FORSKNINGSSAMARBETE. Antibakteriella ämnen används brett i samhället, och hamnar också i vår miljö. Vissa av dessa ämnen ger också konkurrensfördelar för de bakterier som utvecklat antibiotikaresistens. Kopplingen mellan antibakteriella ämnen och antibiotikaresistens ska nu undersökas närmare i ett internationellt samarbetsprojekt, under ledning av professor Joakim Larson vid Sahlgrenska akademin.
Projektet BIOCIDE ska pågå fram till år 2024, och har just fått drygt 17 miljoner kronor i finansiering från bland andra Vetenskapsrådet och Formas. I projektet deltar forskargrupper från fem ytterligare europeiska länder, vars forskningsråd också bidrar med finansiering till det gemensamma initiativet.
Antibakteriella ämnen används i allt fler produkter och processer i samhället. Dessa ämnen används bland annat som ytbehandling av olika konsumtionsvaror, i hygienprodukter, inom jordbruket och i industriella tillverkningsprocesser. Att dessa antibakteriella ämnen används så i många olika sammanhang riskerar driva på utvecklingen av antibiotikaresistens.
Två olika mekanismer som gynnar antibiotikaresistens
Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och projektledare för det nya forskningssamarbetet, förklarar riskbilden:
– Bakterier försvarar sig ofta på precis samma sätt mot olika antibakteriella ämnen som mot livsviktiga antibiotika. När bakterierna efter ett tag blir motståndskraftiga mot de antibakteriella ämnena blir de därmed ofta också mer svårbehandlade när vi blir infekterade av dem. Fenomenet kallas ”kors-resistens”.
Ett annat fenomen där olika gener gör bakterierna motståndskraftiga mot antibakteriella ämnen respektive antibiotika kallas ”ko-selektion”.
– Ofta sitter gener för båda dessa egenskaper på samma plasmider, det vill säga rörliga cirkulära DNA-molekyler som kan flyttas mellan olika bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier som bär på just sådana plasmider kommer att gynnas i närvaro av antibakteriella ämnen, förklarar Joakim Larsson.
Handsprit tycks harmlöst
Men olika antibakteriella ämnen är olika problematiska. Vanlig handsprit till exempel verkar som tur är inte alls bidra till antibiotikaresistens.
– I vården är antibakteriella ämnen ofta oumbärliga, exempelvis som desinficeringsmedel. Men i samhället i stort, där infektionsrisken ofta är minimal, är den breda användningen av antibakteriella ämnen högst tveksam, menar Joakim Larsson.
Undersöker risker i vattenmiljön
Många antibakteriella ämnen hamnar till slut i havet och andra vattendrag. I forskningsprojektet BIOCIDE ska forskare ta fram metoder för att bedöma riskerna med dessa utsläpp, och även för att hantera den ökade risken att antibiotikaresistens ökar bland bakterier i miljön. Projektet samlar forskare från Sverige, Norge, Tyskland, Danmark, Rumänien och Tjeckien.
Projektet BIOCIDE är en del av EU-satsningen på Joint Programming Initiativets (JPI), där EU-länder frivilligt enas om gemensamma visioner och strategiska forskningsagendor för att hantera stora samhällsutmaningar. BIOCIDE har valts ut inom ramen för en gemensam utlysning från de tre initiativen JPI-AMR, JPI-OCEANS and JPI-WATER. Finansieringen kommer från respektive land, där flera av länderna kommer tillföra mer medel när de formella finansieringsbesluten har fattats. För den svenska delen av satsningen har alltså Vetenskapsrådet och Formas redan tagit beslut om finansiering.
- Om projektet på JPIAMR:s webbplats (engelska)
- Joakim Larssons forskargrupp
- Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs Universitet (CARe)
AV: ELIN LINDSTRÖM
