PRIS. Sara Hed, doktorand på sektionen för psykiatri och neurokemi, har utsetts till 2021 års mottagare av Carin Mannheimers pris. Hon får priset för att utveckla en korttidsterapi som är specialanpassad för äldre med suicidproblematik.
Det erbjuds i princip ingen kvalificerad psykologisk behandling för äldre inom äldrepsykiatri i svensk sjukvård och ingen med särskilt fokus på suicidproblematik.
– Det är svårt att argumentera för att äldre inte ska erbjudas psykologisk behandling. Forskningen visar att den skulle ge lika stor effekt för äldre som för yngre, men att man ibland behöver åldersanpassa behandlingen, säger Sara Hed.
För äldre ligger istället tyngdpunkten på utredning. Det finns en uppfattning inom sjukvården och även hos många äldre själva att depression och nedstämdhet tillhör det normala åldrandet, något man bara får acceptera.
– En 75-åring kan säga “Jag är ju så gammal. Är det verkligen värt att hålla på?” Men de flesta äldre är inte deprimerade och för de cirka tio procent som drabbas är det ofta ett behandlingsbart tillstånd, säger Sara Hed.
Ett dödsfall på fyra försök
Under 2020 dog 355 personer som var 65 år och äldre i suicid. Det är ett dödsfall på var fjärde suicidförsök. I yngre åldrar är det ett mycket högre antal suicidförsök jämfört med de som faktiskt dör i suicid. Äldre har med andra ord färre suicidförsök per suicid och använder mer våldsamma metoder än yngre. Den grupp som sticker ut allra mest med flest dödsfall i suicid är män i åldrarna 75-85 år.
– Man uttrycker kanske inte heller psykisk ohälsa på samma sätt som yngre utan pratar mer om kroppsliga besvär och sömnproblem. Äldre förmedlar i mindre utsträckning än yngre klassiska depressionssymtom som nedstämdhet, initiativlöshet och suicidtankar, säger Sara Hed.
Åldrandets psykologi
Redan under grundutbildningen till psykolog började Sara Hed att fördjupa sig i åldrandets psykologi. När hon sedan började arbeta på en äldrepsykiatrisk mottagning blev det tydligt att behandling för äldre inte hade lika hög status som utredning av äldre, men nu har en grupp psykologer där Sara Hed ingår, fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen att arbeta med psykologisk behandling för äldre.
Eftersom bristen på psykologisk behandling var så stor började Sara Hed forska parallellt med sitt kliniska arbete som psykolog, för att kunna utveckla, utvärdera och implementera nya behandlingar.
– Forskningen behöver vara nära knuten till kliniken för att den ska bli så ändamålsenlig som möjligt. Vi behöver också utgå från internationella riktlinjer och behandlingar eftersom det inte finns så mycket av detta i Sverige.
Ingen anpassad behandling
Till skillnad från i till exempel Norge finns det inte heller någon specialistutbildning för psykologer i Sverige som är inriktad mot åldrande och åldrandets psykologi. Äldre som lider av psykisk ohälsa och suicidtankar har svårare att komma till specialistvård än yngre och även inom den specialiserade vården får de i mindre utsträckning ta del av andra insatser än läkemedelm som till exempel psykologisk behandling. Skattningsskalor är inte heller anpassade för äldre varken i primärvård eller inom psykiatri, vilket innebär att underlaget är mycket sämre för att ställa rätt diagnos och att göra en adekvat riskbedömning.. Eftersom många också lever ensamma uppmärksammas och avbryts de suicidförsök som görs i mindre utsträckning.
Intervjustudie pågår
Just nu genomför Sara Hed en kvalitativ intervjustudie med patienter på en äldrepsykiatrisk mottagning som har gjort suicidförsök efter 70 års ålder, för att ta reda på hur de suicidala episoderna i åldrandet ser ut. Studien syftar också till att se hur patienterna har upplevt behandlingen och kontakten med vården, vad som har varit viktigt för återhämtningen. Med resultaten från intervjustudien som grund är målet att ta fram en behandlingsmanual i samarbete med internationella forskare och en referensgrupp.
Olika upplevelser av vården
Sara Hed ska också undersöka om män och kvinnor har olika upplevelser av vården eftersom psykiatrin inte verkar nå de äldre männen med de behandlingar som finns idag.
– Därför behöver vi tänka extra mycket kring hur vi ska utforma behandlingen för den gruppen.
Strategier för att hantera känslomässig smärta
Med ett psykologiskt perspektiv på behandlingen ligger fokus på att hjälpa patienten att utveckla strategier för att hantera en intensiv känslomässig smärta, hitta praktiska sätt att reglera sina känslor samt finna strategier för att lösa problem.
– Det handlar om skräddarsydda behandlingar efter individens behov, men utifrån grundläggande behandlingsprinciper.
Behövs mer än läkemedelsbehandling
Fokus i behandlingen av både yngre och äldre med suicidalt beteende har varit på antidepressiv behandling. På grund av den bristande tillgången på psykologer har äldre i ännu högre utsträckning än yngre, fått läkemedel som behandling, men många dödsfall till följd av suicid sker trots en pågående behandling för depression.
– En studie från vår forskargrupp visade att bland personer 75 år och äldre som tog sitt liv så var det ungefär en tredjedel som hade en förskrivning av antidepressiva under de sista tre månaderna i livet. . Därför behöver vi komplettera farmakologisk behandling med psykosociala behandlingsinsatser.
Sara Hed tycker att behandlingen borde sättas in i ett tidigare skede än den gör idag så att inte den psykiska ohälsan leder fram till en suicidal kris.
För patienternas och samhällets skull
Prispengarna från Carin Mannheimers minnesfond ska gå till att transkribera intervjuer, men också till samarbete med forskare från Stockholm, Umeå och Halmstad. Syftet är att kunna testa behandlingen på ett större antal patienter på fler platser i Sverige. Utifrån den framtagna manualen ska psykologer sedan utbildas för att kunna erbjuda behandlingen.
Sara Hed tycker att det känns väldigt meningsfullt att jobba med att ta fram en ny behandlingsmetod. Det är också viktigt också ur ett samhällsperspektiv, menar hon.
– Varje dag känner jag mig privilegierad att få arbeta med de här patienterna som har så mycket livserfarenhet och att få ta del av deras livsberättelser. Utifrån min egen profession vill jag lyfta fram både behovet och hur vi bör arbeta med att anpassa behandlingen till den här patientgruppen.
AV: RAGNHILD LARSSON / AGECAP
