Carina Mallard är ny vicerektor för forskning

UPPDRAG. Forskningsfinansiering, internationalisering och tydliga karriärvägar för fler grupper, det är några viktiga frågor som Carina Mallard vill ägna sig åt som ny vicerektor för forskning.
– En av mina första uppgifter blir dock att träffa alla dekaner och försöka sätta mig in i de olika fakulteternas många frågor.

Carina Mallard, professor i experimentell perinatal hjärnskadeforskning, var fram till den 31 juli chef för Core Facilities, en universitetsgemensam resurs vid Sahlgrenska akademin med några av Sveriges mest avancerade tekniker och analysverktyg för forskning inom det medicinska området.

Hon har fram till nu också suttit i VR:s Rådet för forskningens infrastrukturer men kommer nu istället att sitta i URFI, Universitetens referensgrupp för forskningsinfrastruktur Och just infrastruktur ser hon som bland de viktigaste att ägna sig åt som vicerektor.

Tydliga karriärvägar

– Många tänker nog att forskningsinfrastruktur mest handlar om kostsamma anläggningar inom medicin, naturvetenskap och teknik, som Max IV i Lund eller det nationella centrumet SciLifeLab. Men alla vetenskapsområden har behov av bra infrastruktur. Dessa kräver också utbildningsinsatser, både för seniora och unga forskare samt för annan personal och det är förstås viktigt att satsa på.

Just kompetensutveckling och tydliga karriärvägar för den tekniska personalen är något av en hjärtefråga för Carina Mallard.

– De som arbetar med våra olika anläggningar är duktiga personer, ofta disputerade, som utvecklar nya metoder, olika projekt och dessutom medverkar i utbildningen. Om dessa viktiga medarbetare kan avancera på ett mer självklart sätt kommer det att underlätta både rekrytering och deras vilja att stanna kvar vid våra lärosäten, vilket i sin tur är ett viktigt stöd för forskningen.

Ny myndighet föreslås

Den 11 augusti överlämnade Tobias Krantz, tidigare högskole- och forskningsminister, utredningen Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur till regeringen. Bland annat föreslår han inrättandet av en ny myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse samt en myndighet för digital infrastruktur.

– Det låter rimligt. Infrastruktur av särskilt nationellt intresse innebär stora kostnader och mängden forskningsdata är ju enorm och ökar dessutom hela tiden, det kan inte vara varje enskilt lärosätes ansvar att stå för all hantering och lagring.

Forskningsfinansiering är en annan betydelsefull fråga för Carina Mallard.

– Bland annat borde vi bli bättre på att söka internationell finansiering, inte minst från EU. GU har faktiskt fått sämre utdelning från Europeiska kommissionens Horisont 2020 jämfört med tidigare satsningar. Att söka medel från EU är inte så lätt men vi har flera duktiga medarbetare på bland annat Forsknings- och innovationskontoret som hjälper till och som kan användas ännu mer. Vi bör också bli bättre på att stödja de forskare som koordinerar stora internationella projekt, det handlar om krävande åtaganden som tar både tid och resurser.

En fot kvar i forskningen

Också unga forskares karriärmöjligheter engagerar Carina Mallard. Bland annat skulle hon önska att de fick betydligt längre tid för meritering.

– Själv var jag forskarassistent i fyra år efter en fyraårig postdoktorsperiod vilket gav mig möjlighet att publicera mig, lära mig fältet och överhuvudtaget komma igång. Så ett återinförande av något liknande dessa forskarassistenttjänster tror jag skulle vara värdefullt för många i början av karriären.

Uppdraget som vicerektor är på 80 procent.

– Det innebär att jag kommer att ha en fot kvar i forskningen, något jag tycker är väldigt viktigt.

AV: EVA LUNDGREN
FOTO: JOHAN WINGBORG
Texten publicerades först i GU-Journalen nummer 4-2021.