FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Ytterligare 220 miljoner satsas på den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS). Satsningen gör det möjligt att fortsätta införandet av precisionsmedicin i svensk sjukvård så att alla Sveriges invånare får tillgång till mer precis diagnostik och individanpassad vård.
Genom Vinnova satsar regeringen ytterligare 96 miljoner kronor. Det matchas med 124 miljoner kronor i medfinansiering från regioner och universitet.
– Det här är mycket glädjande nyheter från regeringen och Vinnova. Vi välkomnar finansieringen till GMS för de nästkommande tre åren. Samtidigt för vi dialog med regionerna och med regeringskansliet om en långsiktig finansierings- och styrningsmodell som är nödvändig för att precisionsmedicin ska bli verkstad på riktigt, säger Mats Ulfendahl, ordförande GMS Styrgrupp och forskningsdirektör vid Region Östergötland.
Samverkan en nyckel till framgång
Sedan starten 2018 har Genomic Medicine Sweden (GMS) byggt upp en nationell organisation som bygger på samverkan mellan sjukvården, akademin, industrin, patientorganisationer och myndigheter. Förankringen i sjukvården är en kärnfråga för att nya diagnostiska verktyg kan införas i sjukvården och bidra till en mer individanpassad vård och behandling, så kallad precisionsmedicin.
De sju regionala center, Genomic Medicine Centers, som etablerats vid universitetssjukhusen är motorn för att föra in precisionsmedicin i sjukvården. Till stöd finns den nationella genomikplattformen som kommer göra det möjligt för de stora datavolymer som genereras att på ett harmoniserat och säkert sätt lagras, analyseras och delas för att göra kunskap tillgänglig. Clinical Genomics plattformen vid SciLifeLab är också en central del för den teknisk utvecklingen av nya diagnostiska verktyg.
En tydligare koppling till kliniska studier
Nya diagnostiska verktyg som påvisar genetiska avvikelser har utvecklats i nationellt samarbete för att användas i sjukvården över hela landet. Breda genpaneler och helgenomanalyser för till exempel cancer och sällsynta sjukdomar bidrar till en bättre diagnos, behandling och uppföljning av patienter. Under nästa fas av GMS kommer arbetet också att fokusera på att koppla den förfinade genetiska diagnostiken till kliniska studier så att fler patienter får tillgång till de nya målinriktade behandlingar som ökar allt mer.
– När GMS infrastruktur, kompetens och kapacitet implementeras i hela landet kan fler få rätt diagnos och behandling snabbare. Jämlik vård blir mer möjlig, även för de mest sällsynta, och oavsett var i landet man bor. Så är det inte idag. säger Maria Montefusco, ordförande för Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
– Patient- och närståendeperspektivet är en mycket viktig del i GMS fortsatta utveckling. Verksamheten grundas på verkliga kliniska och sociala behov av diagnos och behandling. Vi har fått en god start i vårt samarbete och vi ser fram emot ännu större involvering i arbetet med att till exempel realisera datadelning och tillgång till kliniska studier, fortsätter Maria Montefusco.
Långsiktigt hållbar organisation
Ett viktigt steg för att säkra ett långsiktigt hållbart införande av precisionsmedicin i sjukvården och inte tappa tempo i jämförelse med vår omvärld är att inrätta GMS som en långsiktig stabil organisation. Det tas bland annat upp i forskningspropositionen där regeringen menar att GMS ska ses som en ”bärande funktion” för att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller införandet av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. Samma sak belyser också Vårdanalys i sin utredning tidigare i år.
– GMS har åstadkommit mycket under sina första fyra år. Nu behöver vi gemensamt och i nära samverkan ta ansvar för att växla upp införandet av precisionsmedicin ytterligare. Samverkansgruppen för Hälsa och Life Science tar nu fram en Färdplan för precisionsmedicin där ett viktigt område är modeller för hur stat och region kan samverka runt komplexa frågor, säger Frida Lundmark, sammankallande för regeringens Samverkansgruppens arbetsgrupp inom precisionsmedicin/ATMP och sakkunnig policy Lif.
Vinnova är med och finansierar satsningen och bidrar nu med ytterligare 96 miljoner kronor till GMS under 2021-2024, med en medfinansiering på 124 miljoner kronor från de deltagande sju regionerna med universitetssjukvård och de sju universiteten med medicinsk fakultet. Finansieringen ska bidra till fortsatt införande av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården, stärka svensk forskning och främja nya forsknings- och innovationssamarbeten mellan näringslivet, vården och akademin.
– Genomic Medicine Sweden har byggt upp ett imponerande nätverk och en IT-infrastruktur som är avgörande för utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige, och stärker vår position som innovationsland. Med satsningen vill vi bidra till fortsatt samarbete för att göra sjukvården mer förebyggande, träffsäker och jämlik, avslutar Darja Isaksson, generaldirektör Vinnova.
FAKTA GENOMIC MEDICINE SWEDEN
- Samordnar införandet av avancerade genetiska analyser i rutinsjukvård i hela landet.
- Nationell samverkanssatsning med de sju regionerna med universitetssjukhus och de sju universiteten med medicinsk fakultet, i nära samverkan med SciLifeLab (nationellt forskningscenter), patientorganisationer, näringsliv och myndigheter.
- Startade 2018
- Finansieras av Vinnova, tillsammans med GMS 14 parter och med separata anslag från SciLifeLab, Barncancerfonden, Socialdepartementet, mfl
Mer information finns på GMS webbplats.
AV: MIKAELA FRIEDMAN (GMS/KI)
