KRÖNIKA. Den nya fakultetsstyrelsen har nu kommit igång med sitt arbete. Ett viktigt område som identifierats är fakultetens förutsättningar för fortsatt pedagogisk utveckling inom digital och hybrid undervisning och tekniska förutsättningar för detta. Det skriver Agneta Holmäng i sin senaste krönika.
Hösten är här, med färgprakt och krispig luft. Med hösten har också arbetet för vår nya fakultetsstyrelse kommit igång på allvar. I förra veckan samlades vi för ett fysiskt möte i R-huset på Sahlgrenska Universitetssjukhusets tomt i Mölndal. Vår styrelseledamot Ola Rolfson, professor i ortopedi, arrangerade också en mycket intressant rundtur i anslutning till mötet, där vi bland annat besökte laboratoriet för rörelseanalys, eller gånglabbet som det också kallas, simulatorcenter och det nyetablerade Center for Bionics and Pain Research. Det var fantastiskt roligt och givande för styrelsen, och vi planerar att fortsätta förlägga en del av våra möten ute i verksamheten på liknande sätt. Att besöka framstående forsknings- och utbildningsmiljöer i vår verksamhet kan ge en konkret grund för styrelsens diskussioner. Vårt nästa möte, i december, planerar vi att hålla på GoCo Health Innovation City för att få mer information om det spännande kluster inom life science som växer fram där.
Bästa möjliga teknik för hybridundervisning
En viktig fråga för styrelsen är förstås hur vi bäst kan ta med oss de positiva erfarenheterna från den digitala undervisningen. Detta kommer att kräva en strategi, inte minst när det gäller att hålla oss uppdaterade med bästa möjliga teknik för hybridundervisning. Inom detta område gör REDO-gruppen, under ledning av Axel Wolf, ett mycket bra arbete. Jag vill gärna rekommendera alla medarbetare med intresse för undervisning att bli medlem i den nya Teams-kanalen, där ni kan inspireras av varandra, föra dialog och utbyta erfarenheter om pedagogiska utmaningar med digital och hybridundervisning.
Den här veckan ger Vetenskapsrådet besked om tilldelningen av den årliga stora projektutlysningen. Jag hoppas, och tror, på ett bra utfall för Sahlgrenska akademin. Jag vill också passa på att lyfta fram våra Core Faciliteter, som hittills lyckats mycket bra i Vetenskapsrådets utlysningar för infrastruktur. Bara i år har Core Facilities beviljats omkring 30 miljoner inom mikroskopi, proteomik och proteinproduktion, vilket visar att vi har högklassiga teknik- och analysplattformar att erbjuda våra forskare.
Systemhandlingsskedet påbörjas i början av november
Vad gäller Sahlgrenska Life är den uppdaterade programhandlingen (nollhandlingen) i stort sett klar. Undantagen är odontologi, Färdighetscentrum (FC) och translationella kluster där ytterligare arbete måste göras, vilket ska vara klart inom ett par veckor. Systemhandlingsskedet påbörjas i början av november och pågår till början av nästa höst, och ska utmynna i detaljerade bygghandlingar, vilka kommer att ligga till grund för ett nytt hyresförslag. Vi har sedan cirka fem månader på oss att ta ställning till det offererade hyresavtal. Jag vill i detta sammanhang passa på att tacka alla er som ingått i de olika arbetsgrupper som engagerats i denna process.
Programöversynen har också gett en tydligare bild över hur stora ytor Göteborgs universitet planerar att hyra, och visar också preliminärt att våra lokalkostnader kommer att öka med omkring 30 procent när vi flyttat in i dessa byggnader. Även om vi inte skulle genomföra denna flytt skulle våra lokalkostnader öka med cirka 9 procent, för de lokaler vi har idag, utan att de anpassas efter de behov vi har i framtiden för vår verksamhet.
Det behövs ett ansvarsfullt helhetsgrepp
Göteborgs universitet har just nu många projekt som ska leda fram till nya lokaler för olika verksamheter. Vid den här terminens rektorsdialog, som hölls för någon månad sedan, påpekade vi att det behövs ett ansvarsfullt helhetsgrepp över våra lokaler för att hantera de framtida ekonomiska utmaningar som den stora nybyggnationen medför.
I den riskanalys som Sahlgrenska akademin gjort, och som vi framförde vid mötet med rektor, är bristen på säker lagring och hantering av forskningsdata inom universitetet ett allvarligt hot. Inte bara vi, utan flera andra fakulteter, måste kunna lagra stora mängder känsliga forskningsdata på ett säkert sätt, och det är viktigt att detta åtgärdas så snart som möjligt.
Till sist kan jag berätta att de profilområden som enligt ett regeringsförslag skulle bli basen för universitetets ansökan om strategiska forskningsmedel, skjuts fram. Jag har i tidigare krönikor här i Akademiliv beskrivit den kritik som denna idé fått från i stort sett alla stora lärosäten i Sverige. Nu har forskningsfinansiärerna fått i uppdrag att vidareutveckla konceptet med dessa profilområden, och införandet kommer eventuellt att ske tidigast 2024.
Njut av hösten!
Agneta Holmäng
