BIDRAG. Emma Hansson, adjungerad professor i plastikkirurgi, och George Birchenough, biträdande universitetslektor i molekylär medicin, får Senior respektive Junior Investigator Award från Cancerfonden, vilket ger dem finansiering under sex års tid.
Denna ansökningsomgång fördelade Cancerfonden totalt 115 miljoner kronor till forskartjänster, varav 14,2 miljoner delas ut till forskare vid Göteborgs universitet.
Bättre rekonstruktion efter bröstcancer
Emma Hansson, adjungerad professor och överläkare i plastikkirurgi, har beviljats en Senior Clinical Investigator Award och får med det en halvtidstjänst i sex år, som motsvarar ett värde av cirka 5,2 miljoner kronor. Hennes forskningsprojekt handlar om att förbättra metoder för bröstrekonstruktion vid bröstcancer.
– Bröstrekonstruktion är en självklar del i modern bröstcancerbehandling och syftar till att öka patientens livskvalitet. Men en rekonstruktion är inte i sig ett universalmedel för att åstadkomma detta och det finns studier som visar att en del kvinnor ångrar sitt val att genomgå rekonstruktion, säger Emma Hansson, som är ansvarig för bröstforskningen inom ämnet för plastikkirurgi, vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Hon tillägger att det idag finns mycket lite högkvalitativa vetenskapliga bevis för vilka metoder som ger bäst resultat, och att det därför behövs fler studier kring metoder och tidpunkter för att få fram rekonstruktionens olika effekter.
Bättre informerat beslut
Projektets långsiktiga mål är att individualisera bröstrekonstruktion, detta för att kunna uppnå bättre resultat och även för att kunna optimera användningen av de resurser som finns.
– Inom projektet lottas kvinnor som ska genomgå bröstrekonstruktion till olika metoder, och resultaten utvärderas sedan med avseende på komplikationer, livskvalitet, hur nöjd patienten är och hur bra funktion hon har. Vi kommer även att studera hur kvinnor upplever vården, och hur de eventuellt drabbas av olika komplikationer, berättar Emma Hansson.
Resultaten från dessa kommande studier hoppas hon ska underlätta för kvinnan att kunna fatta ett bättre informerat beslut kring just sin bröstrekonstruktion. Dessutom kommer olika metoder att studeras ur ett ekonomiskt perspektiv – vilka metoder som patienterna blir mest nöjda med och ger det mest hållbart resultat, för lägst total kostnad, på lång sikt.
– För mig personligen kommer tjänsten betyda en fantastisk möjlighet att få tid för att genomföra och utveckla projektet tillsammans med övriga projektdeltagare och även tid för att handleda doktoranderna i projektet, säger Emma Hansson.
Trygghet för växande grupp
George Birchenough, forskare på institutionen för biomedicin knuten till Wallenbergs centrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM), får en Junior Investigator Award, vilket innebär att han får på 6,3 miljoner de kommande sex åren. Han etablerar just nu ett eget laboratorium inom mucinbiologi, men har ännu inte en fast forskartjänst.
– Jag rekryterar nu både nya postdoktorer och doktorander till min grupp, och i vissa fall har deras kontrakt varit längre än mitt eget. Det här bidraget löser det bekymret och innebär att jag kan garantera alla som jag anställer att jag kommer finnas på plats de närmsta åren för att handleda och vara mentor åt dem under deras utbildning, säger George Birchenough.
Den skyddande slembarriären
Han är inte en renodlad cancerforskare, utan forskar om den slembarriär som hindrar att tjocktarmen kommer i direkt kontakt med mikrober, och om de celler i tarmväggen som bildar och upprätthåller denna skyddsbarriär. Men defekter i detta slemlager kan kopplas till uppkomst av tjocktarmscancer.
– Fel i slembarriären kopplades till uppkomst av tjocktarmscancer i djurmodeller för ganska länge sedan, men det har aldrig riktigt undersökts hur relevanta dessa resultat är för människans risk att få cancer i tjocktarmen. Om barriärsystemet i tarmen visar sig vara skyddande mot tjocktarmscancer hos människor är det ett outnyttjat mål som kan ingå i arbetet att förebygga utveckling av tjocktarmscancer i både befolkningen i allmänhet och för patienter i riskgrupp.
De kommande sex åren ska nu George Birchenough arbeta med att systematiskt definiera signalvägar som reglerar hur väl slembarriären fungerar och att bestämma deras inverkan på känslighet för tjocktarmscancer, med särskilt fokus på signalmolekyler mellan bägarcellen som bildar slemmet i skyddsbarriären och mikrober i tarmen.
Förebygga tjocktarmscancer
– Vi kommer också samarbeta med kliniska forskare inom kirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att fastställa om tjocktarmscancer kan associeras med en dysfunktionell slembarriär även hos människor, säger George Birchenough, som tycker att den mest spännande delen av forskningen är att gruppen kommer ta itu med förebyggande över botemedel:
– Mycket forskning har fokuserat på bättre cancerdiagnostiska eller terapeutiska tillvägagångssätt, men jag tror att det är uppenbart att en bättre förståelse för de triggers som leder till tjocktarmscancer är grundläggande viktig. Dessutom är jag mycket upphetsad över möjligheten att samarbeta mer med andra cancerforskare här på Sahlgrenska, inklusive mina kollegor från Wallenbergs centrum för molekylär och translationell medicin.
Rösten efter strålbehandling
Dessutom fick Lisa Tuomi, docent vid Sahlgrenska akademin och logoped vid avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett fellowship inom strålbehandlingsforskning på 2,6 miljoner kronor av Cancerfonden. Hennes projekt undersöker hur strålbehandling mot tumör i huvud-halsområdet påverkar röstfunktionen över tid. Specifikt om det finns strukturer involverade i röstbildning som är så kallade riskstrukturer, det vill säga om ökad stråldos mot dessa specifika strukturer medför ökad risk för röstbesvär. Dessutom syftar studierna till att om möjligt minska funktionsnedsättning i form av gap- och sväljsvårigheter genom träningsprogram, och då både vad det gäller rehabiliteringssyfte och i förebyggande syfte.
– Vi hoppas kunna ge patienter bättre förutsättningar och bättre gap- och sväljförmåga före, under och efter cancerbehandling, och därmed bättre näringsintag, bättre läkning och minskad risk för lunginflammation och undernäring. Detta har förhoppningsvis även en positiv effekt på livskvaliten, säger Lisa Tuomi, som kliniskt främst arbetar med utredning och behandling av sväljsvårigheter, säger Lisa Tuomi.
Kvalitetsstämpel för klinisk forskarskola
Även forskarskolan Klinisk forskning med klinisk epidemiologisk metodik, som drivs av Regionalt cancercentrum väst (RCC Väst), får bidrag ur Cancerfonden, totalt totalt 2,4 miljoner kronor under tre år.
Anslaget kommer att användas till samtids- och framtidsanpassning av forskarskolan, och tillsammans med finansieringen från Västra sjukvårdsregionen kommer detta nu bidra till vägen framåt för ”Forskarskolan Klinisk forskning med klinisk epidemiologisk metodik – version 2.0”
