BIDRAG. 285 forskare knutna till Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset får de närmaste tre åren dela på 627 miljoner kronor i ALF-projektmedel. Dessutom ges 15,3 miljoner i ALF-projektmedel till 17 yngre forskare i en särskild utlysning.
ALF (Avtal om läkarutbildning och forskning) är grunden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet gemensamma arbete att utifrån vetenskaplig grund och beprövad klinisk erfarenhet utveckla ny kunskap som kan omsättas till en god vård för medborgarna i Västra Götaland. Samarbetet innebär bland annat att forskare kan ansöka om statliga medel till forskning.
Totalt inkom 417 ansökningar, 198 från kvinnliga sökande och 219 från manliga. Ansökningarna bedömdes av sex granskningsgrupper, där hälften av granskarna var interna och hälften var externa.
Beviljandegraden 68 procent
– Det var fler ansökningar än tidigare år och en högre andel kvinnliga sökande. Totalt beviljades 285 ansökningar, vilket ger en beviljandegrad på 68 procent. Det totala beloppet på 210 miljoner per år tilldelades som tidigare enligt en fördelningstrappa baserat på den poäng som ansökan fått i bedömningsprocessen, berättar prodekan Henrik Hagberg.
Högst poäng i bedömningen – och därmed också störst ALF-bidrag – får denna gång Lena Carlsson Ekander, Ann Hellström, Jonas Hugosson, Claes Ohlsson, Annika Rosengren, Magnus Simrén, Ingmar Skoog och Henrik Zetterberg. Deras projekt tilldelas totalt sex miljoner kronor vardera under den kommande treårsperioden.
Viktiga medel
ALF-medlen är oerhört viktiga, konstaterar Ingmar Skoog:
– Det känns hedrande att vårt projekt bedömdes vara bland de bästa, vilket är tredje gången i rad. Jag ser det som en eloge till H70-studierna, som faktiskt pågått i femtio år i år.
Medlen kommer dels att användas för att genomföra nästa H70-studie, som med start nästa år ska undersöka 70-åringar födda 1952 och 1953. Bidraget kommer också finansiera en uppföljningsstudie av kohorten födda 1944, som nu alltså hunnit bli 79 år gamla. H70-studierna ger en bred grund för forskningen om åldrandet, och används för studier inom en rad olika discipliner.
– Bara inom Sahlgrenska akademin finns forskare från ett 15-tal olika discipliner som arbetar med H70-studierna, från psykiatri och neurokemi till ögon och reumatologi. Även forskare utanför vår fakultet använder H70, bland annat inom psykologi, medievetenskap och statsvetenskap, berättar Ingmar Skoog.
Risken för kardiovaskulär sjukdom
Fetma och övervikt leder till kardiovaskulär sjukdom, och är också kopplat till svår covid-19. Det har aldrig tidigare funnits så många människor, särskilt bland de unga, med fetma och övervikt, samtidigt som världen just nu genomlever den mest genomgripande infektionspandemin på över 100 år. Annika Rosengren, professor vid institutionen för medicin, ska i sitt ALF-projekt undersöka hur fetma påverkar kardiovaskulära riskfaktorer och sjukdomar, men även inverkan av COVID-19. Projektet går ut på att försöka förstå hur dessa två globala fenomen kan komma att påverka sjukdomsutvecklingen i Sverige och världen i framtiden. I projektet utgår forskarna från stora svenska registerdatabaser, från studien Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) och den internationella befolkningstudien Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE). Forskningen omfattar också inverkan och följder av sociala faktorer i Sverige och världen.
Mot ny behandling för IBS
Magnus Simrén är professor vid institutionen för medicin och en internationellt ledande expert på sjukdomen irritable bowel syndome (IBS). Hans grupp visade nyligen att bakterien Brachyspira potentiellt orsakar den funktionella magtarmsjukdomen hos upp till en tredjedel av IBS-patienterna, vilket uppmärksammades som ett genombrott inom IBS-forskningen.
– Vi ser att bakterien kan kopplas till en reaktion i tarmslemhinnan som liknar den som ses vid allergi. Vid IBS blir symtomen ofta värre när man ätit, och det är vår hypotes att det beror på lokala allergiliknande reaktioner mot olika födoämnen i tarmen, som triggats igång av en Brachyspira-infektion. Detta kommer att testas i vårt projekt genom både mekanistiska studier och behandlingsstudier, berättar Magnus Simrén.
Forskningsprogrammet ska öka förståelsen av Brachyspira och födoämnesrelaterade besvär vid IBS genom flera olika studier. Eftersom mellan fem och tio procent av den vuxna svenska befolkningen beräknas ha IBS har resultaten stor potential att förbättra hälsan hos en stor grupp av individer.
Markörer för frakturer
Osteoporos är en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen medför att skelettet blir skörare vilket leder till smärtsamma och kostsamma frakturer.
– Det övergripande målet med projektet är att ta fram effektivare och säkrare behandlingsmetoder för patienter med osteoporos. Vi kommer även att identifiera markörer som kan avgöra om en individ har en stor risk att drabbas av en fraktur. Det är nämligen de patienter som har störst risk att drabbas av en framtida fraktur som har störst nytta av osteoporosläkemedel, berättar Claes Ohlsson, professor vid institutionen för medicin och överläkare i klinisk farmakologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
I projektet ska forskarna ta hjälp av storskaliga analysmetoder i väl karakteriserade patientmaterial för att identifiera genetiska markörer, och även identifiera markörer för frakturer i blod och i den bakteriella sammansättningen i tarmmikrobiotan.
Läs mer om tilldelningen av ALF-medel på ALF Västra Götalands hemsida. https://www.alfvastragotaland.se/senaste-nytt/beslut-om-alf-projektmedel-2022-2024/
AV: ELIN LINDSTRÖM
