KROPPSDONATION. Möjligheten för kirurger att träna på en avliden människa betyder mycket för patientsäkerheten, men det råder brist på donerade kroppar. En av dem som är glad över att han fick chans att träna på detta sätt är kirurgen Arnar Tulinius, specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Öron-näsa-hals är ett stort specialistområde, som omfattar i stort sett alla sjukdomar som drabbar huvud- och halsregionen. Kirurger inom området kan genomföra en rad olika ingrepp av varierande svårighetsgrad.
Enormt värde för kirurger
Två gånger har Arnar Tulinius fått möjlighet att i lugn och ro träna på ett komplicerat ingrepp på en avliden människa, innan det var dags att operera i skarpt läge. För honom gav det en stor trygghet att först genomföra operationen i en kontrollerad miljö, där det inte gjorde något om han skulle göra ett misstag.
– Man kan assistera när andra opererar eller läsa på hur mycket som helst, men det är en väldigt stor skillnad att själv utföra kirurgin och ansvara för operationen. Det var ett enormt värde för mig att jag kunde träna på en avliden människa, säger Arnar.
Förebygger komplikationer
Tack vare tillgången till en donerad kropp kunde Arnar träna på ett ingrepp som kan vara ett av de mer besvärliga inom öron-näsa-hals, nämligen att ta bort spottkörteln vid örat. Om kirurgen råkar skada ansiktsnerven under ingreppet kan det påverka patientens mimik och ansiktsrörlighet efter operationen.
– Risken för denna komplikation är liten, men den finns. Som kirurg är man väldigt medveten om det när man opererar. Att jag hade möjlighet att öva på en avliden person gjorde att det gick smidigt när jag genomförde operationen för första gången. Jag var lugn eftersom jag visste exakt hur det skulle se ut, och hur jag skulle göra de olika steg jag behövde utföra, säger Arnar.
Fler donationer behövs
Han uttrycker sin stora respekt för de människor som väljer att donera sina kroppar:
– Jag kan ju inte veta vad som övertygat dem om att ge sin kropp till utbildning inom anatomi och kirurgi, men jag hade önskat att de hade fått uppleva det stora värde som deras gåva har. Det betyder så mycket för kirurger som behöver träna, och ännu mer för patienterna som får tillgång till säkrare kirurger.
Men alla kirurger som vill träna på avlidna kroppar kan inte göra det, på grund av bristen på donerade kroppar. Hittills har omkring 500 människor valt att ingå avtal med Göteborgs universitet om att donera sina kroppar, men det behövs fler.
– De tillgängliga kropparna används så långt det är möjligt, och på bästa möjliga sätt. Under träningen har vi fått vara två kirurger tillsammans, där vi turats om att genomföra vissa steg under ingreppet så att båda fått göra något. Jag hoppas att detta kan bli tillgängligt för fler kirurger som behöver träning inför mer komplicerade operationer, säger Arnar.
- Läs mer om hur kroppsdonation fungerar: https://www.gu.se/sahlgrenska-akademin/om-oss/kroppsdonation
- Kontakta Donationskansliet: E-post: kroppsdonation@gu.se, telefon: 0766 – 18 47 39 (telefontid: tisdagar kl 10.00-12.00 och torsdagar kl 13.00-15.00)
- Läs mer om Kirurgiskt anatomiskt träningscentrum (KAT) här: https://www.gu.se/biomedicin/om-oss/kirurgiskt-anatomiskt-traningscentrum
AV: ELIN LINDSTRÖM
