FORSKNING SOM PÅVERKAR. Titan har förmågan att läka in i ben genom en process som kallas osseointegration. Begreppet myntades av upphovsmannen Per-Ingvar Brånemark, professor vid Göteborgs universitet. Nu hyllas osseointegrationen med en egen dag instiftad av två stora internationella organisationer.
Det är de två organisationerna European Academy of Osseointegration (EAO) och American College of Prosthodontics (ACP) som beslutat att the First Global Osseointegration Day ska infalla den 3 maj 2021, och därefter uppmärksammas årligen. Datumet är valt eftersom det är Per-Ingvar Brånemarks födelsedag – han avled 2014 vid 85 års ålder.
– Jag känner mig lika övertygad som Per-Ingvars hustru Barbro, som var initiativtagare till att man skulle ordna detta möte, att Per-Ingvar själv skulle ha uppskattat detta initiativ, säger professor emeritus Tomas Albrektsson, som hade Brånemark som doktorandhandledare och som under 30 års tid arbetade nära honom vid Göteborgs universitet.
Webinarium om Brånemark
Den första Global Osseointegration Day uppmärksammas med ett digitalt möte, där ordförandena för de två stora internationella organisationerna bidrar med varsin hälsning, följt av en inspelad föreläsning av Tomas Albrektsson. Han kommer att fokusera sin föreläsning på Per-Ingvar Brånemark själv, och berättar om den händelse 1953 som tände gnistan till hans engagemang för de tandlösa:
– Det var faktiskt en sjuksköterska i Kristianstad som, när Brånemark var där och vikarierade som läkare, råkade tappa sin tandprotes vid en kafferast. Brånemark remitterade henne till universitet i Lund, men där kunde man inte hjälpa henne.
En immunreaktion
Forskningen om osseointegration fortsätter än idag. I mitten av 2000-talet visades för första gången att processen i grunden är en immunreaktion, där kroppen bildar ben runt implantatet för att skydda vävnaden. Immunsystemet kontrollerar nybildning och resorption av ben genom att de celler som är involverade (osteoblaster och osteoklaster) är delar av immunsystemet.
– De allra första upptäckterna av immunsystemets betydelse hade vi fått något år innan Per-Ingvar gick bort. Han var fortfarande synnerligen kvick i roten och hade inga problem att acceptera denna syn på hans upptäckt. Idag finns förstås massor med bevis från olika doktorsavhandlingar där ett par har försvarats och ytterligare någon ska försvaras nästa år. Huvudhandledare för dessa doktorander har varit och är Ann Wennerberg, professor inom protetik vid Göteborgs universitet, berättar Tomas Albrektsson.
Tillvaratog slumpen
Det var något av en slump att Per-Ingvar Brånemark upptäckte att ben integrerar med titan – i hans ungdom såg han hur ett forskningsinstrument av titan växt fast i ett kaninben när han arbetade med helt andra studier. Men det som hände sedan var långt ifrån slumpartat. Brånemark insåg de stora möjligheter som upptäckten innebar och arbetade intensivt i breda forskningssamarbeten med att finslipa operationsmetod och material för patientsäkra tandimplantat. Länge var hans teknik starkt ifrågasatt av tandläkarkåren, men 1977 fick den erkännande som en rekommenderad behandlingsform av tre professorer vid Umeå universitet.
Med tiden förbyttes också det internationella motståndet till ett segertåg. Idag räknar man med att mellan 15 och 20 miljoner osseointegrerade orala implantat sätts in årligen i världen. Titanimplantatet har också fått en lång rad andra tillämpningar, bland annat benförankrade hörapparater och som implantat inom plastikkirurgi och ortopedi.
Permanent utställning
Även Sahlgrenska akademin hyllar Per-Ingvar Brånemark och det arbete som betytt så mycket för så många människor världen över. En permanent utställning om Per-Ingvar Brånemark och hans verk premiärinvigdes i maj 2010 på Academicum på Medicinareberget, och har nu nyligen restaurerats och kompletterats. Vid denna utställning finns också konstnären Britt-Marie Jerns staty av Brånemark från 2002.
AV: ELIN LINDSTRÖM
