NY STUDIE. Immunterapi fungerar mycket bra för flera cancerformer, men behandlingen kan också ge autoimmuna biverkningar. Ett enkelt blodprov kan hjälpa vården att tidigt upptäcka behandlingsutlöst hjärninflammation, som är en av de mest allvarliga och svårdiagnostiserade biverkningarna. Fyndet redovisas i en studie av forskare vid Göteborgs universitet. Studien ger också nya ledtrådar till hur allvarliga biverkningar av immunterapi uppstår.
Immunterapi med checkpointinhibitorer har gett onkologer helt nya möjligheter att behandla patienter med olika former av cancer. Behandlingen innebär att patientens eget immunsvar attackerar cancercellerna. Läkemedlen aktiverar immunsvaret genom att blockera signalvägar som vanligtvis fungerar som bromsar för patientens T-celler. Med behandlingen kan många patienter med exempelvis spridd malignt melanom bli fria från tumörer, eller till och med botade, men de autoimmuna biverkningarna är vanliga och ibland mycket allvarliga.
Extrem immunaktivering
– Det är nu möjligt att till och med få en patient med metastaser i hjärnan helt tumörfri, vilket är fantastiskt. Hos en del patienter blir aktiveringen av immunsvaret dock så extrem att även frisk vävnad blir kraftigt inflammerad, säger studiens försteförfattare Sara Bjursten, som är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare inom onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Studien publiceras i tidskriften Journal for ImmunoTherapy of Cancer, och är resultat från ett samarbete mellan forskare inom onkologi, reumatologi och klinisk neurokemi i Göteborg.
– Vi visar att enkla blodprov, flera etablerade som rutinanalyser, sannolikt kan användas för att tidigt se vilka patienter som håller på att utveckla en allvarlig hjärninflammation. Det ger en bättre möjlighet att anpassa behandlingen och att sätta in inflammationsdämpande läkemedel i tid, säger Sara Bjursten.
En tidig markör
Den första delen av studien är en fallstudie där resultaten visar att markören S-100B i blodprov kan fungera som en tidig varningssignal för hjärninflammation (encefalit) vid immunterapi. Nivåerna av S-100B i blod steg redan innan hjärninflammationen gett symtom. När hjärninflammationen diagnostiserats analyserades nyare markörer som GFAP och NFL. Dessa markörer var då skyhöga och sjönk sedan parallellt med den kliniska förbättringen.
Forskarna tror att dessa enkla blodprov kan få stor betydelse för att diagnostisera behandlingsutlöst hjärninflammation, som idag är svårt att diagnostisera eftersom symtomen kan misstolkas som tumörtillväxt, stroke eller infektion.
– I Göteborg använder vi nu S-100B och NFL för att övervaka risk för hjärninflammation och vi hoppas att snart kunna inkludera GFAP och Tau. Markörerna har hjälpt oss att diagnostisera ytterligare tre fall av behandlingsutlöst hjärninflammation, säger studiens sisteförfattare Max Levin, som är docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare inom onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Tumörfri med immunterapi
Det patientfall som väckte forskarnas intresse var en man som behandlades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för några år sedan, där malignt melanom spridit sig till hjärnan med metastaser. Hans hjärnmetastaser krympte kraftigt av den kombinationsbehandling han fick, men han fick också en så kraftig hjärninflammation att han blev förlamad och nästan dog. Det var i hans blodprov som forskarna först kunde notera sambandet mellan markören och hjärninflammationen.
Efter två års rehabilitering var patienten fortfarande tumörfri och hade lärt sig gå kortare sträckor igen.
Speciella T-celler
Ett annat spännande spår i studien visar att T-cellerna hos patienter med allvarliga biverkningar skiljer sig från T-celler hos identiskt behandlade patienter utan biverkningar. Jämfört med patienter utan biverkningar hade patienten med allvarliga biverkningar högre nivåer av den aktiverande receptorn ICOS på sina T-celler, som fungerar som en slags gaspedal. De allra högsta T-cellsnivåerna av ICOS hade patienten med hjärninflammation.
– Det är ett intressant fynd. Man har tidigare inte påvisat någon speciell egenskap hos T-cellerna vid biverkningar. I de analyser som vi utvecklat tillsammans med professor Anna Rudin ingår ett batteri av aktiverande och inhibitoriska T-cell receptorer. ICOS var den receptor som stack ut på ett slående sätt hos patienter med allvarliga biverkningar. Det är möjligt att farmakologisk blockering av ICOS är ett effektivt sätt att bryta hjärninflammation och andra livshotande biverkningar, funderar Max Levin.
Kan få stor betydelse
Forskarna fortsätter undersöka om en kombination av hjärnskademarkörer kan ge ännu bättre möjlighet att tidigt upptäcka allvarliga hjärnbiverkningar vid immunterapi. Forskningsresultaten kan komma att påverka de internationella riktlinjer som finns för det kliniska handhavandet vid immunterapi. Enligt publicerade uppgifter drabbas omkring en procent av dem som får immunterapi av biverkningen hjärninflammation, men forskarna har kliniska data som tyder på att den siffran kan vara högre.
AV: ELIN LINDSTRÖM
