SAMVERKAN. Satsningen på ett kompetenscentrum om ryggmärgsskador blev möjlig för fyra år sedan, tack vare en donation från Stenastiftelsen. Sedan dess har mycket hänt, trots att covid-19 bromsat ner utvecklingstakten. En stor kunskapskartläggning om ryggmärgsskador har just fått grönt ljus, förebildscoacher har utbildats och man stödjer ett nätverk för yngre forskare inom ryggmärgsskador, bland annat.
Ryggmärgsskadecentrum drivs av Göteborgs universitet, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Västra Götalandsregionen med stöd av Stenastiftelsen. Centrumet har sitt kontor på Högsbo sjukhus men projektledaren Gunilla Åhrén arbetar som så många andra hemifrån på grund av covid-19.
– Verksamheten pågår ändå, säger Gunilla Åhrén. Nyligen fick vi klartecken för den största kartläggning som gjorts i Sverige om ryggmärgsskador. Den ska besvara vilka kunskapsluckor som finns i forskningen och vilka behov som behöver fyllas för att ryggmärgsskadade ska kunna leva ett självständigare liv. Alla berörda, skadade, närstående, assistenter och vårdpersonal deltar och bidrar genom hela processen på lika villkor.
– Förebildscoacherna har geografisk, ålders- och skademässig spridning. Bara en som upplevt ett liknande trauma som den skadade kan förstå hur det verkligen är, säger Gunilla Åhrén.
Såväl Sahlgrenska Universitetssjukhuset som Sahlgrenska akademin får genom Ryggmärgsskadecentrum en god samverkan med brukarorganisationer.
Ny avancerad kurs
Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, var med och tog initiativ till Ryggmärgsskadecentrum. Hon berättar om en ny avancerad kurs kring ryggmärgsskaderehabilitering som centrumet ger ihop med utvecklingsenheten på sektionen för klinisk neurovetenskap.
– Kursen har satt både Ryggmärgsskadecentrum Göteborg och Sahlgrenska akademin på kartan i Norden. Den har också presenterats på såväl nordiska som internationella konferenser och den internationella organisationen för ryggmärgsskadespecialister, ISCoS, har visat stort intresse för det nya konceptet.
Ett nätverk av ryggmärgsforskare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan i samarbetet med Ryggmärgskadecentrum visa på den kompetens som finns i verksamheten och använda den för att förbättra för personer med ryggmärgsskada, inom regionen och i övriga Sverige, anser Katharina:
– För akademin är det en möjlighet att bygga upp ett nätverk av ryggmärgsskadeforskare inom och utom landet via det nätverk vi skapat för yngre forskare men också via våra internationella rådgivare.
Kunskap till dem som behöver det mest
En av forskarna i detta nätverk är Lamprini Lili, som ingår i Sunnerhagens forskargrupp:
– Som doktorand har jag fått medverka med aktiva forskare genom nätverket. Ryggmärgsskadecentrum gynnar mig även som kliniker genom att sprida kunskap till dem som behöver det mest. Det gör patienterna bättre rustade att ha koll på sina svårigheter vilket gör vårt jobb inom uppföljning effektivare, säger hon.
–Min dröm är att centrumet ska kunna utbilda och ge certifiering inom andningskunnande så att det finns minst två personer på varje akutmottagning i landet per pass som kan detta med andning. Det skulle inte bara ryggmärgsskadade utan även andra patienter ha glädje av, coviddrabbade till exempel, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.
- Mer om Ryggmärgsskadecentrum: https://ryggmargsskadecentrum.se
- Mer om Stenastiftelsen: www.stenastiftelsen.se
TEXT & FOTO: ANNA REHNBERG
