BIDRAG. Efter klimakteriet ökar risken för kvinnor att utveckla både ledgångsreumatism och benskörhet. Behandling med östrogen hjälper men medför risk för allvarliga bieffekter. Därför vill Ulrika Islander bidra till utvecklingen av nya läkemedel med östrogenets goda verkningar, men utan de negativa. 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till en cellsorterare som effektiviserar hennes forskning.
Ledgångsreumatism definieras av en kraftig inflammation i lederna. Den inflammationen ökar också risken för benskörhet. Båda tillstånden kan dämpas med östrogenbehandling, men risken för bieffekter som till exempel bröstcancer, gör att det inte är ett bra alternativ på lång sikt. Ulrika Islander, docent vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, vill med sin forskning få fram mer kunskap om hur östrogen påverkar immunförsvaret vid ledgångsreumatism och benskörhet.
Vid en inflammation är immunförsvaret aktiverat. Det är en process som delvis startar i lymfkörtlarna. I lymfkörtlarna finns så kallade Th17-celler, en celltyp i immunförsvaret som Ulrika Islander nu tittar närmare på.
Östrogen påverkar lymfkörtlarna
— Så länge Th17-cellerna stannar kvar i lymfkörtlarna är allt lugnt. Det är när de vandrar ut i kroppen som både leder och skelett påverkas. Vi vet att östrogen får Th17-cellerna att stanna i lymfkörtlarna och nu ska vi ta reda på mer detaljer kring östrogenets inverkan, säger Ulrika Islander.
Ulrika Islander har tidigare kunnat visa att östrogen inte har direkt effekt på Th17-cellerna, utan att det troligen påverkar stromacellerna, som är en annan typ av celler i lymfkörteln. Stromacellerna kan påverka Th17-cellerna att stanna kvar i lymfkörteln och inte ge sig ut i kroppen och ställa till skada. Men hur?
— En hypotes är att östrogen påverkar förflyttningen av Th17-celler ut ur lymfkörtlarna genom att det skickar en signal till stromacellerna att producera mer eller mindre av någon viss molekyl. Just nu undersöker vi en möjlig sådan molekyl.
Ny cellsorterare gör skillnad
Att studera stromacellerna i detalj fordrar att forskarna kan sortera ut just de cellerna ur ett prov med en blandning av celler. Då behövs en flödescytometrisk cellsorterare och en sådan kan nu införskaffas tack vare anslaget från Lundbergs Forskningsstiftelse.
— Den nya cellsorteraren sorterar cellerna effektivt, specifikt och sterilt. Till skillnad från en vanlig flödescytometer, som enbart identifierar olika cellpopulationer, placerar den flödescytometriska cellsorteraren dessutom olika celltyper i olika rör. Därmed kan vi odla de olika celltyperna vidare. I cellodlingen kan vi sedan stimulera stromacellerna med östrogen och undersöka vad som händer och vilka molekyler de producerar, säger Ulrika Islander.
Genom att ta reda på mekanismerna bakom östrogenets goda effekter på skelett och leder vill Ulrika Islander skapa möjlighet att utveckla nya läkemedel för behandling av ledgångsreumatism och benskörhet — läkemedel som har östrogenets positiva effekter och är utan de negativa.
På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Ulrika Islander:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/ulrika-islander-2/
AV: LUNDBERGSTIFTELSEN
FOTO: ANNIKA SÖDERPALM
