NY STUDIE. Läkemedelstypen parp-hämmare används idag för att öka överlevnaden för patienter med spridd ärftlig äggstockscancer och bröstcancer. Efter lovande resultat publicerade i New England Journal of Medicine kan dessa läkemedel också komma att hjälpa patienter med ärftlig bröstcancer som ännu inte fått metastaser.
I den randomiserade studien ingår drygt 1800 kvinnor med BRCA-muterad bröstcancer, där alla fick den sedvanliga behandlingen med kirurgi och cellgifter. Hälften av studiedeltagarna lottades till att få en uppföljningsbehandling med AstraZenecas version av parp-hämmare, olaparib.
Många inkluderade i Göteborg
Studien är gjord inom ett internationellt forskningssamarbete, där forskare från Göteborgs universitet ingår. Förutom Sverige medverkar forskare från Australien, Belgien, Frankrike, Israel, Italien, Kanada, Kina, Polen, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Från Sverige inkluderades totalt 35 patienter, av vilka 19 inkluderades från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Parp-hämmare används idag för att förlänga livet för patienter med ärftliga former av äggstockscancer och bröstcancer där tumörerna spridit sig i kroppen.
– Läkemedlen kan nu hjälpa en ny grupp av patienter, nämligen patienter med ärftlig primär bröstcancer, det vill säga när sjukdomen inte spridit sig till andra organ i kroppen. I den gruppen kan efterföljande behandling med parp-hämmare hjälpa till att förhindra återfall. Det kommer betyda mycket för patientgruppen, särskilt för patienter med trippelnegativ variant av bröstcancer, säger Barbro Linderholm, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adjungerad universitetslektor vid Göteborgs universitet som var ansvarig prövare för studien i Göteborg och medförfattare av publikationen i New England Journal of Medicine.
Kort uppföljningstid
Läkemedlen hämmar en grupp enzymer som är nödvändiga för att celler ska kunna reparera skador på dna, vilket i sin tur leder till naturlig celldöd för tumörcellerna. För de patientgrupper där parp-hämmare redan är godkända är det känt att behandlingen i ovanliga fall kan leda till allvarliga biverkningar i form av akut brist på blodkroppar (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML). I denna studie sågs dock inte dessa biverkningar.
– Vi ser en stor positiv effekt, med förhållandevis milda bieffekter. Uppföljningstiden för den här publikationen är dock bara ett år, och vi planerar nu att fortsätta följa patienterna och se hur det går för dem på tio års sikt, säger Barbro Linderholm.
Andra bröstcancerpatienter
När resultaten nyligen presenterades på kongressen ASCO, som organiseras av det amerikanska sällskapet för klinisk onkologi, var studien en av fyra som valdes ut till att ha störst potential att påverka vården av patienter. När resultaten offentliggjorts ansökte AstraZeneca omedelbart om godkännande för användning även för ärftlig bröstcancer utan metastaser. Även läkemedelsbolaget Pfizer har en parp-hämmare.
– Det är mycket glädjande att tablettbehandlingen är så effektiv, även om man måste vara uppmärksam på de biverkningar som setts i andra studier. Vi vill undersöka om läkemedlet också skulle kunna hjälpa andra bröstcancerformer än de ärftliga, eftersom vi tror att en del andra mutationer än BRCA också kan göra tumörer känsliga för parp-hämmarna. Vi söker nu medel för att kunna starta en bredare studie, säger Barbro Linderholm.
Titel: Adjuvant Olaparib for Patients with BRCA1- or BRCA2-Mutated Breast Cancer; https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa2105215
AV: ELIN LINDSTRÖM
