BIDRAG. SSMF har beslutat att ge postdoktoralt anslag till fyra unga forskare vid Sahlgrenska akademin: Maria Bygdell, Caroline Miranda, Elisabet Nyström och Nimitha Rose Mathew. Anslaget finansierar tre års utbildning i medicinsk vetenskap.
Maria Bygdell forskar inom folkhälsovetenskap. Hennes projekt handlar om övervikt och fetma under barn- och ungdomsår och dess koppling till ökad risk för cancer i vuxenlivet. I Göteborg har forskare samlat in mätningar från skoljournaler och skapat en unik, populationsbaserad kohort, födda 1920 och framåt. Genom att samköra längd och vikt under barndomen med svenska register får forskarna information om cancersjukdomar för individerna i kohorten.
”Jag har en unik möjlighet att undersöka om det finns speciella perioder under uppväxten när ett högt BMI ökar risken för fetma-relaterad cancer, prostata-, bröstcancer och melanom. Jag avser också studera vilken nivå av förhöjt BMI som är kopplat till den ökade risken”, skriver Maria i den korta populärvetenskapliga beskrivningen på SSMF:s webbplats.
Ny roll för somatostatin
Caroline Miranda forskar om diabetes och endokrinologi. Hennes projekt handlar om en ny roll för hormonet somatostatin, som tillsammans med hormonerna insulin och glukagon produceras av de langerhanska öarna, som är klumpar av celler inne i bukspottskörteln.
Tillsammans håller dessa hormoner blodsockerhalten på en ganska konstant nivå: insulin frisätts när blodsockret ökar för att stimulera sockerupptag i levern, glukagon frisätts vid fysisk aktivitet eller fasta för att öka blodsockerhalten, och somatostatin reglerar frisättningen av både insulin och glukagon men exakt hur detta sker är ofullständigt utforskat. Vid diabetes är blodsockerregleringen satt ur spel: insulinfrisättningen minskar och glukagonfrisättningen ökar. Caroline Miranda har genomfört preliminära försök tyder på att somatostatin kan ha en nyckelfunktion.
”En varaktigt hög blodsockerhalt leder till blodkärlsskador som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt och blindhet. Mitt projekt syftar till att (bokstavligen!) belysa hur samspelet mellan de olika cellslagen sker och vad som går fel vid diabetes” skriver Caroline Miranda på SSMF:s webbplats.
Reglering av det skyddande slemlagret i tjocktarmen
Elisabeth Nyström forskar inom cell- och molekylärbiologi, mer specifikt arbetar hon med att identifiera sönderdelning av polypeptider i tjocktarmens slemhinna, och sådana proteolytiska förädnringar vid infalmmatorisk tarmsjukdom. Tarmytan täcks av ett skyddande slemlager som utsöndras av det yttre celllagret i tarmen. Detta slemlager bildar en skyddande barriär mellan kroppens egna celler och våra tarmbakterier och hindrar därmed bakterierna från att infektera tarmväggen och orsaka inflammation. Vid ulcerös kolit leder försämrade barrieregenskaper i slemlagret till att bakterierna kan komma i kontakt med tarmens celler, vilket är en bidragande orsak till sjukdomen. Dock vet man inte vad som ligger bakom defekterna i slemlagret.
”I min tidigare forskning har jag kunnat visa att enzymer som kan klyva proteiner, så kallade proteaser, spelar en viktig roll i regleringen av slemlagrets egenskaper. Jag vill därför undersöka om förändrad proteasaktivitet i slemlagret är involverat i de slembarriärdefekter som har noterats vid ulcerös kolit. Om vi genom detta kan identifiera specifika enzymatiska förändringar vid kolit finns en god förhoppning att detta kan leda till nya behandlingsmetoder då läkemedel kan utvecklas för att hämma eller aktivera enzym”, skriver Elisabeth Nyström på SSMF:s webbplats.
Möta framtida influensapandemier
Nimitha Rose Mathew forskar inom immunologi. Hennes projekt handlar om att öka förståelsen för vilken roll så kallade CD4-minnes-T-celler spelar i övre luftvägarna under influensa A-virusinfektion, en form av influensa som orsakar mellan 290 000 och 650 000 dödsfall per år.
”En fördjupad kunskap om minnes-T-celler i de övre luftvägarna och hur de ska induceras, kommer att hjälpa oss att utveckla nya vaccinationsstrategier för att kunna möta oväntade och förödande influensapandemier” skriver Nimitha Rose Mathew på SSMF:s webbplats.
Om influensa A-virus muterar, exempelvis under en pandemi, fungerar det skydd som styrs av antikroppar sämre, men eftersom de virusprotein som känns igen av minnes-T-celler inte är lika benäget att mutera är dessa T-celler en stark kandidat ett säkrare skydd.
Ytterligare en forskare vid GU, verksam inom cell- och molekylärbiologi vid den Naturvetenskapliga fakulteten, fick postdoktoralt anslag från SSMF. Johannes Thoma ska studera bakteriella yttre membranvesiklar, med koppling till problematiken med antibiotikaresistens.
AV: ELIN LINDSTRÖM
