PUBLICERINGSETIK. Om du publicerar dig i en oseriös tidskrift kan publiceringen snarare bli en belastning än en merit. Men vilka varningssignaler ska du titta efter innan du väljer tidskrift? Rådet för forskningsetik och Biomedicinska biblioteket ger dig här några verktyg som hjälper dig undvika rovdjurstidskrifterna.
Vetenskaplig publicering är idag en lukrativ bransch med höga vinstmarginaler och finansieras antingen genom prenumerations- eller publiceringsavgifter. Det är den senare finansieringsmodellen, så kallade APC – Article Processing Charges, som gör artikeln tillgänglig för alla, open access. Utsikterna att tjäna snabba (och stora) pengar lockar även mindre seriösa aktörer, ibland kallade rovtidskrifter eller på engelska predatory journals.
Definition från Nature
Länge fanns det ingen samlad definition vad som kännetecknar dessa oseriösa tidskrifter, men 2019 tog Nature initiativ till ett möte där man efter tolv timmars diskussion enades om denna definition (fulltext finns hos Nature).
Predatory journals and publishers are entities that prioritize self-interest at the expense of scholarship and are characterized by false or misleading information, deviation from best editorial and publication practices, a lack of transparency, and/or the use of aggressive and indiscriminate solicitation practices.
Precis som det är utmanande att hitta en heltäckande definition så är det komplext att lista alla möjliga varningssignaler för att känna igen dessa tidskrifter. Ett enkelt tips är dock att undersöka om tidskriften finns indexerad i de artikeldatabaser du brukar använda. Det finns också flera fria guider och verktyg att använda, exempelvis LiUs Journal Check Up eller ThinkCheckSubmit (en liknande tjänst finns även för konferenser).
Ett publiceringsetiskt val
Du som forskare eller doktorand är målgruppen för dessa aktörer, och du har säkert fått mängder av e-post med erbjudanden om publicering från den här typen av tidskrifter. Men vad är det egentligen som styr vilken tidskrift du väljer att skicka in din artikel till? Valet påverkas av faktorer som tidskriftens läsekrets, renommé (kanske i form av impact factor) och om artikeln hamnar bakom en betalvägg eller blir öppet tillgänglig.
Ibland riskerar valet av tidskrift och själva publiceringen att snarare bli en belastning än en merit, om du av misstag eller avsiktligen väljer en oseriös tidskrift. Vid vissa tillfällen kan vi vara mindre nogräknade och god publiceringsetik får vika för en enklare väg till publicering. Det kan handla om ett artikelmanus, resultatet av en lång tids forskning, som refuserats flera gånger och som vi hellre ser publicerat i en mindre välkänd tidskrift än att den försvinner ur historien i botten av en skrivbordslåda. Det kan också vara arbeten vi inte värderar så högt, eller artiklar där fokus kanske snarare är att ge några masterstudenter möjligheten att se sin uppsats i tryck, än att du som forskare själv bygger på ditt h-index med ytterligare citeringar.
I sådana situationer är det möjligen lätt att frestas av erbjudanden om snabb publicering i en tidskrift som vi egentligen inte vet så mycket om.
Undvik rovdjurstidskrifter helt
Därför vill vi gärna påminna om dessa enkla förhållningsregler:
- CAUTION – avoid all interaction with predatory publishers
- Do not submit
- Do not peer review
- Do not read
- Do not reference
Läs mer om publiceringsetik på Sahlgrenska akademins sida Forskningsetik.
Om du har frågor om val av tidskrift, oseriösa förlag eller APC-avgifter, kontakta gärna Biomedicinska biblioteket, forskarservice@ub.gu.se eller se http://www.ub.gu.se/publicera/openaccess/.
Seminarium i januari
Den 25 januari kl.13 anordnar Rådet för forskningsetik (FER) ett seminarium på temat med fil dr, universitetslektor Gustaf Nelhans, Högskolan i Borås, vars huvudsakliga forskningsområde rör forskningspolitiska aspekter av vetenskaplig publicering. Han har bland annat, tillsammans med Theo Bodin, KI, publicerat en studie om andelen tvivelaktig publicering vid svenska lärosäten.
Håll utkik i Akademilivs kalendarium!
AV: EVA HESSMAN
PÅ UPPDRAG AV RÅDET FÖR FORSKNINGSETIK
- Via lokala och nationella avtal kan du få rabatt på delar av eller hela APC-avgiften hos flera förlag, se UB:s söktjänst
- h-index mäter en författares genomslag baserat på antal publikationer och antal citeringar till dessa
- Impact factor mäter en tidskrifts genomslag baserat på antal citeringar en artikel i tidskriften i genomsnitt får
