NOBEL. Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till David Julius och Ardem Patapoutian, som prisas för sina upptäckter om hur nervsystemet skickar signaler för temperatur, beröring och tryck. Ett överraskande pris, som lyfter fram viktiga funktioner för vår fysiologi, kommenterar forskaren Helena Backlund Wasling vid Göteborgs universitet.
Helena Backlund Wasling är forskare inom neurovetenskap, med fokus på den mänskliga hjärnan och mekanismer för både beröring och sociala interaktioner. Trots att hon varje termin undervisar om dessa fynd och hanterar begreppen inom sin forskargrupp överraskades hon av tillkännagivandet att upptäckterna nu belönas med Nobelpriset:
– Jag är otroligt glad att vi i och med detta kan få en extra strålkastare på betydelsen av dessa delar av vår fysiologi. Hudkänsel som sinnesorgan är något som vi kanske tänker mindre på än andra sinnen. Vi funderar sällan på hur livet skulle te sig utan känsel, men jag kan garantera att det skulle vara enormt problematiskt, säger Helena Backlund Wasling.
Två revolutionerande delar
När priset offentliggjordes vid en presskonferens på Karolinska Institutet konstaterade Nobelpriskommittén att de båda pristagarna genom banbrytande forskning låtit oss förstå hur kyla, värme och mekanisk kraft kan leda till nervimpulser som tillåter oss att uppleva och anpassa oss till världen omkring oss. David Julius, professor på University of California, i San Francisco, har identifierat en nervsensor i huden som svarar på hetta och värme, bland annat med försök med ämnet capsaicin från chilipeppar. Ardem Patapoutian, verksam på Scripps Research i La Jolla, Kalifornien, prisas för sin forskning om hur celler känner av beröring och hur jonkanaler fungerar på molekylär nivå.
Båda delarna av priset är revolutionerande för förståelsen av våra sinnesupplevelser som uppstår genom huden, menar Helena Backlund Wasling:
– Dessa sensoriska system av känsel, smärta och temperatur möjliggör att vi ständigt kan fungera och interagera ändamålsenligt med vår omvärld.
Oväntat men välförtjänst
Det är grundläggande upptäckter om mekanismer i hudsinnet som nu belönas med Nobelpriset, konstaterar Johan Wessberg, professor i neurofysiologi:
– Huden har tidigare legat lite efter, jämfört med andra sinnen som hörsel och syn, men nu börjar kunskapsläget om huden som sinnesorgan komma i kapp. Tack vare den forskning som nu belönas vet vi också att capsaicin är en ligand för TRPV1-kanalen, vilket har stor betydelse för forskningsarbete inom smärtforskning, kommenterar han.
De jonkanaler som identifierats av pristagarna återfinns inte bara i huden, utan har senare visat sig ha viktiga funktioner även i djupare strukturer i både rörelseapparaten och de inre organen.
– Årets Nobelpris är oväntat, men det är ett jättebra och välförtjänat pris, säger Eric Hanse, professor i neurofysiologi, och fortsätter:
– Jonkanalerna har bland annat betydelse för kroppens kontroll av blodtrycket, för utspänningen av urinblåsan och för ledkänsel. Det här rör sig alltså om kanaler som har allmänviktiga funktioner, utöver känseln i huden som är det första man tänker på.
Hopp om behandling för smärttillstånd
Smärttillstånd som uppstår till följd av en skada i själva nervsystemet kallas neuropatisk smärta och är vanligen svårbehandlade tillstånd. De TRP-kanaler som ingår i årets nobelpris är involverade i mekanismerna bakom dessa och även andra smärttillstånd, vilket ger hopp om att upptäckterna kan bana väg för nya effektiva behandlingar.
– Utan fungerande sensorik är det svårt att föreställa sig hur vi alls skulle klara att dricka ett glas vatten eller hantera det enklaste verktyg. Genom dessa upptäckter får vi inte bara en större förståelse för våra grundläggande funktioner utan de kommer också potentiellt att kunna hjälpa människor som lider av svårbehandlade tillstånd av smärta och värk, säger Helena Backlund Wasling.
- Pressmeddelandet från Nobelkommittén vid Karolinska Institutet
- Advanced information – scientific background in English.
AV: ELIN LINDSTRÖM
