KLINISK FORSKNING. Sex universitetssjukhus i Sverige börjar nu ta in patienter i en unik randomiserad studie som förhoppningsvis kan ge bättre chanser för patienter där malignt melanom spridit sig i form av metastaser. Studien leds från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och undersöker om överlevnaden efter immunterapi kan förbättras om kvarvarande metastaser opereras bort.
– Vi vet inte idag om det finns en överlevnadsvinst i att operera bort metastaserna. Vad gäller cancer över lag är metastaskirurgi tyvärr sällan av värde för patienten, eftersom nya metastaser börjar växa igen kort efter operationen. Men vi tror att denna grupp, patienter med spritt malignt melanom som svarat på immunterapi, kan utgöra ett intressant och hoppfullt undantag, säger Carl Jacob Holmberg, som är kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Göteborgs universitet, i en grupp knuten till Wallenberg centrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM).
Projektet räknar med att inkludera patienter i studien under de kommande ett och ett halvt åren, och hoppas kunna presentera resultat under 2024.
Nobelupptäckt
Malignt melanom är en mycket aggressiv och spridningsbenägen sjukdom, och dess metastaser kan dyka upp i alla kroppens organ. Tidigare var prognosen mycket dålig om sjukdomen hunnit sprida sig och cirka 70 procent av patienterna avled inom ett år efter att de fått sin diagnos. Genom introduktionen av immunterapi överlever nu betydligt fler, och upptäckten att cancer kan behandlas genom att mobilisera kroppens eget immunförsvar gav 2018 års Nobelpris till James P. Allison och Tasuku Honjo.
Idag erbjuds de flesta patienter med metastaserat malignt melanom immunterapi. I 10-20 procent av fallen försvinner metastaserna helt och patienterna blir cancerfria, men i cirka 50 procent av fallen svarar metastaserna bara delvis och sjukdomen stabiliseras. Resultaten är fantastiska, konstaterar CJ Holmberg, men innebär samtidigt att upp till hälften av patienterna kommer ha kvar tumörer i kroppen, trots att de fått effekt av behandlingen. Det är denna grupp av patienter som kommer att inkluderas i studien, och då randomiseras till metastaskirurgi eller endast fortsatt immunterapi, vilket är standard idag.
– Oavsett vilka resultat vi får av vår studie kommer den att bidra med kliniskt viktig kunskap som vi idag saknar. Om metastaskirurgi visar sig leda till bättre överlevnad kommer detta sannolikt ändra behandlingsstrategier både i och utanför Sverige. Om studien, å andra sidan, inte visar någon effekt alls kommer vi kunna fokusera på att hitta de fall där operation inte kan förlänga överlevnaden men istället lindra enskilda symtom, som exempelvis blödningar från metastaser i tarmen, säger Carl Jacob Holmberg.
Ge T-cellerna ett övertag
Den unika studien som nu inleds vid sex svenska universitetssjukhus innebär att patienter som behandlas med immunterapi för metastaserad malignt melanom kan randomiseras till en interventionsgrupp, där metastaserna kirurgiskt opereras bort efter genomförd immunterapi.
Carl Jacob Holmberg tycker att teorin bakom studien är mycket lockande:
– Immunterapi fungerar genom att kroppsegna T-celler mobiliseras, men vi har bara ett begränsat antal av dessa immunceller. Om vi tar bort tumörmassa och de metastaser som visat sig mer behandlingsresistenta kan vi förhoppningsvis ge T-cellerna en fördel i striden om att hålla cancern under kontroll. Vilken effekt immunterapin haft på de metastaser som opereras bort kommer vi särskilt att studera i vårt laboratorium för att försöka lära oss mer om varför vissa metastaser svarar på behandlingen, medan vissa andra inte gör det.
Tätt samarbete mellan akademi och vård
Studien kallas SUMMIST trial (Surgery of Metastatic Melanoma After Systemic Immunotherapy) och leds från i Göteborg, där Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset blivit ett viktigt centrum för klinisk behandling och forskning kring malignt melanom.
– Vår forskningsgrupp kan stoltsera med patientnära translationell forskning av hög kvalitet, täta kopplingar mellan sjukhuset och universitetet och samarbeten med ledande internationella institutioner, säger Roger Bagge Olofsson, som är docent vid Sahlgrenska akademin och kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vars forskargrupp är knuten till både Wallenberg centrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) och till Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning vid Göteborgs universitet.
– På Sahlgrenska har vi dessutom ett fantastiskt samarbete mellan just kirurgi och onkologi, vilket gör att vi inte bara kan ge patienterna ett skräddarsytt omhändertagande, men också att vi kan vara innovativa med nya studier som delvis korsar tidigare barriärer, säger Lars Ny, som är universitetslektor vid Sahlgrenska akademin och onkolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Jämfört med övriga världen är malignt melanom betydligt vanligare i Sverige, med en förekomst på nästan 25 per 100 000 invånare. Under det senaste decenniet har incidensen i Sverige dessutom stigit med cirka fem procent per år.
AV: ELIN LINDSTRÖM
