BIDRAG. Av de 59 miljoner till forskning inom Sahlgrenska akademin från Hjärt-Lungfonden går merparten, 53 miljoner, till projekt vid institutionen för medicin. Medlen ska bland annat ge ny kunskap om hur inflammationen i luftvägarna uppstår vid astma, hur AI kan användas för att utvärdera sömn och hur komplikationer efter hjärtkirurgi kan minskas.
Omkring en fjärdedel av alla hjärtopererade patienter får förmaksflimmer efter operationen, ett tillstånd som i värsta fall kan bli permanent. Hur många som drabbas beror bland annat på vilken typ av operation man har genomgått och patientens ålder, men andelen har varit konstant de senaste 30 åren.
Foto: Privat
– Det är lite av ett mysterium varför vissa drabbas och inte andra och det är något vi ska försöka ta reda på mer om, säger Anders Jeppsson, professor i thoraxkirurgi och universitetsjukhusöverläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han får 4,5 miljoner kronor av Hjärt-lungfonden för att studera hur komplikationer efter hjärtoperationer kan minskas, inklusive just förmaksflimmer. Med hjälp av blodprover och vävnadsprover ska hans forskargrupp försöka hitta ledtrådar till vilka mekanismer som kan ligga bakom. Arbetet sker tillsammans med grundforskare på Wallenberglaboratoriet för kardiovaskulär och metabol forskning.
Färre komplikationer vid hjärtoperationer
Det förekommer olika typer av komplikationer efter hjärtoperationer. Utöver förmaksflimmer kan patienterna även drabba av blödning, infektioner och stroke. Det övergripande målet för Anders Jeppssons forskning är att minska komplikationerna och förbättra överlevnaden efter hjärtoperationer. Han använder sig både av registerstudier, behandlingsstudier där deltagarna slumpvis erhåller olika behandlingar, samt grundforskning.
– Målet är att identifiera vilka faktorer som ökar risken för komplikationer, att optimera behandlingen före, under och efter operationen, samt att förbättra medicinering efter operationer för att minska risken för återfall i grundsjukdomen, säger Anders Jeppsson.
Bland annat ska hans forskargrupp undersöka hur användning av trombocythämmare (blodförtunnande läkemedel) kan optimeras efter kranskärlsoperationer. Detta undersöks i en stor nordisk randomiserad studie som har initierats och leds av Anders Jeppsson och som innefattar över 2 200 patienter från 21 nordiska kliniker. Studien finansieras av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Västra Götalandsregionen.
– De rekommendationer som idag finns för medicinering efter hjärtoperationer har svag vetenskaplig evidens och det behövs mer kunskap för att optimera behandlingen, säger Anders Jeppsson.
Undersöker vesiklars roll vid astma
Ungefär åtta procent i Sverige har astma, en sjukdom som beror på en kronisk inflammation i luftvägarna. Astma delas in i flera undergrupper (fenotyper) som både kan ha olika symtombild och kräva olika behandling. Varför inflammationen uppstår är inte känt och det behövs mer kunskap – både om de mekanismerna som skapar inflammationen och hur behandlingen kan optimeras för olika patienter.
Cecilia Lässer är forskare vid Krefting Research Centre, som är ett centrum för forskning inom allergi- och lungmedicin. Hon får 1,2 miljoner för att undersöka hur extracellulära vesiklar kan kopplas till olika typer av astma. Vesiklar är mycket små membranblåsor som innehåller funktionella molekyler (till exempel proteiner och RNA) som vesiklarna kan transportera till omgivande celler och därmed påverka andra cellers fysiska egenskaper.
Foto: Johan Wingborg
– Vår hypotes är att celler i luftvägarna ändrar sina signalmolekyler i vesiklarna de frisätter och att de på så sätt påverkar den pågående inflammation. Vi tror också att denna process skiljer sig åt mellan olika astmatyper, säger Cecilia Lässer.
Forskargruppens mål är bidra med mer kunskap om hur cellerna i luftvägarna kommunicerar via vesiklar och vilken roll vesiklarna spelar för att upprätthålla inflammationen. De hoppas även hitta diagnostiska markörer där vesiklar från luftvägarna kan användas för att identifiera olika undergrupper av astma.
– På så sätt skulle man kunna utveckla mer effektiva och individanpassade behandlingar i framtiden, säger hon.
Utvecklar AI för att undersöka sömn
Sömnen har en stor påverkan på vår hälsa, men det saknas fortfarande mycket kunskap inom området. Kanske kan bättre metoder för att undersöka sömn bidra till nya kunskaper om hur vi bäst behandlar vanliga hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar, till exempel högt blodtryck, sömnapné och KOL?
Det är något som ska undersökas av en forskargrupp vid institutionen för medicin, som leds av Ludger Grote, adjungerad professor vid centrum för Sömn och Vakenhetstörning och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Att det saknas kunskap inom området beror mycket på svårigheten att analysera andnings- och hjärtkärlfunktion under sömn. Traditionell sömndiagnostik kräver komplex utrustning och mätsignalerna analyseras oftast för hand av specialutbildad personal.
Foto: Johan Wingborg.
– Det skapar långa väntetider och begränsad tillgång till utredning och behandling. Dessutom är samband mellan mätresultaten och patientens problem oftast begränsade, vilket kan försvåra valet av rätt behandlingsmetod, säger Ludger Grote.
Kan revolutionera diagnostik och behandling
Hans forskningsgrupp utvecklar nya och enklare metoder för att övervaka hjärt-kärlfunktion, det autonoma nervsystemet och de mekanismer som styr andningen under sömn, men också nya metoder att utvärdera datan. På sätt kan man få fram nya insikter om patienters sjuklighet och risk för allvarliga komplikationer.
– Vårt nästa steg är att utveckla Artificiell Intelligens för att karakterisera normal och sjuklig andning och hjärtkärlfunktion under sömn. Analysen riktar sig specifikt till patienter med obstruktiv sömnapné och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) men omfattar även andra sömnrelaterade sjukdomar, säger han.
Arbetet sker tillsammans ett stort europeiskt nätverk med sömnforskare. Projektet har fått namnet ”Sleep Revolution”, ett namn som Ludger Grote tycker ger ett bra perspektiv på målet med forskningen.
– Kunskapen kommer ha stor klinisk betydelse för både diagnostik som behandling. Genom nya metoder och enklare sömnundersökningar kan vi få bättre svar på de frågor som är mest relevanta för patienterna och skapa bättre tillgänglighet inom vården för patienter med sömnsjukdomar, säger han.
Totalt beviljas 23 forskare vid institutionen för medicin medel i utlysningen, varav tre personer får pengar till två projekt.
Läs mer om tilldelningen i Akademiliv.
AV:KARIN ALLANDER
