Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Vid uppföljningen var barnen mellan 2 och 13 år gamla. Foto från bildbyrån Getty images.

Många diagnoser hos barn som fötts före 24 veckors graviditet

23 mars, 2022 Kommentera

NY STUDIE. I en studie av barn som fötts efter mindre än 24 graviditetsveckor visade sig nästan alla (96 procent) ha någon av de diagnoser som studerades. Studien, som letts från Göteborgs universitet, visar att både neuropsykiatriska och somatiska diagnoser är mycket vanliga bland dessa barn.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Studien är baserad på nationella register- och sjukhusjournaler. Den grundas på data om nästan alla barn som fötts före 24 graviditetsveckor i Sverige åren 2007–2018, och som efter förlossningen överlevt fram till motsvarande fullgången tid (40 veckor).

Totalt omfattar studien 399 barn. Vid uppföljningen var barnen mellan 2 och 13 år gamla.

Drygt hälften behövde habilitering

Bland dessa barn, födda före 24 graviditetsveckor, hade:

  • 75 procent neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: utvecklingsstörning av någon grad (40 procent), adhd (30 procent) och autism (24 procent).
  • 55 procent behov av stöd från habilitering.
  • 88 procent andra medicinska diagnoser: astma (63 procent) eller påverkad tillväxt (39 procent).
  • 17 procent cerebral pares.

Stora behov av stöd

Studien visar det stora behovet av särskilt stöd för de mest omogna barnen som fötts extremt för tidigt, och lyfter fram behovet av långsiktig habilitering.

Ann Hellström. Foto: Margareta Gustafsson Kubista.

– Detta handlar om samhällets minsta barn, som inte skulle ha överlevt utan modern neonatalvård, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett studien.

Ann Hellström fortsätter:

– Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser. Medvetenheten behöver öka för att samhället ska kunna tillföra tillräckliga resurser under uppväxten och senare i livet, för att hantera sjuklighet, strukturera uppföljningsprogram och stötta vid funktionsnedsättningar.

Fler överlever

De senaste tjugo åren har överlevnaden bland extremt för tidigt födda barn ökat kraftigt framför allt hos dem som föds vid 22 eller 23 veckors graviditet. Idag kan alltså vården rädda livet på barn som föds mer än fyra månader för tidigt. Den ökade överlevnaden har lett till mer kunskap om hjärnutvecklingen hos barnen och om hur kognition, motorik, hörsel och syn påverkas.

Denna studie är den första att ge samlad bild av förekomsten av flera olika diagnoser hos de mest omogna av de extremt för tidigt födda barnen och den förväntade betydande påverkan på barnens liv, i ett och samma omfattande nationella forskningsunderlag.

Studien är genomförd i ett nationellt samarbete mellan forskare som fokuserar på nyfödda barn (neonatologi) och ögonmedicin (oftalmologi).

Eva Morsing, Lunds universitet. Foto: Roger Lundholm.

Eva Morsing, forskare vid Lunds universitet och neonatolog på Skånes universitetssjukhus, kommenterar:

– Läkare och vårdpersonal engagerade i nyföddhetsvården behöver vara medvetna om de många hälso- och utvecklingsproblem som drabbar dessa barn. Vården behöver också resurser för att i ett tidigt skede kunna identifiera deras långsiktiga behov av behandling och stöd.

Titel: Neurodevelopmental disorders and somatic diagnoses in a national cohort of children born before 24 weeks of gestation

AV: ELIN LINDSTRÖM

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: förtidigt födda barn, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Lunds universitet, Ny studie, registerforskning, Tidskriften Acta Paediatrica, vetenskaplig publicering

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Akademilivs nyhetsbrev har nu sommaruppehåll. Höstens första ordinare nyhetsbrev kommer den 24 augusti.

Samlade länkar med anledning av kriget i Ukraina

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan

Lustgården på Änggårdsbacken

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Fler nyheter

Frakturer bland äldre kan förhindras med enkel ryggröntgen

28 juni, 2022

AVHANDLING. Kotkompressioner är mycket vanliga bland äldre, och den som har en sådan fraktur har hög risk att drabbas av nya frakturer. Resultat i … [Read More...]

Bygginformation Medicinareberget – Regionstyrelsebeslut om förberedande arbeten för Sahlgrenska Life

27 juni, 2022

BYGGINFORMATION. Akademiliv ger här information om byggprojekt på Medicinareberget. Informationen gäller för perioden vecka 26 – 34 (27 juni – 26 … [Read More...]

Jens Nielsen och Michael Treschow blir hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin

27 juni, 2022

UTMÄRKELSE. Professor Jens Nielsen och näringslivsprofilen Michael Treschow har utsetts till hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin, den m … [Read More...]

Så kommer GU att arbeta med profilområden

22 juni, 2022

PROFILOMRÅDEN. Vilka områden ska utses till särskilda forskningsprofiler vid GU? Den frågan kommer att utredas i höst. Men mycket är fortfarande … [Read More...]

Se Natrium från insidan – Öppen visning den 30 september

22 juni, 2022

Byggprojektet bjuder in medarbetare och studenter vid Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin den 30 september på eftermiddagen. … [Read More...]

Sommarhälsning från dekan Agneta Holmäng

21 juni, 2022

KRÖNIKA. I sin sista hälsning för den här terminen fokuserar Agneta Holmäng särskilt på två frågor där det skett mycket aktivitet under våren: arb … [Read More...]

Magnet synliggör life science-forskningen vid Svenskt NMR-centrum

21 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Utanför Svenskt NMR-centrum i Hasselbladslaboratoriet på Medicinareberget står sedan en tid en stor magnet upps … [Read More...]

Stamceller kan bli behandling för vanlig ledsjukdom

20 juni, 2022

FORSKNINGSSAMARBETE. I framtiden kan stamceller förhoppningsvis användas för att behandla artros, som är världens vanligaste ledsjukdom. Fors … [Read More...]

Nominera ledamöter till hörandeförsamlingen inför rektorsvalet

20 juni, 2022

REKTORSVAL. Sahlgrenska akademin ska utse totalt 13 ledamöter till den hörandeförsamling som bereder tillsättning av rektor och prorektor. Led … [Read More...]

Proteinforskning: Ökad tillgång till kunskap om och forskningsstöd

16 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Genom Proteinproduktion Sverige (PPS) har en ny nationell infrastruktur tagit form. Expression, produktion och r … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor