HÅLLBAR UTVEKCKLING. Uppdraget att integrera perspektiv på hållbar utveckling i utbildningen har förts över från det tidigare nätverket till en nyinrättad kommitté med ett mer formellt uppdrag från dekan och prefekter. Kommittén ska inventera och integrera hållbar utveckling vid Sahlgrenska akademins samtliga utbildningsprogram.
Kommittén är ett treårigt projekt, som beslutades av dekan strax före jul förra året, och vars arbete inleddes för någon dryg månad sedan. Den består av en ledamot per utbildningskommitté, utnämnda av prefekt, och dessutom två studentrepresentanter utsedda av kåren SAKS.
– Att vi nu har en kommitté med ett formellt uppdrag betyder att dess ledamöter har mandat från sin institutions utbildnings- och linjeorganisation att driva frågorna. Det gör det möjligt att till exempel verka för lärares kompetensutveckling i hållbarhetsfrågor och att arbeta mer aktivt med hållbarhetsmärkning av kurser, säger Gunilla Priebe, som var sammankallande för det tidigare nätverket, och som har uppdraget att vara sammankallande även för kommitténs arbete under resten av året.
Under året kommer Gunilla lämna rollen som sammankallande för kommittén, och uppdraget kommer då utlysas för intresseanmälan inom fakulteten.
Seminarieserie under våren
Nu under våren bjuder kommittén in alla lärare vid Sahlgrenska akademin till tre seminarier på ämnet. I seminarieserien delar Stefi Barna från brittiska Centre for Sustainable Health Care med sig av sina erfarenheter av undervisning och arbete för en hållbar hälso- och sjukvård från USA, Storbritannien, Indien, Norge och Sverige. Det första seminariet (den 28 april) ger en introduktion till klimatavtrycket inom hälso- och sjukvård och ger exempel på småskaliga insatser, det andra seminariet (den 12 maj) ger exempel på större insatser för att minska klimatavtrycket för hela sjukhusorganisationer och hälso- och sjukvårdssystem och vid det tredje seminariet (den 26 maj) appliceras dessa teman på Sahlgrenska akademins utbildningar, med fokus på kritiskt och innovativt tänkande.
– Tanken är att seminarierna både ska väcka intresse, och är framförallt tänkta som ett tillfälle till lärares introducerande kompetensutveckling inom området. Om deltagarna uttrycker intresse kan vi senare följa dessa teman upp med mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser, exempelvis ett par heldagarsworkshops, säger Gunilla Priebe.
Hon fortsätter:
– Det har blivit tydligt att hållbarhetstemat måste anknyta mycket mer konkret till Sahlgrenska akademins specifika utbildningsområden och att arbetsprocessen kring hållbarhetsmärkning av kurser behöver utvecklas. Kommitténs arbetar därför med att ta fram ett stöd för kurs- och programansvariga lärare där kopplingen mellan GU-kriterierna och FN:s globala hållbarhetsmål förtydligas, liksom hur dessa kan omsättas i lärandemål och aktiviteter med relevans för våra professionsutbildningar.
Lagkrav på hållbar utveckling
All högre utbildning ska främja hållbar utveckling; det är ett krav som sedan 2006 är infört i Högskolelagen. I samband med lagändringen antog Sahlgrenska akademin en plan där alla program skulle inkludera en introduktion till hållbar utveckling, och för att stödja det arbetet bildades Nätverket för hållbar utveckling i utbildning. Sedan 2017 har detta nätverks uppdrag utgått från Utbildningsrådet, och från och med i år formaliseras alltså uppdraget i form av en kommitté.
Sahlgrenska akademins utbildningar har kommit olika långt i sitt arbete att integrera hållbar utveckling, vilket delvis kan härledas till utbildningarnas karaktär, berättar Gunilla Priebe:
– Masterprogrammen i folkhälsovetenskap respektive global hälsa har tydligt integrerat dessa frågor, vilket delvis beror på att masterprogram oftare hanterar frågor på system- och ledningsnivå. Andra program som länge arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor är sjuksköterskeutbildningarna, dietistprogrammet och tandläkarutbildningen. Även det nya läkarprogrammet har haft en aktiv ansats och tillsatt en hållbarhetsansvarig som arbetar med detta på tio procent av en tjänst.
Flera utmaningar
Alla utbildningar vid Sahlgrenska akademin är kunskapsintensiva, och det är en utmaning att överhuvudtaget skapa utrymme för undervisningsmoment i redan överfulla schema.
– Många lärare uttrycker också att de har begränsade kunskaper om hållbarhetsfrågor, och tycker att det är svårt att exempelvis identifiera teman, infoga preciserade kursmoment och praktiska exempel i den egna kursen, och samtidigt skapa progression mellan olika kurser i programmen så att studenternas kunskaper successivt fördjupas, säger Gunilla Priebe.
Många utbildningar inom fakulteten har ett mikro-fokus, exempelvis på cellnivå eller på enskilda patienter. Det medför att det kan vara en utmaning att koppla in kurserna i det systemperspektiv som teman om hållbar utveckling kräver, det vill säga förståelse för hur ekonomi, sociala och miljöfrågor interagerar, och hur lokala händelser samspelar med regionala och globala teman.
– Resan från mikro- till systemperspektiv kan kännas lång och temat med hållbar utveckling riskerar att upplevas som påklistrat. För många kursansvariga är det en utmaning att på ett naturligt sätt, och med rimlig tidsåtgång, länka mellan kursens specifika tema och hållbar utveckling. Kommitténs handlingsplan fokuserar därför i hög grad på hur kursansvariga ska kunna stöttas i det arbetet, säger Gunilla Priebe.
Läs mer om integrering av hållbar utveckling i utbildningen på Sahlgrenska akademins sidor i Medarbetarportalen: https://medarbetarportalen.gu.se/sahlgrenskaakademin/miljo/Integrering+av+h%C3%A5llbar+utveckling+i+utbildningen
AV: ELIN LINDSTRÖM
