Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Principer som förbättrar djurforskningen – nedslag i vårens 3R-seminarium på Göteborgs universitet

27 april, 2021

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. 3R-seminariet som arrangerades av GU:s djurskyddsorgan i mars, samlade runt 70 deltagare online. Det fokuserade på hur forskare kan bli bättre på att utvärdera den faktiska svårhetsgraden för varje djur som används i ett försök. Experimentell Biomedicin (EBM) delade också med sig av olika sätt att öka välfärden för djuren. Bland annat har man prövat att ge råttor smärtlindring i en nutellaklick – något som visade sig fungera bra, inte bara för att undvika ett nålstick utan även för jämnare smärtlindring över dygnet.

  • Retrospektiv bedömning – den faktiska svårhetsgraden
  • 3R-arbetet på EBM: lyfttekniker och söta doser smärtlindring
  • Frysteknik och IVF utvecklas för bevarande av genetiska linjer inom djurforskningen


Retrospektiv bedömning – den faktiska svårhetsgraden

 

3R står för att ersätta (replace), minska (reduce) och förfina (refine) forskning med djur. Alla som arbetar med försöksdjur inom EU ska arbeta efter 3R-principen. En viktig aspekt för att forskningen ska kunna utvecklas i denna riktning är att utvärdera vilken svårhetsgrad varje enskilt djur uppnått i ett projekt. Detta kallas retrospektiv svårhetsbedömning.

Konceptet 3R introducerades 1959 av William Russel och Rex Burch, i boken The principles of humane experimental technique.

Ann-Christine Eklöf, PhD och vetenskaplig sekreterare på Centrala djurförsöksetiska nämnden (CDFN) gav seminariedeltagarna större förståelse för varför och hur utvärderingen ska göras, både före, under och efter varje försök.

– Inför ett projekt är det viktigt att tänka igenom svårhetsgraden redan i planeringsfasen för att begränsa moment som innebär smärta och lidande för djuren. Under tiden projektet pågår behöver du kontinuerligt utvärdera så att du vet att du håller dig inom ramarna. Och för att kommande forskning ska ges möjlighet att förbättra sin design och metodval, är retrospektiv bedömning en viktig nyckel, säger Ann-Christine Eklöf.

Ann-Christine betonar också att retrospektiv bedömning är viktig för att värdera projektens måluppfyllelse samt utifrån offentlighet, transparens och öppenhet.

Goda exempel men också bristande kunskap

Sedan 2011 har Centrala djurförsöksetiska nämnden genomfört utvärdering i efterhand av forskningsprojekt över hela Sverige. Utvärderingen görs på de etiska tillstånd som av den regionala nämnden klassats som avsevärd svårhet, på försök där primater används eller på försök där nämnden är intresserad av en specifik fråga. Det sker genom att försöksledaren lämnar in underlag till nämnden som sedan gör en utvärdering.

– Vi ser goda exempel på hur forskare förbättrar design och tänker in djurens välbefinnande redan från start. Ett exempel är att pilotstudier görs innan man går vidare med projektet. Ett annat är att man använder sig av datasimuleringar, och ett tredje är att använda cellkulturer istället för levande djur, berättar Ann-Christine.

Dock ser hon att det brister när det gäller kunskap om den retrospektiva bedömningen bland forskare.

– Det är något som finns med i utbildningen. Men från ansökan om ett etiskt godkännande, tills det ska göras en utvärdering är det tyvärr ett glapp på flera år.

Det krävs därför att forskarna kontinuerligt gör den retrospektiva bedömningen av svårhetsgraden för varje djur. Ett problem som Ann-Christine nämner är att smärta som djur utsätts för kan bedömas olika av olika forskare, och det krävs både hög kompetens och vana av att hantera djur för att göra en korrekt bedömning.

– Studier har visat att ett moment kan bedömas som måttlig svårhet av en del forskare, men det finns också de som bedömer samma situation som avsevärd svårhet, vilket skapar en skala både uppåt och neråt i svårhetsbedömningen, och det är viktigt att man är noga med nyanserna i sin utvärdering.

Fakta: Utvärdering i efterhand och retrospektiv bedömning

  • Publicerade utvärderingar från CDFN finns att hitta på www.cdfn.se

3R-arbetet på EBM: lyfttekniker och söta doser smärtlindring

 

I samarbete med veterinärer och forskare har djurteknikerna på EBM hittat nya metoder för att minska stress hos djuren och ge mer effektiv smärtlindring. Kate Nordqvist, djurtekniker på EBM och administratör i Göteborgs universitets djurskyddsorgan, berättar mer om detta arbete som utgår från 3R-principerna.

Ett av projekten handlar om att hitta alternativ för injektioner av smärtlindrande medel till råttor. I samråd med forskare och veterinärer prövade man att blanda smärtlindrande buprenorfin med söt nötkräm i form av Nutella.

– Råttorna fick en nutellaklick till en början i mungipan men vande sig efterhand och slickade då gärna i sig blandningen själva. Istället för injektioner flera gånger per dag så räcker det med denna nutellaklick två gånger per dag. Vi har sett att smärtlindringen dessutom blir mer effektiv då substansen utsöndras mycket jämnare över dygnet, berättar Kate.

Ett tryggare sätt att bli upplyft

Ett annat pågående arbete är att djurteknikerna på EBM undersökt alternativ till att lyfta möss i svansen, en metod som studier visat kan medföra stress för djuren. Istället lyfter man nu genom att ge stöd under kroppen på musen.

– Djuren, men också personalen uppskattar metoden eftersom de får bättre kontakt med djuret och lättare kan läsa av stressignaler. Nu jobbar vi vidare på att standardisera metoden för hur möss ska lyftas, så att alla gör på samma sätt och kommer sedan implementera metoden i nära samarbete med forskargrupperna på EBM.

Habituering och minskad avel

Att habituera djuren till olika situationer är också ett led i 3R-arbetet. Till exempel tränas djuren i några utvalda projekt, inför procedurer som ska genomföras och de blir då belönade med godis i samband med provtagning.

– På EBM arbetar vi också i nära samarbete med forskargrupperna för att minska aveln av möss och för att undvika överskott av djur som inte kan användas i försök, säger Kate Nordqvist.

Frysteknik och IVF utvecklas för bevarande av genetiska linjer inom djurforskningen

 

Vuxen zebrafisk. Foto från Wikipedia Commons.

Genom att frysa ner spermier och använda IVF-teknik vid befruktning, kan specifika genetiska linjer hos zebrafiskar som används i forskning bevaras. Metoden kallas cryopreservation, och nu har forskare utvecklat metoden så att den är enkel att implementera även på mindre faciliteter. Vanligtvis bevaras en stam genom avel, vilket leder till onödigt många djur på labb och även risk för genetisk drift.                                                                                                                                 

Elisa Alexandersson, som har utvecklat metoden tillsammans med kollegor inom Henrik Zetterbergs forskargrupp, svarar på tre frågor om vad hon kommit fram till. Se också Elisas poster för mer information.

Varför är cryopreservation effektivt?
– Att hålla en genetisk linje vid liv genom avel är både arbetstids- och resurskrävande. Ibland kan det även gå flera år mellan att en specifik linje används i forskning, och då finns risken att den genetiska linjen förändras så att avkomman inte är längre är genetiskt lik ursprungsdjuren. Med cryopreservation kan vi eliminera den risken samtidigt som vi minskar antalet djur som används på labb och i forskning.

Hur har ni förfinat metoden?
– Vi utgick från den ursprungliga metoden för cryopreservation av zebrafiskspermier som togs fram 1982. Metoden har ansetts för arbetskrävande och därför har vårt mål varit att hitta en arbetsgång som är enkel och kostnadseffektiv att implementera och arbeta med, även för mindre faciliteter där det exempelvis är begränsat med utrymme.

Vilka svårigheter har ni stött på?
– Att välja rätt zebrafiskhanar är avgörande för kvalitén på spermierna. Hanarna bör vara i rätt ålder och ha goda fysiska egenskaper så som klara färger. Vi har också märkt att de nedfrysta proverna är mycket känsliga för temperaturväxlingar och måste hanteras försiktigt.

AV: CHARBEL SADER

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: 3R-principen (Refine Reduce Replace), djurförsök

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Nyhetsbrevet tar paus för sportlovet – uppehåll onsdag 15 februari

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JAN 24]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Nytt ansökningsförfarande för SSMF Starting och Consolidator Grant

7 februari, 2023

UTLYSNINGAR. Från och med i år inför SSMF ett nytt ansökningsförfarande för sina utlysningar Starting och Consolidator Grant. Dessa kommer nu geno … [Read More...]

Läkemedlet metotrexat kopplas till förhöjd risk för hudcancer

7 februari, 2023

NY STUDIE. Det immundämpande läkemedlet metotrexat kan på befolkningsnivå kopplas till en ökad risk för tre olika former av hudcancer, visar forsk … [Read More...]

Centrumbildningar i fokus för årets Forskningsdag

6 februari, 2023

SAMVERKAN. För åttonde året i rad bjöd Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset in till Forskningsdagen. 2023 års upplaga lyfte … [Read More...]

Masterprogrammet i folkhälsa banade väg för samarbete i Sri Lanka och Indien

6 februari, 2023

RESEBERÄTTELSE. I början av november förra året reste Solveig Lövestad, Monica Hunsberger (ansvarig för masterprogrammet i folkhälsa) och Evelina … [Read More...]

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

6 februari, 2023

AVHANDLING. Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den … [Read More...]

Ny metod för diagnostik av ligamentskador i knäleden på gång

3 februari, 2023

HÄLSA OCH TEKNIK. En ny metod att diagnostisera skador i knäets ligament har tagits fram av forskare vid Sahlgrenska akademin och Chalmers. M … [Read More...]

Nu kan du nominera 2023 års hedersdoktorer

2 februari, 2023

HEDERSDOKTOR. Alla anställda inom Sahlgrenska akademin kan nominera hedersdoktorer. Utnämningarna är ett bevis på fakultetens uppskattning, och et … [Read More...]

Högtidlig ceremoni för lång och trogen tjänst

30 januari, 2023

AKADEMISKA HÖGTIDER. Onsdagen den 25 januari bjöd universitetet in totalt 68 medarbetare till högtidlig utdelning av utmärkelsen Nit och red … [Read More...]

Ny avhandling: Högre risk för framtida tarmläckage efter sfinkterskada

27 januari, 2023

AVHANDLING. Risken för framtida läckage av tarmgas och avföring är betydligt högre bland kvinnor som fått en sfinkterskada vid förlossning, och al … [Read More...]

Depression och låg livskvalitet 30 år efter kemattack

25 januari, 2023

NY STUDIE. Senapsgas skadar syn, hud och andning – men tre decennier senare är det den psykiska ohälsan som väger tyngst. I en tid av hot om kemi … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor