BIDRAG. Tre forskare vid Sahlgrenska akademin tar del av medlen inom Vetenskapsrådets utlysning för område naturvetenskap och teknik. Juan Camuñas Soler får etableringsbidrag, och både Martin Ott och Justin Schneiderman får projektbidrag.
Joan Camuñas Soler är en nyrekryterad forskare inom Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM). Han påbörjar sin forskartjänst vid institutionen för biomedicin i januari 2022, där han ska bedriva grundläggande diabetesforskning. Han får nu fyra miljoner kronor i etableringsbidrag från Vetenskapsrådets ämnesområde för naturvetenskap och teknik. Projektet kopplar samman funktionen i de Langerhanska cellöarna i bukspottskörteln med singelcelltranskription i vävnad, med målet att identifiera molekylära biomarkörer för diabetes.
– Celler i bukspottskörteln utsöndrar hormonerna insulin och glukagon vid rätt tillfällen för att reglera blodsockret. I vårt projekt kommer vi kunna identifiera mekanismer som leder till diabetes när dessa celler inte fungerar, kommenterar Joan Camuñas Soler.
Proteinsyntes i mitokondrier
Martin Ott, professor i molekylär cellbiologi vid institutionen för biomedicin, får 3,6 miljoner kronor till ett projekt som ska reda ut hur översättningen av mitokondriernas DNA till protein är kopplat till kvalitetskontroll för att identifiera felaktiga proteiner som sen ska tas bort, i en process kallad proteolys.
– Det jag tycker är mest spännande med projektet är att vi ska titta närmare på hur protein bildas i mitokondrier och sen hur dess öde bestäms. Dessa proteiner kan antagligen byggs ihop till andningskedjan eller tas bort med hjälp av proteaser, i de fall där proteinerna är felaktiga eller överflödiga, säger Martin Ott. Det blir intressant att reda ut hur detta gå till på molekylnivå!
Relevant för många sjukdomar
Mitokondrier omvandlar kemisk energi till ATP med hjälp av andningskedjan. De proteinkomplex som driver denna livsviktiga process för energiöverföringen består av proteiner som kodas av DNA både i cellkärnan och i mitokondrierna. Mitokondriens genetiska system är ansvarigt för replikation och transkription av det mitokondriella genomet och för att bilda några av de subenheter som bygger upp andningskedjan.
– Dysfunktion av dessa processer ligger bakom många mänskliga sjukdomar och även åldrande. Det är därför överraskande att så lite är känt om hur mitokondriernas proteinsyntes fungerar, menar Martin Ott.
Projektet fokuserar särskilt på att identifiera hur hjälpfaktorer interagerar med den mitokondriella ribosomen för att förmedla co-translationell proteinkvalitetskontroll. Eftersom andningskedjan är avgörande för cellulär energimetabolism, kan defekter i mitokondriella genuttryck ge upphov till allvarliga mänskliga sjukdomar.
Perfekt tajming
Justin Schneiderman, universitetslektor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, är huvudsökande för ett projekt som vidareutveckla den teknik som kallas magnetoencefalografi (MEG) till ett helt nytt neuroavbildningssystem som kommer ge nya upptäckter och öka förståelsen för de inre funktionerna i människans hjärna. Tekniken gör det möjligt att kartlägga hjärnans funktion i realtid, och med en upplösning som i tid och rum överträffar vad som är möjligt med dagens teknologi.
Projekt får 4 060 000 kronor från Vetenskapsrådet, och drivs i samarbete med Kristina Malmgren och Mikael Elam, och dessutom ingår forskare vid både Chalmers och KI.
Justin Schneiderman är entusiastisk:
– Tidpunkten för projektet är helt perfekt eftersom vi nu har alla pusselbitar på plats för att använda ett helt nytt och bortom toppmodernt funktionellt neuroimagingsystem här i Göteborg!
Topplaboratorium invigs
Han refererar till laboratoriet SahlBEC-lab som inom kort invigs i Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där kommer forskarna att sätta upp sin befintliga och framtida utrustning för mätning av magnetfält kring huvudet med MEG. Hårdvaran för dessa avancerade mätningar har utvecklats i nära samarbete med Dag Winkler och Thilo Bauch på Chalmers.
– Vi siktar på att börja testa on-scalp MEG-inspelningar redan före årets slut. Vi har turen att även ha tillgång till ett toppmodernt MEG-system på Karolinska Institutets NatMEG-center som vi kommer att fortsätta använda för många FoU-aktiviteter tillsammans med dess föreståndare Daniel Lundqvist.
Epilepsi och hjärtkärlsjukdom
Tekniken förväntas flytta fram positionen inom bland annat forskning om epilepsi, där Kristina Malmgren och hennes kollegor kommer använda MEG i sin verktygslåda för säkrare och mer effektiv epilepsikirurgi och tekniken förväntas också förbättra förståelsen av sjukdomsprocesser bakom epilepsi. Mikael Elam och hans team ska med hjälp av MEG öka förståelsen för hur hjärnans reaktion på stress bidrar till långsiktig risk för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. En annan samarbetspartner i projektet är Rebecka Jörnsten, lektor i matematisk statistik vid den Naturvetenskapliga fakulteten och Cahlmers, som kommer analysera komplex data från MEG med AI-baserade metoder.
AV: ELIN LINDSTRÖM
