NY STUDIE. Att bli mamma efter livmodertransplantation ger en overklighetskänsla utöver det vanliga. Detta parallellt med den vardag som snabbt infinner sig. I en studie ledd av forskare vid Göteborgs universitet speglas känslorna hos kvinnor som gått igenom det som för mindre än tio år sedan var omöjligt.

Det är en kvalitativ studie om känslor kring moderskap efter livmodertransplantation som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction. Förstaförfattare är Stina Järvholm, docent i psykologi på Göteborgs universitet och kliniskt verksam psykolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon ingår i forskargruppen kring livmodertransplantationer som rönt internationell uppmärksamhet för sina medicinska framsteg, och även utmärker sig för sin forskning och sina publiceringar om psykologiska långtidseffekter för donatorer, mottagare och partner.

I den nu aktuella studien ingick sju kvinnor som antingen saknat livmoder från födseln eller behövt operera bort den. Alla hade levt i tron i att de inte skulle bli biologiska föräldrar. När de genomgick livmodertransplantation 2013 var de i genomsnitt 29 år gamla.

Resultaten som bygger på årliga intervjuer med kvinnorna, fram till 2018, visar tydligt att de i mångt och mycket upplevde situationen som de flesta andra mammor. Att bli mamma kändes både fantastiskt och utmanande, och partnerrelationer sattes på prov.

Oro och känsla av övervakning

Samtidigt hade kvinnorna en oro kopplad till själva proceduren. Det kunde handla om rädsla för att barnet påverkades negativt av transplantationen under graviditeten, och en känsla av att graviditeten inte riktigt var ens egen med tanke på den omfattande medicinska övervakningen.

”Undrar om man älskar sitt barn på ett annat sätt just för att det blivit till som det blivit” funderar en av kvinnorna i en intervju. En annan kvinna skrattar när hon berättar hur hon är ute med sitt barn och shoppar och plötsligt slås av tanken ”vad har jag gjort, tänk om folk runtomkring visste!”

– Att bli mamma efter livmodertransplantation verkar psykologiskt vara en blandning av att känna sig som vem som helst och samtidigt brottas med en känsla av overklighet, konstaterar Stina Järvholm.

Livmodertransplantationerna med levande donatorer 2013 ingick i världens första systematiska och vetenskapligt baserade forskningsprojekt på området, under ledning av Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Efter den första födseln i Göteborg 2014 följde ytterligare sju födslar innan någon utanför Sverige födde barn efter livmodertransplantation. Hittills har tolv barn fötts inom ramen för det svenska forskningsprojektet, i världen som helhet ett 40-tal.

Bättre stöd i svåra lägen

Stina Järvholm betonar att livmodertransplantation är en avancerad infertilitetsbehandling som sträcker sig över många år och inkluderar både mottagare, parter och donator.

– Resultaten hjälper oss att sätta in psykologiskt stöd vid delar som kan skapa extra belastning såsom upprepade graviditetsförsök utan framgång, missfall och för de som behöver lämna projektet utan att ha blivit föräldrar på det sätt som de hoppats på, säger hon.

– Kunskapen är också användbar för de som möter dessa kvinnor under graviditeten för att ge ett bra stöd utifrån kvinnornas specifika behov, att förstå att det som tidigare varit omöjligt då blir verklighet, avslutar Stina Järvholm.

Titel: Striving for motherhood after uterus transplantation. A qualitative study concerning pregnancy attempt, and the first years of parenthood after transplantation.

AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA

Previous articles from the research group on psychology and uterus transplantation:

• Uterus transplantation: joys and frustrations of becoming a ‘complete’ woman—a qualitative study regarding self-image in the 5-year period after transplantation (Human Reproduction 2020)
• Psychosocial outcomes of uterine transplant recipients and partners up to 3 years after transplantation: results from the Swedish trial (Fertility and Sterility 2020)
• Donors’ health-related quality-of-life and psychosocial outcomes 3 years after uterus donation for transplantation (Human Reproduction 2019)
• Live Donors of the Initial Observational Study of Uterus Transplantation—Psychological and Medical Follow-Up Until 1 Year After Surgery in the 9 Cases (Transplantation 2017)
• Psychological aspects in pre-transplantation assessments of patients prior to entering the first uterus transplantation trial (Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 2015)
• Uterus transplantation trial: Psychological evaluation of recipients and partners during the post-transplantation year (Fertility and Sterility 2015)