AVHANDLING. Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Tidigare forskning har pekat på att omkring tio procent av alla män i höginkomstländer någon gång under sitt liv drabbas av depression eller ångestsjukdom. Denna avhandling från Göteborgs universitet visar att män i högre grad stöter på hinder som gör det svårare att få den vård de behöver. Avhandlingen baseras på enkätundersökningar genomförda i befolkningsurval i Västra Götalandsregionen och Stockholmsregionen 2008, 2014 och 2019. Totalt rör det sig om 8697 svarande, både män och kvinnor.
- Av de män som hade symtom på depression tyckte 40 procent att de inte hade behov av vård, jämfört med 25 procent av kvinnorna.
- Även om de själva tyckte att de hade ett behov av vård var det vanligare att män inte sökte vård jämfört med kvinnor (36 procent av männen sökte inte jämfört med 26 procent av kvinnorna).
- Män var också i något högre grad missnöjda med vården de fått (29 procent av männen tyckte inte de fått den vård de behövde jämfört med 23 procent av kvinnorna).
Hinder på flera nivåer
Avhandlingen pekar alltså på att män i högre utsträckning än kvinnor hindras på olika stadier i vårdsökningsprocessen.
– Män verkar i högre grad möta hinder på flera nivåer, dels när de i lägre grad inser att de behöver vård, dels när de i lägre grad söker vård när de inser att de behöver den, och dels efteråt när de oftare tycker att de inte fått den vård de behövt. Eftersom män möter hinder längs alla steg i vårdsökningsprocessen är det många faller bort längs vägen och inte får vård som de behöver, säger Sara Blom, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen.
Kunskap och attityder
Avhandlingen pekar inte bara på skillnader mellan män och kvinnor, utan även på skillnader inom gruppen män, där barriärerna är mer uttalade i vissa undergrupper. Män som inte studerat på högskolenivå och de som hade en låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa visade sig vara minst benägna att söka vård.
Män hade också mer negativa attityder till andra med depression än vad kvinnor hade. Fler män än kvinnor angav exempelvis att de inte skulle anställa en person som de visste varit deprimerad. Män var också mer skeptiska till sjukskrivning för en person med symtom på depression, jämfört med kvinnor, vilket delvis förklaras av mäns mer negativa attityder.
Ojämlika konsekvenser
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges efter behov, men avhandlingen visar att många män inte söker vård trots att de har behov.
– Detta är problematiskt, eftersom det skulle kunna leda till mer allvarliga konsekvenser av psykisk ohälsa i de grupper som inte söker vård, som exempelvis alkoholproblem och självmord, säger Sara Blom.
Avhandlingen pekar mot att vägen till vård för män med psykisk ohälsa skulle kunna underlättas med ökad kunskap och minskade negativa attityder.
– Att många inte upplever behov av vård, trots att de har symtom, indikerar att vården bör arbeta uppsökande och förtroendeskapande. Det behövs också kunskap om hur barriärer till vård samverkar med maskulinitetsnormer, hos individen, i hälso- och sjukvården, och i samhället i stort. Troligen behövs en kombination av breda insatser på befolkningsnivå och mer riktade insatser, exempelvis mot män med lägre utbildningsnivå, säger Sara Blom.
Titel: Unmet need for mental healthcare among men in Sweden: Gendered pathways to care
AV: ELIN LINDSTRÖM
