FORSKNING I SAMVERKAN. Pandemin satte stopp för den planerade Forskningsdagen i våras, men nu har den äntligen kunnat genomföras. Forskningsdagen 2021 är den sjätte i ordningen, och tog det stora greppet på Sahlgrenska akademins och Sahlgrenska Universitetssjukhusets forskning om covid.
Över 400 medarbetare vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset hade anmält sig till Forskningsdagen, antingen via direktsändning på webben eller på plats i Konferenscentrum Wallenberg. Via det digitala mötesverktyget kunde också alla åhörare ställa frågor till dagens talare. Temat för dagen var ”Det nya normala? Konsekvenser, lärdomar och utveckling i spåren av covid-19″.
Lärdomar att dra
Dekan Agneta Holmäng och sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg berömde medarbetarnas stora insatser under pandemin, och den enastående omställning som gjorde det möjligt att genomföra vård, forskning och utbildning trots den pressade situationen. De konstaterade också båda att Forskningsdagen är ett kvitto på hur viktigt det är att forskning och sjukvård går hand i hand, och var överens om att det finns lärdomar att dra från arbetet under pandemin.
– Som Churchill sade, ”never waste a good crisis”. Under pandemin har vi prioriterat sjukvård och forskning och tagit bort onödig administration och vi vill fortsätta i den riktningen. Vi har också samarbetat mellan olika specialiteter och över organisationsgränser, sade Ann-Marie Wennberg under inledningsframförandet.
De både ledarna lyfte också fram den kommande ALF-utvärderingen, där vårt samarbete inom klinisk forskning i den förra utvärderingen fick bäst betyg i landet.
– Vi står väl rustade, där arbetsgruppen under ledning av Caterina Finizia och Henrik Hagberg jobbat mycket hårt för att samla in all data ska lämnas in. Vi ser fram emot utvärderingen. Det fina samarbetet inom klinisk forskning är ett signum för oss i Göteborg, och vi känner tillförsikt, sade Agneta Holmäng.
Intressant och trevligt
Några av dagens besökare var Anna Casselbrant, Sara Blomström och Britt-Marie Iresjö, som alla är kollegor på avdelningen för kirurgi.
– Vi står just och diskuterar presentationen om virus i avloppsvatten som gavs under förmiddagen. Vi har ju sett det rapporteras i media och det var intressant att få en översiktlig presentation, säger Britt-Marie Iresjö.
– Det är trevligt att lära sig om forskning som vi annars inte hade hört talas om, säger Sara Casselbrant.
Fullmatat program
Programmet inleddes med ett spännande block om forskningen om viruset SARS-CoV-2 och covid-19, modererat av professor Tomas Bergström. Viruset bakom covidpandemin har liksom alla andra nya virus ursprung från djurriket, och Peter Norberg berättade att genetiska analyser tyder på att det bildades sedan ett virus som bärs av fladdermöss korsades med ett virus som bärs av myrkottar. Helen Norder gav en fördjupad inblick i de förutsättningar som finns för virusanalyser av avloppsvatten. Förhoppningen är att avloppsvatten ska kunna användas för att förutspå toppar i insjuknande vilket är till stor hjälp för vårdplaneringen, men då måste forskarna veta vilket virus de letar efter.
Ola Rolfson modererade ett annat block som handlade om hur vården påverkats för patienter med hjärtinfarkt och för patienter som väntar på att få en knä- eller höftprotes. När det gäller hjärtinfarkt har dödligheten i Sverige inte ökat under pandemin, framförde Elmir Omerovic. Men antalet operationer för en knä- eller höftprotes har minskat kraftigt under smittspridningens vågor, och antalet patienter som väntar har tyvärr ökat.
Oväntat positivt för äldre
Generellt sett har äldres upplevda välmående otippat nog ökat under pandemin, berättade psykologen Pär Bjälkebring, och äldres upplevelse av sin privatekonomi hade också förbättrats. Däremot har ensamheten ökat. Pär Bjälkebring diskuterade dock vilka de äldre är som kunnat, och velat, svara på den enkät som ligger till grund för forskningen – generellt mer välutbildade, piggare och yngre.
Programmet gav också inblick i hur vården ställde om under pandemin och vilka lärdomar som dras längs vägen, hur det är att arbeta och studera under pågående pandemi, samt rehabiliteringen i vardag och pandemi.
Tre månader till nästa Forskningsdag
Under forskningsdagen gavs också presentationer av tre medarbetare som fått fina utmärkelser under året: Tao Jin, som fått en högre klinisk ALF-forskartjänst, Hlin Kvartsberg som skrev den avhandling som utsågs till Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2019, samt Linda Åhlström och Christopher Holmberg som är mottagare av Sahlgrenska akademins pedagogiska pris.
Redan den 3 februari 2022 är det dags för nästa Forskningsdag, som också kommer att ske som ett hybridmöte, då förhoppningsvis med fler bokbara platser i Wallenbergssalen. Rubriken för Forskningsdagen 2022 blir ”Tillsammans driver vi excellent gränsöverskridande forskning”.
AV: ELIN LINDSTRÖM
