OMVÄRLD. Den traumavård som kan erbjudas i Ukraina håller en god standard, men vårdorganisationen dras med stora problem. Korruption och oförmåga att använda vårdens resurser på bästa sätt ger en dålig utgångspunkt för landets krisberedskap. Det menar Amir Khorram-Manesh, docent vid Göteborgs universitet.
Amir Khorram-Manesh är docent i kirurgi med inriktning inom katastrofmedicin och trauma vid Göteborgs universitet, och dessutom överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. År 2015, sedan Europeiska unionen förhandlat fram en bräcklig vapenvila, ingick han i en internationell grupp experter med uppdrag från EU att stötta Ukrainas krisberedskap. Gruppen besökte då både huvudstaden Kiev och i landets andra stad Kharkov med syfte att etablera utbildningar inom kris- och katastrofhantering.
Krisens upptakt
Då pågick upptakten till den kris som nu råder i Ukraina, och Amir Khorram-Manesh minns att han anade vart utvecklingen var på väg.
– Vi mottogs positivt i Kiev, där vi möttes framför allt av nyckelpersoner inom sjukvårdsadministrationen och läkare. När vi sedan etablerade kontakt med universitetet i Kharkov fanns en påtaglig önskan att uppdatera sig på den katastrofmedicinska planen och det märktes tydligt att staden ligger betydligt närmare gränsen mot Ryssland, säger Amir Khorram-Manesh:
– Den utbildning vi förde med oss bestod av föreläsningar och praktiska övningar som fungerar mycket bra här hemma, men som också fungerat väl andra delar av världen såsom Thailand, men jag befarar att den inte underhållits väl i Ukraina. Idag finns flera privata bolag i Ukraina som använder den utrustning och material som vi förde med, och det är oklart om myndigheterna eller sjukhusen har kontroll över den utbildning vi etablerade.
Grundläggande samhällsproblem
Han konstaterar att traumavården på sjukhus i Ukraina håller relativt god kvalitet, och att vårdpersonalen är mer än kapabel att hantera de personskador som kan inträffa under ett krig. Däremot saknas rätt styrning och organisation framför allt inom ambulanssjukvården. Samtidigt oroas han över att landets sovjetiska arv kan innebära en black om foten om krisen utmynnar i krig. Landets krisberedskap skulle må bra av en genomgripande samhällsförändring.
– Det fanns, och finns fortfarande, problem med korruption. Oftast frågade nyckelpersoner om vad just de skulle vinna med nya utbildningar och organisations förändringar. Viktigt material kommer inte fram eller kanske används inte som det ska, och det saknas förmåga att optimera användning av vårdens resurser. Landets förmåga att erbjuda akut vård innan patienter når sjukhus, så kallad prehospital vård, är också mycket dåligt organiserad, säger Amir Khorram-Manesh.
Amir Khorram-Manesh är redaktör och medförfattare till en internationell handbok om för katastrof- och krishantering, Handbook of Disaster and Emergency Management, som utkom i reviderad upplaga förra året. Boken kan laddas ned gratis via webben.
AV: ELIN LINDSTRÖM
