FORSKNINGSSAMARBETE. Forskare vid Göteborgs universitet ingår i ett nytt stort EU-projekt som med artificiell intelligens ska förtydliga olika subgrupper av obstruktiv sömnapné. Identifiering av dessa så kallade fenotyper är en förutsättning för utvecklingen av precisionsmedicin för sömnapné. Projektet ska också göra diagnostiken mer tillgänglig.
Det stora EU-projektet Sleep Revolution leds av forskare vid universitetet i Reykjavik, och fick nyligen drygt motsvarande 150 miljoner kronor från EU, där en del av medlen kommer finansiera en ung forskare vid Göteborgs universitet.
EU-projektet har sin bas i ett entusiastiskt och välfungerande nätverk för sömnforskare i hela Europa. Drivande bakom nätverket är sedan många år Jan Hedner och Ludger Grote, som båda är apnéforskare vid Göteborgs universitet och överläkare inom sömnmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Samarbetet med nätverket ger mycket glädje i min yrkesvardag. Vi stimuleras och lär oss nytt av varandra, och stämningen bland kollegorna är generös och kreativ. Det är särskilt roligt att se hur nätverket resulterat i att vi fått många nya unga forskare inom området och även gett mer seniora forskare möjlighet att meritera sig för professurer vid sina lärosäten, säger Ludger Grote.
En gemensam databas
Trots att de inte haft någon extra finansiering har nätverket tillsammans kunnat bygga upp en stor gemensam databas med data om 40 000 patienter med sömnapné. Databasen, ESADA (European Sleep Apnea Database), har under senare år resulterat i en lång rad vetenskapliga publiceringar, bland annat om kopplingar mellan sömnapné och hjärtkärlsjukdom.
Både själva databasen och forskarnätverket är en viktig grund för det nya stora EU-projektet. Projektet involverar nästan 40 internationella samarbetspartners från både universitet och industri, och har som mål att revolutionera forskning, diagnos och behandling för obstruktiv sömnapné och relaterade störningar. Projektet ska utveckla maskininlärningstekniker, som kan tugga igenom och hitta mönster i de enorma datamängderna för att förtydliga de undergrupper för sjukdomen som redan börjat utkristallisera sig inom apnéforskningen.
Behandling med CPAP-mask eller bettskena är ofta effektiv, och även läkemedel är under utveckling, berättar Jan Hedner:
– Behandlingar fungerar olika bra för olika personer med obstruktiv sömnapné, och liksom för många andra sjukdomar är precisionsmedicin nästa logiska steg. Tack vare att vi lyckats samla ihop så mycket data kommer algoritmer kunna hjälpa oss subidentifiera i alla fall fyra eller fem undergrupper av sömnapné, som sannolikt också ska ha olika typer av behandling.
AI och Scapis
Forskargruppen inom sömnmedicin i Göteborg har redan börjat arbeta med AI, i data från drygt 6000 forskningsdeltagare i befolkningsstudien Scapis. Tillsammans med Chalmers har de också sedan en tid en doktorand med matematisk bakgrund, som arbetar med algoritmer i datamängder för sömnapné.
– De algoritmer som vi arbetar med hittar än så länge mönster i retroperspektiv, men behöver så småningom också testas prospektivt för att undersöka att de också fungerar i fältförhållanden, säger Jan Hedner.
Ett avancerat armbandsur
Personer med sömnapné har korta, upprepade andningsuppehåll när de sover, vilket stör sömnen. Förutom att personer med sömnapné blir trötta är apné också en riskfaktor för flera allvarliga sjukdomar, exempelvis högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke.
Att utredas för sömnapné kan innebära att man behöva sova över på sömnlaboratorium, och idag finns också möjlighet för patienter att låna med sig mätutrustning hem. Men tekniken är bökig och behöver bli smidigare att använda. En företagspartner inom EU-projektet har utvecklat en prototyp för en avancerad armbandsklocka, som kan mäta puls, andning, syresättning och andra parametrar medan patienten sover i sin egen säng.
– Det återstår en del teknisk utveckling, men sedan blir det en del av vår uppgift att utvärdera klockan för klinisk användning, berättar Ludger Grote och fortsätter:
– Vi sover en tredjedel av vårt liv, och jag vill gärna lyfta fram att natten är ett outnyttjat fönster för medicinska undersökningar, som dessutom kan genomföras under lång tid. Vi tror att de riskfaktorer som kan mätas med klockan också skulle kunna användas för att tidigt se risk för helt andra sjukdomar så att dessa kan förebyggas.
Tidig apnéforskning
Kunskapsutvecklingen om sömnapné har varit dramatisk, och Jan Hedner har varit med nästan från start. Hans intresse fångades av en av de första artiklarna om behandling med CPAP-mask under tidigt 1980-tal, vilket ledde till att Göteborgs sömnlaboratorium tidigt tog till sig den nya tekniken, som ett av de första laboratorierna i världen:
– Jag minns att jag och en kollega spekulerade om hur många patienter vi skulle behöva diagnostisera och behandla, och enades om att det nog kunde röra sig om något hundratal. Idag finns det omkring 40 000 personer bara i Västra Götalandsregionen som behandlas med apnéskena eller CPAP-mask, vilket sannolikt förhindrat både trafikolyckor på grund av sekundsömn bakom ratten och ett antal fall av stroke och hjärtinfarkt, och räddat många från en förtidig död.
- Läs mer om EU-projektet Sleep Revolution: https://esrs.eu/
- Läs mer om databasen ESADA (European Sleep Apnea Database): https://esrs.eu/research-networks/sleep-apnea-network-european-sleep-apnea-database-esada/
AV: ELIN LINDSTRÖM
