NY STUDIE. I en studie av barn som fötts efter mindre än 24 graviditetsveckor visade sig nästan alla (96 procent) ha någon av de diagnoser som studerades. Studien, som letts från Göteborgs universitet, visar att både neuropsykiatriska och somatiska diagnoser är mycket vanliga bland dessa barn.
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Studien är baserad på nationella register- och sjukhusjournaler. Den grundas på data om nästan alla barn som fötts före 24 graviditetsveckor i Sverige åren 2007–2018, och som efter förlossningen överlevt fram till motsvarande fullgången tid (40 veckor).
Totalt omfattar studien 399 barn. Vid uppföljningen var barnen mellan 2 och 13 år gamla.
Drygt hälften behövde habilitering
Bland dessa barn, födda före 24 graviditetsveckor, hade:
- 75 procent neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: utvecklingsstörning av någon grad (40 procent), adhd (30 procent) och autism (24 procent).
- 55 procent behov av stöd från habilitering.
- 88 procent andra medicinska diagnoser: astma (63 procent) eller påverkad tillväxt (39 procent).
- 17 procent cerebral pares.
Stora behov av stöd
Studien visar det stora behovet av särskilt stöd för de mest omogna barnen som fötts extremt för tidigt, och lyfter fram behovet av långsiktig habilitering.
– Detta handlar om samhällets minsta barn, som inte skulle ha överlevt utan modern neonatalvård, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett studien.
Ann Hellström fortsätter:
– Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser. Medvetenheten behöver öka för att samhället ska kunna tillföra tillräckliga resurser under uppväxten och senare i livet, för att hantera sjuklighet, strukturera uppföljningsprogram och stötta vid funktionsnedsättningar.
Fler överlever
De senaste tjugo åren har överlevnaden bland extremt för tidigt födda barn ökat kraftigt framför allt hos dem som föds vid 22 eller 23 veckors graviditet. Idag kan alltså vården rädda livet på barn som föds mer än fyra månader för tidigt. Den ökade överlevnaden har lett till mer kunskap om hjärnutvecklingen hos barnen och om hur kognition, motorik, hörsel och syn påverkas.
Denna studie är den första att ge samlad bild av förekomsten av flera olika diagnoser hos de mest omogna av de extremt för tidigt födda barnen och den förväntade betydande påverkan på barnens liv, i ett och samma omfattande nationella forskningsunderlag.
Studien är genomförd i ett nationellt samarbete mellan forskare som fokuserar på nyfödda barn (neonatologi) och ögonmedicin (oftalmologi).
Eva Morsing, forskare vid Lunds universitet och neonatolog på Skånes universitetssjukhus, kommenterar:
– Läkare och vårdpersonal engagerade i nyföddhetsvården behöver vara medvetna om de många hälso- och utvecklingsproblem som drabbar dessa barn. Vården behöver också resurser för att i ett tidigt skede kunna identifiera deras långsiktiga behov av behandling och stöd.
AV: ELIN LINDSTRÖM
