UTBILDNING. Organisationen runt läkarprogrammet har förändrats med utvecklingen av det nya läkarprogrammet, men läkarprogramskommittén kvarstår som beslutande organ. Sedan början av året leds dess arbete av kirurgen och professorn Lars Börjesson.
Eftersom det är ett omfattande uppdrag fick Lars Börjesson fundera en stund innan han beslöt att tacka ja:
– Det är naturligtvis roligt att vara med och driva utvecklingen för Sahlgrenska akademins största program. Det är en möjlighet att bidra till att vi får en så bra utbildning som möjligt, som rustar studenterna väl inför ett yrkesliv som läkare. Eftersom jag varit engagerad i läkarutbildningen länge vet jag också att kollegorna i utbildningsorganisation är både kunniga och engagerade, säger Lars Börjesson.
Engagerad i läkarutbildning på alla nivåer
Lars Börjesson är professor i kirurgi, kombinerat med en anställning som kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Numera har han nästan helt lagt ifrån sig skalpellen, eftersom han insett att han inte har den tid som krävs för att behålla skärpan i operationsrummet. Den kliniska delen av sin kombinationstjänst ägnar han nu framför allt åt kirurgisk bedömning av patienter.
Bakom sig har Lars Börjesson har ett långvarigt engagemang i utbildningen av läkare på alla nivåer. På SU har han haft uppdrag studierektor för både AT och ST samt för specialistläkare inom kirurgi i Västra Götalandsregionen. Inom universitetet var han länge, tillsammans med professor Ralph Peeker, kursansvarig för kirurgkursen på läkarprogrammets termin 8. Under flera år var han också medansvarig för den kompletterande utbildningen för läkare med examen utanför EU/EES och även utbildningsansvarig för institutionen för kliniska vetenskaper. Han har också länge varit en av ledamöterna i läkarprogramskommittén och programmets studierektor. Sedan fem år tillbaka är han ansvarig för Sahlgrenska akademins praktiska examination inom ramen för Kunskapsprovet för läkare med examen utanför EU.
Stor förändring
Fyra institutioner (biomedicin, kliniska vetenskaper, medicin samt neurovetenskap och fysiologi) ansvarar gemensamt för utbildningen av läkare vid Sahlgrenska akademin. Arbetet med programmet samordnas genom läkarprogramskommittén. Läkarutbildningen står just nu mitt i ett skifte, där det gamla programmet ska fasas ut och det nya komma på plats. Under de kommande fem åren bedrivs det nya och det gamla läkarprogrammet parallellt.
– Eftersom det gamla läkarprogrammet är inne i sluttampen finns en risk att vi tappar motivationen att fortsätta utveckla det. Det måste vi vara medvetna om, så att vi fortsätter arbetar för att studenter även på det gamla programmet får en så bra utbildning som möjligt, säger Lars Börjesson.
I många fall är det samma personer som arbetar med det gamla respektive det nya läkarprogrammet, och de både organisationerna för programmen överlappar därför varandra. Det ger också en möjlighet att testköra nya moment för studenter i det gamla programmet, om det finns anledning att tro att det kan lyfta undervisningen.
Viktigt programråd
Övergången mot det nya läkarprogrammet har inneburit stora förändringar i organisationen kring utbildningen. 25 kursansvariga har reduceras till tolv, en för varje terminskurs i det nya läkarprogrammet. Ett programråd har inrättats, med docent Johan Mölne som ordförande, där de tolv som ansvarar för terminskurserna ingår. Eftersom Lars Börjesson dessutom är terminsansvarig för termin 11 är han också ledamot i programrådet. Programrådet diskuterar och bereder frågor som rör det nya läkarprogrammet, ett arbete som kompletteras av läkarprogramskommittén och dess olika arbetsgrupper. Läkarprogramskommittén är liksom tidigare beslutande organ.
Klinisk färdighetsträning i fokus
Lars Börjesson konstaterar att den kliniska träningen ligger honom särskilt nära.
– Som klinker har jag arbetat med patienter hela mitt yrkesliv, och att fortsätta utveckla den kliniska utbildningen så att den blir så bra som möjligt ser jag som extra viktigt för läkarprogrammet, säger Lars Börjesson som menar att det nya programmet ställer klinisk färdighetsträning på sin spets:
– Det nya programmet syftar ju till legitimation. Tidigare har vi delvis kunnat förlita oss på allmäntjänstgöringen, som gett examinerade läkare en lång period av praktisk träning mitt i vården. När de fortfarande är studenter kan man inte ge dem lika mycket ansvar under den kliniska träningen, och då finns en risk de inte lär sig inte lika mycket. Jag tror vi behöver ge studenterna så mycket kliniskt ansvar som lagrummet tillåter, funderar Lars Börjeson.
Trygg studiemiljö
Nyligen presenterade Sveriges läkareförbund sin grundutbildningsenkät, där ett flertal av de läkarstudenter som tog examen i Göteborg under förra året rapporterat att de upplevt negativ särbehandling på grund av kön. Tidigare liknande enkäter, som också frågade om andra former av diskriminering, har gett liknande resultat. Det viktigt att ta den här frågan på stort allvar, säger Lars Börjesson:
– Alla studenter har rätt till en trygg studiemiljö. I undersökningen från Sveriges läkareförbund rapporterade 17 studenter att de upplevt att de upplevt negativ särbehandling på grund av kön från lärare någon gång under sin utbildning, vilket naturligtvis inte får ske.
En del av samhället i stort
Om en student väljer att gå vidare med ett upplevt fall av diskriminering från en lärare startar universitetet en process för att utreda händelsen. Men studenterna är också en del av samhället i stort, påpekar Lars Börjesson. I andra undersökningar har rapporterade fall av diskriminering härrört från både kurskamrater, handledare i vården och från patienter. När den negativa särbehandlingen kommer från patienter kan det vara särskilt svårt att förhålla sig till det.
– När du är färdigutbildad läkare måste du kunna hantera den situationen, för du kan inte neka patienten vård. Inom läkarprogrammet försöker vi rusta våra studenter inför den typen av företeelser genom att problematisera, diskutera och reflektera.
AV: ELIN LINDSTRÖM
