Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Fyra cancerforskare får medel från Sjöbergstiftelsen

26 januari, 2022

BIDRAG. Fyra cancerforskare vid Göteborgs universitet får totalt 15 miljoner kronor i forskningsmedel från Sjöbergstiftelsen: Roger Olofsson Bagge, Anders Ståhlberg, Barbro Linderholm och Lisa Tuomi. Forskningen ska förbättra behandlingen för patienter med ögonmelanom, sarkom, bröstcancer och huvud-halscancer.

Bengt Sjöberg. Foto: Hans Reuterskiöld ©Kungl. Vetenskapsakademien

Sjöbergstiftelsen delar totalt ut 53, 1 miljoner kronor ut, varav 15 miljoner går till fyra cancerforskare och deras projekt vid Göteborgs universitet. Stiftelsen grundades 2016 av affärsmannen Bengt Sjöberg, som donerade två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö.

Ingemar Sjöberg

– Den vilja ”att göra skillnad” som min bror Bengt hade har vi konkretiserat genom att inrikta vårt stöd till två huvudområden, ett ”mjukare” med förebyggande åtgärder och omvårdnad, och ett ”hårdare” med tidiga diagnoser och svårbehandlad cancer med dålig prognos, berättar Ingemar Sjöberg, som är ordförande för Sjöbergstiftelsen.

Av de fyra projekt som får medel vid Sahlgrenska akademin är Lisa Tuomis projekt ett exempel på ett mjukare område, medan övriga tre projekt representerar det senare området.

– För mig är det glädjande att just Sahlgrenska akademin tilldelas så stora bidrag mot bakgrund av den omsorg som visades min bror från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Ingemar Sjöberg, som betonar att urvalet är gjort av stiftelsens vetenskapliga råd.

Ögonmelanom och sarkom

Roger Olofsson Bagge

Den forskning som Roger Olofsson Bagge bland annat får anslaget för är sin forskning kring en kombinationsbehandling vid dottertumörer (metastaser) i levern på grund av melanom i ögat. Läs mer om den forskningen här.

Anders Ståhlberg, adjungerad universitetslektor på institutionen för biomedicin, får anslag till ett projekt som ska utveckla och använda blodprovsanalyser för att skräddarsy den behandlingen som patienter med olika former av sarkom får.

– För att åstadkomma detta kommer vi att analysera cirkulerande tumör-DNA och sammansättningen av immunceller över tiden hos patienter med hjälp av ultrakänsliga sekvenseringstekniker. Via enkla blodprover kan vi få specifik molekylär information som visar hur effektiv en specifik behandling är, säger Anders Ståhlberg.

Anders Ståhlberg

Projektet förväntas också innebära en möjlighet att i ett tidigare stadium upptäcka om en patient får ett återfall eller utvecklar resistents mot en given behandling.

– I framtiden tror vi att analyser av biomarkörer i blodprover kommer att ge viktig ny molekylär information som underlag vid kliniska behandlingsbeslut som möjliggör att sarkompatienter kan få individanpassad behandling, säger Anders Ståhlberg.

Bättre gap- och sväljförmåga

Lisa Tuomi

Lisa Tuomi är docent och universitetssjukhusöverlogoped vid institutionen för kliniska vetenskaper, och forskar om huvud-halscancer. När patienter får strålbehandling är det vanligt att de får besvär med nedsatt gapförmåga och sväljförmåga. Besvären kan uppstå i samband med behandlingen, men kan också uppstå senare och kvarstå under många år.

– Studien startades 2019 och syftet är att undersöka om förebyggande gap- och sväljträning kan påverka gap-och sväljfunktionen efter avslutad behandling. Denna träning startar innan behandlingen, och pågår under hela strålbehandlingsperioden. Vi hoppas ha inkluderat samtliga patienter under 2023 och att vi kan rapportera resultat kort därefter, säger Lisa Tuomi.

Mycket att vinna

Studien fortsätter med årliga uppföljningar av samtliga patienter upp till 5 år efter avslutad behandling, detta för att också kunna rapportera vilken effekt interventionen har i ett långtidsperspektiv.

– Om patienterna genom behandlingen får bättre gap- och sväljförmåga kommer de också kunna få i sig mer näring, hålla vikten och ha minskad risk för lunginflammation. Detta leder också till ökade sociala kontakter, förbättrad livskvalitet, och förhoppningsvis tidigare återgång i arbete. Detta kan i sin tur leda till minskade samhällskostnader, säger Lisa Tuomi.

När bröstcancer spritt sig till hjärnan

Syftet med Barbro Linderholms projekt ”Expanding treatment options for patients suffering from breast cancer brain” är att undersöka effekten av läkemedelssubstansen olaparib hos patienter med återfall av HRD+ bröstcancer med hjärnmetastaser.

Olaparib är en så kallad PARP-hämmare, ett viktigt protein vid reparation av trasigt DNA och celldöd, och även ett nödvändigt protein för cancerceller med en BRCA–mutation att överleva och godkänt för patienter med ärftlig bröstcancer Olaparib är också godkänt för flera andra cancerformer.

Barbro Linderholm

– Patienter med ärftlig bröstcancer har instabilt DNA och en defekt i reparationssytemet vilket gör att PARP-hämmare fungerar. Men även patienter utan denna ärftlighet kan ha dessa avvikelser men då bara i själva tumörcellerna. Hypotesen är alltså att patienter med HRD+ kan ha nytta av behandling med PARP-hämmare, säger Barbro Linderholm, docent i onkologi och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, och överläkare specialiserad på bröstcancer på Sahlgrenska.

Stor nytta vid tablettbehandling med olaparib

Ärftlig bröstcancer utgör 3–5 procent av all bröstcancer. En studie från Barbro Linderholms medarbetare Johan Staaf i Lund har visat att 59 procent av primär trippelnegativ bröstcancer (TNBC*) är HRD+. Och hennes kollegor vid Breast International Groups arbetsgrupp för hjärnmetastaser (CNS), som hon koordinerar, har visat HRD+ i 52 procent av CNS-metastaserna inom alla bröstcancersundergrupperna. Alltså skulle gruppen som kan ha nytta av olaparib kunna öka signifikant från 3–5 till cirka 50 procent.

– Så skulle studien generera positiva resultat kommer en betydligt större grupp av bröstcancerpatienter kunna behandlas med PARP hämmare. Behandlingen är väl tolererad och ges polikliniskt vilket förstås är en fördel för patienterna men som också avlastar vår behandlingsavdelning, säger Barbro Lindholm.

Studien kommer förhoppningsvis att startas upp under 2022 och första resultat väntas 2024.

Årets mottagare av anslag från Sjöbergstiftelsen:

  • Roger Olofsson Bagge, Regional treatment together with modern immunotherapy in the fight against uveal melanoma, 4,5 miljoner (institutionen för kliniska vetenskaper)
  • Anders Ståhlberg, Monitoring treatment efficacy in sarcomas using liquid biopsy analysis, 4,5 miljoner (institutionen för biomedicin)
  • Barbro Linderholm, Expanding treatment options for patients suffering from breast cancer brain metastasis, 3 miljoner (institutionen för kliniska vetenskaper)
  • Lisa Tuomi, Improved jaw opening and swallowing function in patients with head and neck cancer following preventive exercise: a randomized study, 3 miljoner (institutionen för kliniska vetenskaper)

MER FAKTA OM SJÖBERGSTIFTELSEN

Stiftelsen delar även årligen ut Sjöbergpriset till en framstående cancerforskare eller grupp av cancerforskare. Priset delas ut i nära samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien och prissumman är omfattar en miljon dollar, varav merparten är öronmärkt för fortsatt forskning.  Utöver Sjöbergpriset uppskattas stiftelsen kunna dela ut 60 till 70 miljoner kronor om året (läs mer på Kungl. Vetenskapsakademin och läs mer om stiftelsen även på Sjöbergstiftelsen.se

AV: SUSANNE LJ WESTERGREN / ELIN LINDSTRÖM

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: bidrag och priser, bröstcancer, Cancerforskning, huvud-halscancer, ögonmelanom, sarkom, Sjöbergstiftelsen

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Akademiliv tar ledigt under påsklovet, och därför kommer inget ordinarie nyhetsbrev onsdag 12 april.

Registration for supervisors – no later than April 14th

Val av dekan och prodekan – här hittar du kravprofilen när du vill nominera kandidater

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED MAR 22]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Se bilderna från den högtidliga doktorspromoveringen

27 mars, 2023

AKADEMISK HÖGTID. Fredagen den 24 mars höll universitetet 2022 års doktorspromovering. Bland de nya doktorer som fick sina insignier hade över hun … [Read More...]

Agneta Holmäng: Välkomna till den kollegiala diskussionen på Akademimötet den 4:e maj!

27 mars, 2023

  KRÖNIKA. Förhoppningsvis blir det mer kollegiala diskussioner om viktiga frågor för hela fakulteten på Akademimötena framöver, s … [Read More...]

Tre juniora forskare får totalt 13,8 miljoner från Cancerfonden

27 mars, 2023

BIDRAG. Tre juniora vid Göteborgs universitet får forskningsfinansiering från Cancerfonden i dess senaste utlysning: Elinor Bexe Lindskog vid In … [Read More...]

Sahlgrenska akademin uppmärksammade de nya hedersdoktorerna

24 mars, 2023

AKADEMISKA HÖGTIDER. Det blev en lyckad och festlig tillställning på Medicinareberget när våra blivande hedersdoktorer Michael Treschow och Jens N … [Read More...]

Två prorektorskandidater går vidare – båda från Sahlgrenska akademin

24 mars, 2023

UNIVERSITETSLEDNING. Rekryteringsgruppen har nu hållit intervjuer med prorektorskandidater. Gruppen föreslår till universitetsstyrelsen att Ca … [Read More...]

Fler män än kvinnor opereras för nästäppa

23 mars, 2023

AVHANDLING. 70 procent av patienterna som genomgått operation på grund av kronisk nästäppa är nöjda. Men operationen genomförs betydligt oftare på … [Read More...]

17 forskare i Göteborg fick forskningsmedel från Reumatikerförbundet

22 mars, 2023

BIDRAG. 17 forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset får totalt 2 160 000 kronor i forskningsmedel från Re … [Read More...]

Halverad användning av urinvägsantibiotika hos äldre

22 mars, 2023

NY STUDIE. Ett beslutsverktyg för vårdpersonal har visat sig kunna halvera användningen av urinvägsantibiotika hos äldre med bibehållen säkerhet. … [Read More...]

Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin invigde gemensamt centrum

21 mars, 2023

INVIGNING. Centre for Health Governance är Handelshögskolans och Sahlgrenska akademins gemensamma satsning för att skapa ny kunskap och nya lö … [Read More...]

Ny studie ska öka kunskapen om Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom

21 mars, 2023

JÄMLIK VÅRD. Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Un … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor