Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Fysisk funktion och läkemedel kopplat till fall- och frakturrisk

14 februari, 2022 Kommentera

AVHANDLING. Att inte kunna stå på ett ben i mer än några sekunder är en riskfaktor för fraktur hos äldre kvinnor. Ytterligare ett fysiskt test ger liknande resultat, och dessutom kan SSRI-läkemedel kopplas till sämre fysisk funktionsförmåga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Benskörhet med frakturer är ett växande folkhälsoproblem, med lidande och stora vårdkostnader som följd. I sin avhandling på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har specialistläkare Berit Larsson undersökt möjligheter att förutsäga benskörhet och frakturer hos äldre kvinnor.
Delstudierna i avhandlingen baseras på uppgifter om 3 028 kvinnor, 75-80 år gamla, från en studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal (Sahlgrenska University hospital Prospective Evaluation of Risk for Bone fractures, SUPERB). Deltagarna undersöktes under åren 2013–2016 och följdes därefter i hälsodataregister.

Riskerna för fraktur studerades utifrån fysisk funktionsförmåga via två etablerade testmetoder: OLST (på engelska One Leg Standing Time) som klockar hur länge personen kan stå på ett ben, och TUG (Timed Up and Go) som mäter tiden det tar att resa sig från sittande position, gå tre meter, vända och sedan sätta sig igen.

Tydlig koppling till ökad frakturrisk

Hos en kvinna med låg OLST, som inte kunde stå på ett ben i tio sekunder, var risken för höftfraktur inom fyra år drygt tre gånger högre (faktor 3,02) än hos en kvinna som kunde stå på ett ben i 10-15 sekunder. Vid hög TUG, om det tog tolv sekunder eller mer att resa sig, gå, och sätta sig igen, var sannolikheten för höftfraktur förhöjd med närmare tre gånger (faktor 2,96).

Både OLST och TUG hade stor betydelse för frakturrisken även när andra kända riskvariabler fanns med i värderingen, som ålder, kön, tidigare frakturer, kortisonbehandling med mera, definierade i verktyget FRAX (Fracture Risk Assessment Tool) som bedömer risken för höftfraktur inom tio år.

Därtill undersöktes fysisk funktionsförmåga och skelettegenskaper med utgångspunkt i två mycket vanliga läkemedelsgrupper: SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, mot depression, och blodfettssänkande statiner.

Statiner visade sig vara kopplat till bättre egenskaper i olika skelettdelars yttre hårda hölje, det kortikala benet, uppmätt via två olika bilddiagnostiska metoder. För SSRI-användare kunde ingen effekt påvisas gällande skelettets mikrostruktur eller skelettdelars dimensioner. SSRI kunde dock kopplas till lägre fysisk funktion gällande greppstyrka, gånghastighet och uppresningar från en stol, samt ökad fallrisk.

Fysiska funktionstester som rutin

Funktionstesterna TUG och OLST har så tydlig koppling till frakturrisker att man bör överväga att inkludera dem i exempelvis årskontroller inom primärvården, som ett komplement till den redan etablerade screeningmetoden FRAX, menar Berit Larsson. Hon arbetar själv som distriktsläkare inom Närhälsan i Västra Götalandsregionen och är också kursledare för geriatrikutbildningen på Läkarprogrammet i Göteborg.

Berit Larsson. Foto: Christel Copp

– Läkare inom exempelvis primärvård skulle kunna använda de fysiska funktionstesterna som en del i bedömningen av huruvida en person löper risk att utveckla framtida frakturer, tillsammans med FRAX. Med tanke på att halksäsongen nu pågår är detta en viktig pusselbit i det frakturförebyggande arbetet, säger Berit Larsson.

– Eftersom så många personer drabbas av frakturer relaterat till benskörhet, från medelåldern och uppåt, behövs mera forskning inom området. Det är också viktigt att sjukvården på olika sätt ges möjlighet att genomföra de åtgärder som via forskning visat sig vara effektiva, och att detta blir tillgängligt för alla som behöver, avslutar hon.

Titel: Predictors of bone fragility in older women. Associations in older women between risk medications and measurements of physical function, bone microstructure and fracture risk.

AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA

Av: Elin Lindström
Taggat med: avhandling, befolkningsstudie, benskörhet, institutionen för medicin, osteoporos, registerforskning

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Akademilivs nyhetsbrev har nu sommaruppehåll. Höstens första ordinare nyhetsbrev kommer den 24 augusti.

Samlade länkar med anledning av kriget i Ukraina

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan

Lustgården på Änggårdsbacken

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Fler nyheter

Frakturer bland äldre kan förhindras med enkel ryggröntgen

28 juni, 2022

AVHANDLING. Kotkompressioner är mycket vanliga bland äldre, och den som har en sådan fraktur har hög risk att drabbas av nya frakturer. Resultat i … [Read More...]

Bygginformation Medicinareberget – Regionstyrelsebeslut om förberedande arbeten för Sahlgrenska Life

27 juni, 2022

BYGGINFORMATION. Akademiliv ger här information om byggprojekt på Medicinareberget. Informationen gäller för perioden vecka 26 – 34 (27 juni – 26 … [Read More...]

Jens Nielsen och Michael Treschow blir hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin

27 juni, 2022

UTMÄRKELSE. Professor Jens Nielsen och näringslivsprofilen Michael Treschow har utsetts till hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin, den m … [Read More...]

Så kommer GU att arbeta med profilområden

22 juni, 2022

PROFILOMRÅDEN. Vilka områden ska utses till särskilda forskningsprofiler vid GU? Den frågan kommer att utredas i höst. Men mycket är fortfarande … [Read More...]

Se Natrium från insidan – Öppen visning den 30 september

22 juni, 2022

Byggprojektet bjuder in medarbetare och studenter vid Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin den 30 september på eftermiddagen. … [Read More...]

Sommarhälsning från dekan Agneta Holmäng

21 juni, 2022

KRÖNIKA. I sin sista hälsning för den här terminen fokuserar Agneta Holmäng särskilt på två frågor där det skett mycket aktivitet under våren: arb … [Read More...]

Magnet synliggör life science-forskningen vid Svenskt NMR-centrum

21 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Utanför Svenskt NMR-centrum i Hasselbladslaboratoriet på Medicinareberget står sedan en tid en stor magnet upps … [Read More...]

Stamceller kan bli behandling för vanlig ledsjukdom

20 juni, 2022

FORSKNINGSSAMARBETE. I framtiden kan stamceller förhoppningsvis användas för att behandla artros, som är världens vanligaste ledsjukdom. Fors … [Read More...]

Nominera ledamöter till hörandeförsamlingen inför rektorsvalet

20 juni, 2022

REKTORSVAL. Sahlgrenska akademin ska utse totalt 13 ledamöter till den hörandeförsamling som bereder tillsättning av rektor och prorektor. Led … [Read More...]

Proteinforskning: Ökad tillgång till kunskap om och forskningsstöd

16 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Genom Proteinproduktion Sverige (PPS) har en ny nationell infrastruktur tagit form. Expression, produktion och r … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor