UNGA FORSKARE. Cecilia Engdahl har nu tagit över som ordförande för Future Faculty, och samtidigt kommer Alessandro Camponeschi in som ny viceordförande. Alla unga disputerade forskare vid Sahlgrenska akademin kan bli medlemmar, och även forskarstuderande är välkomna på de event som arrangeras.
Future Faculty har sedan 2006 arbetat för att främja forskare som är tidigt i sin karriär – från doktorander och postdoktorer till forskarassistenter och docenter. Nätverket arrangerar bland annat seminarier och workshops som inspirerar och utbildar unga forskare, inom ämnen som hur det akademiska karriärsystemet fungerar, hur man skriver en riktigt vass forskningsansökan eller workshops för att stötta unga forskare att få fram den portfölj som krävs inför en docenturansökan. Ett annat exempel på lokala aktiviteter är coachingnätverket SA-Cone som startades i samarbete mellan Future Faculty och Rådet för utbildning på forskarnivå (FUR).
Nationellt aktiva
På senare tid har Future Faculty intensifierat sitt arbete på nationell och internationell nivå, främst genom paraplyorganisationen National Junior Faculty of Sweden (NJF). Genom NJF är Future Faculty bland annat delaktiga i samtal med Sveriges unga akademi och Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) om hur tjänster för postdoktorer bör förbättras.
– Det handlar om interna diskussioner för att skapa en samsyn om hur postdoktorala tjänster skulle kunna utformas för att bli så bra som möjligt. Med utgångspunkt från de diskussionerna ska vi sedan bidra med ett bra underlag till Universitetskanslersämbetet, som ska ta fram förslag på hur regelverket kan förbättras, säger Cecilia Engdahl, nytillträdd ordförande för Future Faculty vid Sahlgrenska akademin.
En annan nationell fråga som NJF diskuterar är hur den föreslagna utlänningslagstiftningen kommer kunna begränsa forskares internationella rörlighet.
Nytt namn i presidiet
När Future Faculty bildades vid Sahlgrenska akademin för 15 år sedan var organisationen en av de första i sitt slag i Sverige. Den leds av en styrgrupp, där två av ledamöterna delar på ordförandeskapet – först som viceordförande och sedan som ordförande.
– För mig är Future Faculty som en trygg hamn, dit unga forskare kan vända sig med sina frågor om hur de kan ta sig vidare genom det akademiska systemet, säger Alessandro Camponeschi, som nu kommer in som ny viceordförande.
Som forskare arbetar både Alessandro och Cecilia med frågor kopplade till hur inflammation regleras. Cecilia Engdahl är sedan några år docent, och leder en mindre forskargrupp som studerar hur immunsystemet påverkar benbildning. Alessandro Camponeschi forskar om B-celler, och han berättar att han fascineras av alla de upptäckters om görs om molekylära signaler som påverkar dessa vita blodkroppar. Hans forskning fokuserar nu på utveckling av mänskliga B-celler, på lymfatisk leukemi hos barn där b-celler påverkas, samt B-cellreceptor (BCR) signalering vid tumörbildning.
Skillnad mellan länder
Alessandro disputerade i sin hemstad Rom, Italien, och kom till Göteborg för en tjänst som postdoktor i Lill Mårtenssons grupp. Han är numera svensk medborgare och siktar på att kunna etablera en egen grupp på Medicinareberget inom några år.
– Jag tycker att dynamiken i den akademiska världen är spännande, och jag vill förstå hur den fungerar. Den akademiska kulturen ser exempelvis mycket annorlunda ut mellan olika länder, säger Alessandro och får medhåll av Cecilia som har erfarenhet av en period som postdoktor vid Universitetskliniken i Erlangen, Tyskland:
– Där är hierarkin mycket strikt. Yngre forskare gruppen kan inte kontakta andra forskare hur som helst, utan behöver godkännande av mer seniora i gruppen. Där förväntas du också tilltala professorn med titel och aldrig med förnamn, berättar Cecilia.
– Det jag framför allt uppskattar med Sverige är att hierarkierna inte är lika uttalade, och att det finns en större interaktion mellan seniora och juniora forskare, säger Alessandro.
Skillnad över tid
Båda menar de att förutsättningarna för unga forskare förändrats drastiskt bara de senaste tio åren.
– Konkurrensen har hårdnat och det har blivit svårare att hitta sin nisch inom forskningen. Möjligheten att få en tjänst vid ett lärosäte i Sverige hängde tidigare mycket på om du hade gjort en internationell postdoc, nu upplever många att det dessutom krävs att du är förstanamn på minst en publicering i en riktigt bra tidskrift när du kommer tillbaka för att ha en chans, säger Cecilia.
– Många unga forskare saknar hopp om en framtid i akademin. Det är en del av vår uppgift att lyfta fram problemen så att vi får en levande dialog, säger Alessandro och tillägger:
– Jag skulle gärna se att alla som är engagerade för framtida forskare kom på Future Facultys aktiviteter, också fler seniora forskare. Det skulle kunna skapa en större förståelse mellan olika generationer av forskare.
AV: ELIN LINDSTRÖM
