FORSKNINGSKOMMUNIKATION. I senaste avsnittet av podcasten Akademiliv uppmärksammar vi befolkningstudien H70, som nu pågått i 50 år, och som gett en rad vitkiga resultat om demens och åldrande. Ingmar Skoog ger en fyllig bild av H70, och intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin.
Textversion av avsnittet för tillgänglighet
När de var 85 år och hade demens, då hade de ett lägre tryck. Men i och med att vi hade följt dem under sådan lång tid så kunde vi gå tillbaka 15 år, och när vi gjorde det så hittade vi att personer som vi hade diagnostiserats med Alzheimers sjukdom hade -högre blodtryck. -Hej! Här är Akademiliv podden från Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Jag heter Elin Lindström och jag är kommunikatör på vår fakultet. Idag ska vi prata om en befolkningsstudie studie som betytt oerhört mycket för det vi vet i dag om åldrandet. Det handlar om befolknings studien H 70 som startades här vid Göteborgs universitet 1971 och som alltså nu pågått i 50 år. Och här, för att berätta om hur 70 har vi Ingmar Skoog, professor i psykiatri med inriktning mot social psykiatri och epidemiologi. Välkommen hit Ingmar! Tack! Vi ska strax prata mer om hur den här befolknings studien kom till. Vilka det var som gjorde det möjligt och vilka frågor hon får i studien kommer att kunna besvara. Men allra först så skulle jag vilja prata om ett av de här alldeles särskilda fynden som har kommit ut ur studien som publicerades i tidskriften Lancet 1996 och som innebar ett paradigmskifte för forskningen om Alzheimers sjukdom. Kan -du berätta om detta? -Ja, det är egentligen får man gå några år tillbaka i tiden och då var det så att vi gjorde en undersökning på 85 åringen som en del av H70och då gjorde vi ganska noggranna undersökningar och vi hittade då att kärlsjukdom som orsak till demens var mycket vanligare än man hade trott. Alltså det vi kallar lär demens var faktiskt vanligare än alzheimer. I den studien, och det var ganska sensationellt. Det lustiga var att vi blev refuserade i en skandinavisk tidskrift och då sa Alvar Svanborg som startade H70, ”Men då skickar vi den till NEJM”, världens största tidskrift och de tog den, vilket man kan lära sig. Det här att även om man blir refuserade så kan man faktiskt få publicerat i bra tidskrifter. Och just för att den publicerades där och att kärlsjukdom var vanligt fick en väldigt stor betydelse för att inse att det som tog stor tidskrift så var folk inom området tvungna att ta ställning till det. Jag vet amerikanen som berättade det att de hade inte kunnat publicera. De var intresserade av detta med vaskulär demens Men de var väldigt ute i USA. De kunde inte få pengar. Men när vi nu fick in den i en sådan stor tidskrift, då börjar det NHI tänka att det här kan vi inte bara låta européerna göra. Vi måste amerikaner som tittar på det också. Så då fick de faktiskt anslag och sedan så gick vi vidare och gjorde ytterligare en studie där vi hade använt datortomografi och vi var faktiskt först i världen att använda sina hjärnor avbildning i en befolknings undersökning och då hittade vi någonting som hette i kemiska vit substans kader, det vill säga skador i de delar av hjärnan där det finns mycket som term gelin och de skadorna de brukar orsakade av dem kärlsjukdom, och man brukar säga att den vanligaste orsaken till de förändringar som är väldigt vanliga när vi blir äldre är de högt blodtryck, och vi fann då att det här var också väldigt vanligt hos personer med demens och då hade vi två kärlsjukdomar. Och sen då så tänkte jag det i H70. Vi hade ju undersökt 85 åringar. De hade undersökts då sedan de var 70 år, de är 85 åringarna, och då tänkte vi det eftersom vi hade hittat dem i kärlsjukdom i hjärnan som en väldigt vanlig orsak till demens i den här åldern. Då gick vi tillbaka för att se vad de hade för blodtryck. Sedan studierna började när de var 70 år och det vi hittade då det var att när de var i fem år och hade demens, då hade de ett lägre tryck. Men i och med att vi hade följt dem under så lång tid så kunde vi gå tillbaka 15 år, och när vi gjorde det så hittade vi att personer som vi hade diagnostiserats med Alzheimers sjukdom hade högre blodtryck. Så det var alltså så att man hade först hög högre blodtryck 10 – 15 år innan man fick det mensen. Sedan sjönk blodtrycket. Vilket antagligen beror då på att man får hjärnskador, blodtrycket ju väldigt mycket för hjärnan och när man väl hade demens hade man ett lägre tryck, så på den tiden trodde man ofta att lågt blodtryck var den stora farliga saken, och sedan är det ofta då den här, då i det landet som också är en av de större medicinska tidskrifterna, och den fick enorm uppmärksamhet. -Vad betydde det resultatet? Det fanns ju folk som hade haft de här tankegångarna, men liksom inte kunnat visa det på samma tydliga sätt som vi gjorde. Alltså både det här att kärlsjukdom i hjärnan var vanligare, orsak till demens som man trott tidigare, och att sådana här riskfaktorer för kärlsjukdom påverkar risken även för Alzheimers sjukdom. Det var ju folk som hade haft tankegången. Det är ju så att du kan ju väldigt sällan hitta någonting som ingen tror på. Du måste ha några som kan tänkas tro på det och då började man titta på det här i massor med olika studier, och då hittar man samma sak som vi gjorde. För det är ju ofta så här att om någon hittar någonting så börjar folk titta efter det och innan dess hade man inte tänkt på att titta på det, för man trodde inte. Man trodde snarare att kärlsjukdom var ovanligare väl som en sjukdom än en i befolkningen i stort. Och nu kunde man då, när man följde folk under lång tid för det ju en av de stora grejerna, ha 70. Att man följer samma personer över lång tid och då kan gå tillbaka och se vad som hände med de tidigare och då började. Sen började folk titta på många olika sorters kärlsjukdomar som man titta på diabetes kolesterol. Man har tittat på hjärt flimmer, alltså flera olika sjukdomar, kärlsjukdomar eller riskfaktorer, färre kärlsjukdom i hjärnan, och kunde hitta då att det var kopplat till Alzheimers sjukdom. Det är fortfarande omdebatterat det här, med den stora grejen med det här är ju är det här kan man ju förebygga det här med att behandla högt blodtryck, kolesterol, diabetes och så. Det är ganska etablerat i dag att det är en av dem. Förebyggande saker man kan ha när det gäller Alzheimers sjukdom för att förebygga sjukdom.
Och det här det här fyndet att personer som har alzheimer har haft ett högt blodtryck många år tidigare, så att säga vad du fått för konsekvenser för, för patienterna eller för för kliniken. Den stora grejen är ju det att man kan säga att det stora är ju det man brukar. Högt blodtryck ska behandlas av en massa andra skäl. Det ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och så vidare. Och vad man kan säga här det att att det var heter demens och Alzheimers sjukdom. Det är ytterligare en anledning att behandla högt blodtryck, så det brukar ofta nämnas nu när det gäller guiden för behandling av högt blodtryck. Att det är viktigt att göra det också för att det påverkar hjärnan och den intellektuella funktion och ökar risken för demens.
Den här studien, H70, inleddes alltså 1971 som som jag nämnde tidigare. Du har ju själv inte varit med riktigt från början, Ingvar, men kan du berätta om starten? Vad var det för en tid när professorn Alvar Svanborg satte igång med det här jätteprojekt?
Jo, det var så att man hade gjort. Göteborg är väldigt känt för sina befolknings undersökningar och man hade ju gjort studier på 50 åriga män tidigare. Och sedan några år senare så kom Mikael Bengtsson studier med kvinna undersökningen och då tyckte Alva Svanberg som då var på en intern medicin faktiskt. Då tyckte han att vi borde undersöka också äldre personer och då blev det här en massa en pionjär studie. Och sen hade man den här idén om att man skulle titta på folk som var födda vissa år, och då valde man folk som var födda 1901-02. Och skulle de vara födda vissa dagar är jag tror det blev 2, 5, 8 och något liknande för att man skulle ha liksom ungefär tusen personer och undersöka. Och det finns faktiskt liten rolig historia bakom det här, varför man valde just 2 5 8. Jag vet om du vill höra det jättegärna. Jo, det var så att Bertil Steen, som sedan efterträdde Alvar, som var upphovsman i studien. Det var så att hans mamma var född av den första i månaden och han vill inte ha in sin mamma i den här undersökningen. Så det blev -början med två. -Han ville inte ha in sin -mamma. -Han ville inte att hon skulle sitta eftersom Saab i väntrummet och börjar prata om honom med de andra deltagarna. Och där kan man visa det, liksom hur olika beslut kan ha en liten -lustig historia. -Hur lång tid tog det som händer innan den här befolknings studien började? -Gener. -Intressanta resultat som ofta är med befolknings undersökningar ser vi att det tar ett tag och i början var det mycket med invärtes medicin och så vidare. Ja, mest i början var jag mest engagerad inom psykiatrin, för psykiatrin var också med i början och en av de resultat som väckte uppmärksamhet i media, det var ju att man tittade på 70 åringar sexual liv. Man kan säga att när psykiatrikern Göran Persson, som då var den förste som undersökte psykiatrisk, när han föreslog att man skulle titta på 70 åringar sexliv. Då var man väldigt tveksam i studienledningen. Och det är faktiskt så att när man kommer de första resultaten, då var det sensationellt att de 70 åringar faktiskt fortfarande är till ganska stor del fortfarande var sexuellt aktiva. Men annars kanske de första stora resultaten som kom då i mitten av 70 talet. Det var ju det att 70 åringar var mycket piggare än vad man hade trott. Man hade ju varit van att se personer i den åldern. De som kom in på sjukhus. Nu såg man plötsligt de som bodde hemma och det visade sig faktiskt så att det var nästan svårt att få in folk för att de var så aktiva, så det var den stora fyndet i början. Just det, 70 åringar var så -pigga. -Vad tänker du själv med -fyndet? Vad det betytt? -Det har väl varit ett fynd som haft stor betydelse i vår syn på äldre. Och det visade ju också på betydelsen att du måste gå ut i befolkningen om du ska veta på hur befolkning har det. Det räcker liksom inte att undersöka folk som är på sjukhus, utan när du går ut till en befolkning. Då får du helt andra fynd än vad du får och du bara tittar på folk som är på sjukhus, för de är -ju sjuka. -Då funkar ju alltså den här studien så att ungefär tusen 70 åringar kallas till enormt omfattande undersökningar där man undersöker både kropp och den mentala biten, så att säga. -Kan du berätta mer om detta? -Alltså de första undersökningarna då var de var inte lika omfattande som vi har i dag. I dag har vi väldigt omfattande undersökningar. Man kan säga att den första undersökningen, den gjordes ju på folk som var födda 1901 02, alltså i början av förra seklet då de 80 90 procent. De hade bara sex års grundskola och de gick alltså ut i arbetslivet när de var 13-14 år. Och det var ett arbetsliv som var mycket hårdare än vad det är i dag. Och det var ju faktiskt så att 1918 när de här personerna var 18 år så kom det en rapport om vilka som var de största städer med sämst levnadsstandard. Och det var Konstantinopel, Stockholm och Göteborg. Vi hade kåkstäder i centrala Göteborg. I början av 1900 talet med i Vasastan, så där flyttade vi in mängder med människor till städerna. Man kan säga att de första som undersöktes de levde de första åren i sitt liv när Sverige var ett fattigt land och sen då så var det så att Alvar Svanberg tyckte att man ville se om åldrandet förändrades, så då undersökte man en ny grupp av 70-åringar som var födda 1906-07 och man såg väl lite skillnad, det var bara fem år däremellan. Och sen undersöker man 70 åringar som har född 1911 till 1912. Och man undersökte 70 åringar som var för 19 22 år. Då var det Bertil Sten som ledde 71. Och sen när man undersökt folk som var födda 1930 vid 70 år, då var jag med i ledningen på den stora studien. Har lett psykiatrin sedan 1987 och som där och sedan då. c:a undersökte vi för några år sedan. Folk födda 1944 och vad vi gör är ju att vi försöker behålla väldigt mycket av undersökningen batterierna så att vi kan jämföra bakåt, det kan man säga. Nackdel? Vi kan inte alltid använda alla moderna metoder, även om vi lägger till väldigt mycket och men. Det gör då att vi kan se hur den intellektuella funktionerna förändras. Den fysiska funktionen har förändrats, hur folk har, hur sexlivet har förändrats, dryckesvanor, dietvanor, liksom hur det har förändrats över tid, och det har skett väldigt stora förändringar. Man kan säga att i dag i Sverige även har fått är väldigt känt för det här uttrycket 70 det nya 50. Och det är så att vi ser enorma förändringar på de här femtio åren där man är bättre i massa olika tester, av intellektuell funktion. Man är bättre fysisk, man har bättre lung funktion, man har mer sex. Man känner sig friskare i dag. Man har mindre hjärtkärlsjukdomar, lägre blodtryck. Man kan bara räkna upp och räkna upp saker och ting. Och så dricker man mer. Jag har sagt ibland det, och vi har sett också att förekomsten av depression hos 70 åringar har minskat och det är där vi har kommit. Är uttrycket att 20 är det nya 70 för dagens 20 åringar? De är ju så att de dricker mindre, har mindre sex och är mer deprimerade. Och dagens 70 åringar dricker mer, har mer sex och är mindre -deprimerade –
Vad tänker 70 åringarna om den här jämförelsen. Det här med att med de nya 50 vart med 50 så att säga, eller tjugo?
Ja, det jag tror att väldigt många känner att det är positivt, för det här är ju någonting som kanske tar bort mycket av fördomarna och vår syn på äldre. Jag var med när delegationen för senior arbetskraft som ser över det här och man kan arbeta längre. För det är ju så att ska man? Unga klara sig kan man behöva arbeta lite längre. Den heter ju att äldre aldrig varit yngre. Den rapporten från den här delegationen som lämnades till socialförsäkringsministern och det säger rätt mycket. Så dagens äldre är fysiskt och intellektuellt yngre än tidigare äldre personer och vi ser liknande förändringar faktiskt hos 85-åringar. Att 85 -åringar i dag har samma, liksom förbättringar jämfört med 85-åringar förr, har blivit 35 år sedan under 60 de första 85-åriga.
Det här med med du berättar om Bertil Steen och hans han som inte ville att hans mamma skulle vara med i den här studien och så där. Om de här probanderna som ni kallar studiedeltagarna eller er med det officiella begreppet som man använder för studio deltagarna, så att säga. Hur hur lätt eller svårt är det för er att liksom att att att hitta personer att som vill vara för där är friska människor som slumpvis kommer med kallas till den här och de här undersökningarna som ni gör. Hur vanligt är att de säger ja?
Senaste undersökningen då, det var ju 72 procent som sa ja och en stor del av dem gjorde också väldigt mycket av de magnetkameraundersökningarna som vi gör i dag. Vi gör ju när rygg växer i prov där man mäter olika kemiska förändringar i hjärnan och så. Och det var så väldigt höga, svaga frekvenser även på det. Sen ser vi ju man så kommer man in för en åtta timmars undersökning där man går igenom i princip allt man tittar på sociala faktorer och att titta på sjukdomar. Vi testar personlighet. Man får liksom gå i korridorer och se hur snabbt man går och att man får klättra upp på stolar och mängder med olika undersökningar. Och trots det så är det faktiskt så att uppåt 80-85 procent som kommer kommer tillbaka nästa gång. Och det fortsätter liksom upp i åldrarna. Vi följer från 70 år så följer vi de över hela livet. Vad beror det på, tror du att ni har en sådan hög frekvens är att det är så många som faktiskt vill vara med och ställer upp, fast det tar så mycket tid -och energi för dem. -Det ser det faktiskt så att svarsfreknvensen har börjat öka igen, och det är väl delvis för att man får i sig en rejäl genomgång. Och det är ju så att vi tar ju lite såna här rutin. Prover är så små att man kan ju faktiskt se på till exempel om man har för höga kolesterol värden eller om blodtrycket är för högt eller om det är något på och att man behöver göra något åt. Gör man magnet kamera så kan vi ju upptäcka hjärntumörer eller olika sjukdomar där, och vi ger ju svaren till deltagarna. Om de vill så skickar vi svaren även till deras läkare. Så man får ju en ganska rejäl hälso undersökning och sedan är det många som tycker att de vill stödja forskningen. De tycker kanske att det här är ett väldigt viktigt ämne, att de försöker ta bort fördomar om äldre. En av våra stora forskningsområden är ju det här med demens. Det är väldigt många människor som vill att man forska mer på demens, så det finns ju många olika orsaker att man är -med på studien. -Du har ju jobbat länge med den här studien. Kan du komma ihåg någon speciell från band eller studier? Deltagare som har fastnat -lite extra hos dig? -Ja, ja, det är nog många skulle jag säga. Men jag började ju intervjua 83 åringar från de som var födda 1901 och jag kommer ihåg den förste personen jag undersökte. Det var en gammal sjökapten och jag skulle i dag ställa de här frågorna och min stora fasa var just det här med att jag skulle ha sex. Frågorna var på slutet och jag kände att det här var en som var lika gammal som mina farfar, föräldrar och morföräldrar, och att prata med dem om sex kändes ju väldigt, väldigt konstigt. Men sedan visar det sig vi rätt okej att de hade inga större problem med det. Och sedan. Sen var ju jag skrev i min avhandling på 80 femåringen födda 1901 02 och då var jag ju en ung, oerfaren doktorand med en väldigt entusiastisk och Alva Svanberg var en stor entusiast också, så att allt jag pekar på fick jag nästan så jag bland. Kommer jag ihåg det här, att jag hade läst att man behövde göra en datortomografi för att utesluta olika andra orsaker än alla samhällsskikt? Och vad skulle ett demens? Så då sa jag det till Alvar Svanberg och då var det en av hans underläkare som var där. Och så sa hon att jag har en granne som är röntgen och låg. Jag kan ju gå över och fråga honom om det var Bo Palm som var den förste som gjorde vara röntgen undersökningar. Och då sa han det att vi har ett två timmar på onsdagar då vi får göra sådant här. Då får vi får göra lite vad vi vill när det gäller forskning, så du kan ju göra det och då fick. Är det helt gratis och vi hade det helt gratis under många år, och det var ju så på den tiden att det var ju liksom mycket enklare att göra forskning. I dag är det ju kostnader även när du gör det inom sjukvården, men det är ett exempel på hur det kan gå till när man får nya fina undersökningar. Fantastiskt. 1 Det här att studien jämför hur det är att bli gammal i olika generationer och hur åldrandet förändras över tid kan man säga. Varför är det viktigt att att undersöka? Vad är -det som? -Jo, men dels är det ju väldigt viktigt för att ta bort fördomar. Alltså sker det förändringar så behöver vi veta det. Men en av de här sakerna också när du sysslar med etnologi, det är ju det. Lanseras och det är även viktigt i andra ämnen. Det här är att det som kanske är sant om sjukdomar och annat vid ett tillfälle kanske inte är helt samma sak 30 år senare. Det kan vara så att sjukdomar yttrar sig på andra sätt. Det kan ske så att riskfaktorer förändrats. Det har vi sett ibland för att det tillkommer nya saker, eller det kan vara så att sådana saker som var riskfaktorer förut inte längre är det. Vi har till exempel tittat på det här med blodtrycket som en riskfaktor när vi tittar på det förut. Då är det så att blodtrycket har gått ner ganska rejält under studiens gång. Man kan säga att medel historiska blodtrycket är över. Blodtrycket hos 70 åriga kvinnor är mest för 1901. De var hundra 70. När vi undersöker de födda 1984 så är det hundra förtida som gått ned med trettio enheter och då kan vi se det. De som är födda 91 30 kan prata om. De har vi då fört upp till 85 år och när vi jämför då blod. Om blodtrycket är en riskfaktor för demens eller inte så är det så att i och med att blodtrycket har gått ned så mycket som det gjort så är det inte längre en riskfaktor. Det kan vara ett exempel på hur en riskfaktor kan förändras. Vi har andra exempel också, men det är liksom ett ganska tydligt exempel. hq:s studien blir ju en enorm skattkista kan man säga. Förr för forskare som i de här enorma undersökningarna som det gör där livets alla olika sidor i stort sett för de här 70 åringen och sedan följer de upp i åldern så att säga. Hur används den här skattkista av forskare generellt? Hur? Vilka forskare är det som har -tillgång till dem? -Vi har i samarbete med forskare från hela världen från USA, Singapore, Storbritannien massor med olika världsdelar där det faktiskt är folk som är engagerade i HV71, använder materialet i Australien och så har vi forskare som använder hq:s material. -Kan du ge -oss, eller hur? Hur det används av internationella forskare av hur ofta är du där att man går ihop och slår ihop data lite? Vi har haft en hel del samarbete när det gäller genetik och riskfaktorer för demens med forskare från Sydney. Vi har forskare från Cambridge som har tittat på sparade sparade sådana här rig vätskor prov och kunnat gå in, och ser då att det äggvita är ämnet fluid som är väldigt starkt kopplat till Alzheimers sjukdom. Att det kompositionerna så hur den ser ut förändras mellan att du inte har en väns sjukdom till att du har milda intellektuella symptom till att du har demens, att man kan se liksom, och den blir liksom mer att den har lättare att klumpa ihop sig hos dem som har demens jämfört med de som inte har det. Och det har forskare från Cambridge vi haft. Forskare från Harvard som tillsammans med oss tittat på hur förekomsten av demens förändrats så att det finns väldigt många exempel på olika -samarbeten vi har. -Nu håller ni som bäst på att förbereda för att ta in nästa generation 70 åringar och då pratar vi om personer födda 1950 1952 53. Så det är ett 50 tal vi fått anslag nu att titta på. Så det innebär ju det att då har vi alltså femtio år mellan de här olika 70 års grupperna. Så det blir ju -väldigt, väldigt spännande. -Vad har de här undersökt? Ni börjar nästa år har jag förstått med att vi börjar -nästa år. -Vi kommer väldigt stort sett att göra samma undersökningar som vi gjorde. På 70 åringar födda 1944 har Karlsson börjat gå ut till till de som blir -slumpvis utvalda. -När vi kommer till så är det inte. Det är inte slumpvis utvalda. Man kallar det systematiskt urval och det är för att slumpvis och har det liksom en låda och så drar upp folk. Systematiskt urval de det att de är födda vissa datum. Men det blir ju ett tvärsnitt av befolkningen i slutresultatet. Men vi kommer vi här. Vi räknar med att vi kommer nog att dra i gång studien nån gång i mars nästa år, nästa år. Vad tror du blir mest spännande när det gäller de här den här kvoten av 70 åringar? Ja, det ser ju väldigt spännande och se hur olika ord om de fortsatta och de fortsätter att bli ännu bättre om 40 åringar i det nya 35 eller nåt sånt där. Men det blir väl spännande? Jag tror att det kommer att mattas av, för man måste ju någon gång nån slags gräns. Men det kommer bli väldigt spännande om de fortsätter vara bättre intellektuellt än de kommer att vara fysiskt bättre och så vidare. De tycker jag ska bli väldigt spännande. Det ska säga det att du. Var ju sommarpratare nu i somras, då pratade du bland annat om 70 i studion också, du nämnde den i alla fall under mitt sommarprat. Har du fått några reaktioner på ditt sommarprat? Alltså, man får ju fruktansvärt mycket reaktioner på sommarprat. Man inser liksom inte hur många människor som tittar på det, och där fick jag en möjlighet att berätta en del om det också, -och liksom upplägget som -finns tillgängligt i Sveriges Radios. Bland annat är man intresserad av att höra detta och skulle ha missat det. Vi har också sen tidigare gjort en podd med dig om hur äldre har påverkats av de här restriktionerna och råden som har rått från Folkhälsomyndigheten sida, där du har varit väldigt kritisk till hur alla äldre har dragits över en kam i stort sett. Det kan man också höra här i Academy liv bland tidigare avsnitt. Men du är nyfiken på pandemin och hur den har påverkat -H 70 arbetet. -Kan du berätta det? Var vi tvungna att göra uppehåll i och med att 70 åringar var han en grupp som skulle som blev rekommenderar att hålla sig undan så dyker det inte fortsätta studier. Men det var ju också många andra forsknings studier stoppades ju också. Det var inte bara studier på äldre som vi har fått göra uppehåll, och det innebär att det var så att vi höll på med uppföljning av de här 70 åringarna födda 1984 vid 75 års ålder. Och nu håller vi fortfarande på med det. Det skulle vara klart förra året, men pandemin gjorde ju att de stoppades upp. Men sen har vi också haft samarbete med Folkhälsomyndigheten och Smittskydd Göteborg och filologen där vi tittat på antikroppar på deltagarna så att Folkhälsomyndigheten kom hit och hade satt upp tält de ihop med Försvarsmakten på olika ställen i Göteborg, där de då tog blodprover på HV 71 deltagare för att se i mars och mars i år, faktiskt för att se hur många som hade antikroppar innan man började vaccinera. Det var inte så många då ungefär 6 procent av de här för en liten 44 eller 75 åringar som hade antikroppar -innan vaccination. -Hur används en sådan upptäckt eller ett sådant resultat? Jag tror att det här är Folkhälsomyndigheten som betalar för oss, som liksom är så samarbetspartner. De var väl intresserade och ser liksom hur mycket spridning, vad de har kommit nitton. Efter det dog den första andra vågen bland personer -i den här åldersgruppen. -Vi närmar oss slutet här på vår podd inspelning. Är det något mer som vi borde säga -nu när det gäller på 70? -Det finns ju massor är jag ska jag säga två stycken teman. Det ena är ju att vi också har lagt in projekt i batteriet i den här kvinna undersökningen där vi tittat på. Det vill liksom kunnat då lägga hela vårt batteri när de är födda 1930 var han 70 år, men sedan undersökte vi också övriga deltagare i kvinno di:s den bara 19 68 och där har vi kunnat se på faktorer i medelåldern och till exempel saker som varit väldigt uppmärksammade gör att stress, olika personlighet, faktorer, högt blodtryck igen, lung funktion och en massa andra saker. I medelåldern har vi kunnat se att många, många år senare går så har det som påverkade risken för demens och att känna till sådana saker. De är ju väldigt viktigt om vi ska förebygga sjukdomar. Sedan har vi ju gjort. Vi gör väldigt noggranna biologiska undersökningar också, så med vi gör så. När rygg växer i prov får vi ta i blodprov som vi fryser och vi tittar på magnet kamera och datortomografi, och det gör ju att vi kan se väldigt mycket saker innan. När man inte har symptom och det är av våra stod förutom det här med att titta på åldrandet förändras en av de stora sakerna vi får anslag för. Det är ju att titta på vissa kemiska förändringar i hjärnan 10 15 år innan man får demens. Man brukar räkna med att man börjar få förändringar, kanske 10 15 år. Till och med uppåt 20 år pratar man om innan man får demens symptom, och det gör att vi har en unik möjlighet nu. Vi gjorde ju sådana här rivet och prov på väldigt många personer när de var 70 år. De är födda 19 44 och då har vi liksom möjligt följa och se. Vad händer kanske 15 10 år innan man börjar få symptom, och då kan vi lära oss väldigt mycket om det här tidiga. Och en annan sak som är väldigt viktigt är att vi ser de här tysta sjukdomar som inte ger symptom. De har ju sett till exempel hur det till exempel att depression är väldigt vanligt. Vi har sett att att ha sina sjukliga förändringar, som om man kom till sjukhuset, skulle tyda på Alzheimers sjukdom. Det hittar vi hos ungefär var fjärde fick frisk 70 åring och det har man hittat på andra studier också. Men det är en sak och sen har vi sett att vissa sjukdomar som en ovanlig orsak till demens, någonting som inte normalt trycks i Rose eller som är en sjukdom som ett slags vattenskador kan man säga hos äldre och även en annan dimension som inte från tal och demens. Att det är mycket, mycket vanligare än vad man trott gjort tidigare. Det är också sådana saker vi kunnat lära oss, och sedan har vi lärt oss väldigt mycket om många andra psykiska sjukdomar. Ofta tittar man ju på depression som vi då i de mest stulna hittat är väldigt, väldigt vanligt under livet. Vi hittar det hos ungefär 70 procent av alla kvinnor i denna kvinna undersökning när vi följt dem. Att de har det någon gång under livet. Det är också ett väldigt viktigt fynd. Men just det här att vi kan titta på människor och se på olika små biologiska förändringar innan man blir sjuk. Får man befolknings undersökningar så hittar man väldigt mycket sjukliga förändringar och en del människor får symptom och en del får -aldrig symptom. -Du sade tidigare att en en anledning till att ni har så många deltagare som väljer att komma och göra de här omfattande undersökningen är ju så här att det blir en sådan total genomgång av ens fysiska hälsa. Hur? Hur gör ni om ni hittar tecken på alzheimer hos en person? Får den personen -veta det då? -I dag är det ju så att vi alltså alla som frågar om de får veta det och nästan alla frågar om det. Men vi brukar avråda det, för i dag vet vi inte riktigt vad det betyder. När vi nu gör vår första uppföljning och ser folk som har den här förändringar, då har vi inte sett det. De flesta har inte blivit dementa. Fått något meningsfullt då de första fem åren och de flesta kommer han inte får de första tio åren heller. Men det enda man lät därför göra studien är för att se vad betyder det om man har små förändringar i hjärnan? Och inte har några symptom. Och mycket tyder ju på det. Det är inte någon överhängande fara omedelbart. Däremot kan det ha betydelse, kanske på lång sikt, men det vet vi inte och i dag har vi ingen behandling, så det finns egentligen ingen anledning att veta om det. Men det är viktiga för oss att se att det är vanligt och om vi kan lära oss vilka som får sjukdom och som inte får sjukdom av dem som har sjukliga förändringar. Då kanske vi kan lära oss hur vi kan behandla eller förebygga sjukdom. Ingmar Skoog. Tack så hemskt mycket för att du kommer berättar om hur sjuttio studien har vi redan klara. Jag har alltså mängder kvar om detta bara så att du vet det. Jag förstår det. Jag förstår det. Det här var aik:are vid liv. Podden från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Och om du vill komma i kontakt med oss, då kan du mejla oss. akademiliv@gu.se
