BOK. Den handbok för katastrof- och beredskapshantering som först gavs ut 2017 har nu fått en uppdaterad upplaga. Handboken finns fritt tillgänglig på nätet, för att kunskapen ska nå dem som behöver den, här och nu, och även till dem som vill förbereda sig för det värsta. Medförfattare och redaktör är Amir Khorram-Manesh vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Katastrofer och folkhälsokriser fortsätter att öka. Främsta orsakerna till detta är klimatförändringarna, ökat antal transportolyckor, kemiska och tekniska incidenter, beväpnade konflikter och terrorism. Varje händelse kan leda till förstörelse av infrastruktur och skapa en situation där antalet offer kan överstiga tillgängliga resurser. I nya upplagan av “Handbook of disaster and emergency management – new era, new challenges” finns fler kapitel om bland annat pandemier och civilsamverkan.
I och med den nu pågående pandemin har allt fler människor globalt insett hur skör vår infrastruktur är och hur famlande och oförberedda på verkligheten som våra myndigheter verkar vara, även i höginkomstländer som Sverige. Och det är fortsatt så, att katastrofer och folkhälsokriser, drabbar de sköra och mest utsatta i alla länder och den senaste pandemin är inget undantag.
Teori och praktik
Det har ju bevisats att inga teoretiska lärdomar kan vara praktiskt användbara om kunskap inte testas i rätt miljö. Och merparten av forskningen och rapporterna inom detta området görs i höginkomstländer, medan de flesta av katastroferna inträffar i medel- eller låginkomstländer. Det finns alltså ett stort behov av att föra samman dessa miljöers olika perspektiv för att omsätta teori i praktiken och bland människor som verkligen är exponerad och påverkade av den tvärvetenskapliga hanteringen av en katastrof eller större incident.
– Vårt mål med boken är som tidigare, att erbjuda en enkel och framför allt tillgänglig bok för yrkesverksamma som är inblandade i hantering av katastrofer och större incidenter. Till skillnad från alla stora referensböcker, säger Amir Khorram-Manesh, docent och adjungerad universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Pandemier och civilsamverkan
Bokens trettiotvå kapitel tar ett brett grepp om alltifrån katastrofmedicinska aspekter för offer vid en olycka eller terrorattack, om organisationsstrukturer, logistik, samverkansformer, risker, sårbarhet, etik, moral, livsmedelshantering, till sjukvårdsutbildning för invånare till återhämtning och återuppbyggnad.
– Vi har inte tagit bort något, men vi såg att vi kunde sammanfoga några kapitel och därigenom få möjlighet att få in nya kapitel om till exempel pandemier, civilmilitärsamverkan, och ett om finans, framtida forskning och utveckling. Många kapitel har också gjorts om eftersom förra boken var kopplad till ett utbildningsprogram som vi drev i Ukraina med stöd av ECHO/EU pengar. Denna version har självständiga och har korta, koncisa kapitel och är finansierad av egna forskningsmedel, just för att lanseras fritt till alla länder, rika och fattiga samt med mindre eller fler katastrofer.
– Boken är nu mer komplett och de som har medverkat är alla duktiga forskare och praktiserande i detta område. Boken är också dedikerat till professor Frederick Burkle som många av oss inom området ser upp till.
Den första upplagan var gratis och laddades ner över 60 000 gånger på drygt fyra år. Den gick även att beställa i häftat pappersformat på olika tryckeribolag, mot en viss kostnad. Så kommer det även vara med den andra upplagan, och den kommer också att finnas på alla bibliotek. Varje medförfattare kommer även se till att informationen kommer ut i deras nätverk. Dessutom läggs den upp på alla offentliga webbplatser, såsom Research Gate och Zenodo med fler*.
Nationell Katastrofmedicinsk konferens
16–17 september hölls den nationella katastrofmedicinska konferensen, denna gång i Göteborg och i år var den digital, Amir Khorram-Manesh var en av de ansvariga. Konferensens syfte är att samla akademiker, forskare, samt strategiska, taktiska och operativa organisationer verksamma i Sverige. Ja alla som är involverade i ämnesområdena civilförsvar, katastrof- och militärmedicin.
– Mötet ville erbjuda en tvärvetenskaplig plattform där man kunde presentera och diskutera de senaste innovationerna, trenderna, samt praktiska utmaningar och lösningar som kan användas inom områdena civilförsvar och katastrofhantering. Vi hade 156 anmälda deltagare och enkätsvaren visar att över 90 procent var nöjda med det. Något vi är mycket nöjda med, säger Amir Khorram-Manesh.
Det finns numera ett ”Nationellt katastrofmedicinskt råd” som försöker samla alla intresserade kring katastrofmedicinska frågor. Nästa år kommer Karolinska institutet att ha konferensen som då förhoppningsvis kommer att vara fysiskt på plats.
En dikt från boken
“Adam’s sons are body limbs, to say;
For they’re created of the same clay
Should one organ be troubled by pain
Others would suffer severe strain
Thou, careless of people’s suffering
Deserve not the name, ”human being”
From Saadi Shirazi, translated by H. Vahid Dastjerdi
AV: SUSANNE LJ WESTERGREN
