år.
Samtliga plattformar inom våra Core Facilities är nationella infrastrukturer. Detta innebär en kvalitetssäkring som vi är mycket stolta och glada över. Vad beträffar den nationella infrastrukturen så är även Göteborg en nod i SciLifeLab. Tyvärr har vi noterat en mycket låg utnyttjandegrad av våra forskare av denna infrastruktur, med avancerad teknologi och expertis, som är tillgänglig för forskare i hela Sverige. Med förhoppningen att öka användningen kommer fakulteten, tillsammans med core faciliteten, att under hösten göra aktiva insatser för att sprida information om SciLifeLab.
För universitetets egna forskningsinfrastrukturer finns nu ett förslag på remiss om att låta tio procent av kostnaden långvarigt finansiera så kallad ”basinfrastruktur” av rektor. Vi är positiva till förslaget, men viktigt att denna definieras på ett klart och tydligt sätt, håller hög kvalitet, samt nyttjas genom användaravgifter, för att kunna följa nyttjandegrad. Här tycker vi även att Universitetsbiblioteket, åtminstone de delar av som används för forskning, borde inkluderas.
En fråga som dragit ut på tiden, men som nu på väg att få sin lösning, är möjligheten för biträdande universitetslektorer att få kombinationstjänster. Efter möten med HR, på central nivå på universitetet, är det nu klart att ärendet kommer att tas upp för beslut av universitetsstyrelsen under hösten, då en ändring av anställningsordningen krävs för att detta ska kunna genomföras. Att öppna för den möjligheten är viktigt för unga kliniska forskare i deras karriärplanering.
Jag hoppas du har möjlighet att komma till den festföreläsning som Bo Håkansson kommer att ge
Bo Håkansson, professor i elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola, utsågs till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin för två år sedan, men promoveringen har fått skjutas fram på grund av pandemin. Nu är det äntligen dags för oss att uppmärksamma honom. Jag hoppas därför att du har möjlighet att komma till den festföreläsning som Bo Håkansson kommer att ge i hörsal Arvid Carlsson onsdag 4 maj klockan 16:00. Det blir ett unikt tillfälle att höra mer om hans världsledande forskning om ljudvågor i mänskligt ben, som lett fram till de benförankrade hörapparater och som har haft livsavgörande betydelse för personer med hörselnedsättning. Jag ser själv mycket fram emot denna intressanta föreläsning och möjligheten att visa uppskattning för hans betydelse för samverkan med fakulteten. Både för utvecklingen av forskning kring fortledning av ljudvågor i mänskligt ben men även av viljestyrda handrörelser i armproteser, som väckt stor internationell uppmärksamhet.
I höst, den 26 oktober, kommer vi också att få möjlighet att höra 2021 års hedersdoktor Carolina Klüft, i samband med Idrottsforskningens dag, som kommer att hållas i Vasaparkens aula.
Njut av våren!
Agneta Holmäng
