WHO lyfter fram varningssystem utvecklat vid Institutionen för medicin

Sjutton länder i världen använder idag varningssystemet EWARS, som har utvecklats av Institutionen för medicin, tillsammans med bland annat Umeå universitet och University of Freiburg. EWARS är en förkortning för Early Warning, Alert and Response System. Det är ett ramverk som både innehåller övervakning, tidig upptäckt och rekommendationer hur myndigheter och andra aktörer ska agera vid utbrott av infektionssjukdomar som är känsliga för klimatförändringar.

– Det är glädjande att WHO väljer att gå ut med en Policy Brief. På så sätt får fler länder kunskap om hur verktyget kan stödja deras folkhälsoarbete och möjlighet att dela med sig av sina egna erfarenheter, säger Laith Hussain-Alkhateeb, universitetslektor och ansvarig forskare vid Göteborgs universitet.

Tidigt upptäckt centralt

Om man ska bekämpa vektorburna (insektsburna) och vattenburna infektionssjukdomar som dengue, malaria och kolera, så är det viktigt att snabbt upptäcka och vidta åtgärder för att stävja utbrott. Flera av sjukdomarna saknar effektiva vaccin och utbrotten sker ofta i fattiga områden där sjukvårdssystemet redan är pressat.

– Om myndigheterna kan få en varning om ett utbrott av exempelvis denguefeber 8–10 veckor i förväg, så har de tid att förbereda sig. De kan varna befolkningen, förbereda sjukvården och sätta in olika typer av förebyggande åtgärder, till exempel insektsbekämpning, säger Laith Hussain-Alkhateeb.

För detta krävs både tillgång till data, avancerade statistiska analyser och att resultatet presenteras på ett sätt som är lätt att förstå. Allt detta har man försökt förena i EWARS.

– Det finns hundratals verktyg för tidig upptäckt, men det saknas ofta studier som beskriver hur väl de fungerar i praktiken. En framgångsfaktor tror jag är att vi har arbetat med co-design. Vi har engagerat nyckelaktörer regionalt, testat med lokala team på fältet och arbetat mycket med själva införandet. EWARS ska vara enkelt att arbeta med även om man inte är utbildad inom statistik och det ska finnas tydliga kopplingar till hur man hanterar utbrott, säger han.

Påverkas av klimatförändringarna

Verktyget började utvecklas för över tio år sedan som ett statistiskt verktyg för att förutsäga utbrott av infektionssjukdomar som är känsliga för klimatförändringar, men har sedan utvecklats i takt med att fler aktörer som Världshälsoorganisationen WHO och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) har anslutit.

Fortfarande är meteorologiska data som nederbörd, luftfuktighet och temperaturvariationer viktiga eftersom de påverkar myggornas livscykel, men även epidemiologiska data som antalet sjukdomsfall och hur de är spridda i befolkningen är centrala.

– En utmaning har varit att definiera vad som är ett utbrott. För Ebola kan två fall vara ett utbrott. Vid denguefeber jämför man ofta med det glidande medelvärdet i landet en viss period, men vi har sett är att det är ett för trubbigt verktyg. För att tidigt förutsäga och förhindra utbrott behövs tillgång till regionala data och ett verktyg som kan analysera hur sannolika olika scenarion är, säger han.

Forskare vid Umeå universitet har också studerat hur så kallad big data skulle kunna användas, till exempel hur data från sociala medier och sökningar i Google korrelerar med sjukdomsutbrott.

– Resultaten är lovande, men det behövs mer forskning. Problemet är också tillgången på data i olika länder. Vektorburna sjukdomar finns främst i fattigare länder och det är inte säkert att man kan få tillgång till data på veckobasis, säger han.

Ökat intresse i Europa

Enligt Laith Hussain-Alkhateeb finns ett ökande intresse för den här typen av verkyg även i Europa. Coronapandemin har visat vikten av att ha bra övervakning av infektionssjukdomar och även hur global folkhälsa är idag.

– Klimatförändringarna innebär dessutom att sjukdomar som malaria och denguefeber i framtiden både kan få större utbrott och spridas till nya områden. Vi har redan börjat se fall av chikungunya i södra Europa, berättar han.

Chikungunya är en febersjukdom som kan ge långvariga besvär i leder och som främst förekommer i tropiska länder. Det är en av fem sjukdomar som hittills övervakas i verktyget. En annan är zikaviruset, ett virus som skapade stora rubriker under utbrottet i Latinamerika 2015–2016, när man upptäckte ett samband med fosterstörningen mikrocefali, där barn föds med onormalt litet huvud.

– Europa har hittills varit förskonade från många vektorburna sjukdomar, men myggorna som bär sjukdomarna ökar sin utbredning i takt med att klimatet blir varmare. Det pågår flera nystartade initiativ inom både EU och WHO för att öka övervakningen, säger han.

Vill starta regionalt centrum

Nästa steg i forskningen blir att undersöka hur väl EWARS reducerar sjukdomsutbrott, något som undersöks i studier i flera länder under 2022. Laith Hussain-Alkhateebs mål är att starta ett nytt centrum för studier av klimatförändringar och infektionssjukdomar i Göteborg och att knyta fler forskare till verksamheten.

– Jag för diskussioner med WHO och partners inom och Europeiska universitetsinstitutet för att utvärdera verktyget, sätta en långsiktig agenda och säkra resursers till vidare forskning. Tajmingen har inte varit den bästa med tanke på covid, men nyligen höll vi två seminarier med ett 40-tal deltagare från sju länder, så det börjar röra på sig, säger han.

TEXT OCH FOTO: KARIN ALLANDER