FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Under senare år har tekniker utvecklats för att behandla sjukdomar med så kallade oligonukleotid-läkemedel, baserade på korta DNA- eller RNA-molekyler. Nu tilldelas Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet 54 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och 48 miljoner från SciLifeLab och Göteborgs universitet, för att skapa en nationell teknikplattform inom området – OligoNova Hub.
– Den snabba utvecklingen av oligonukleotid-läkemedel beror bland annat på de detaljerade kunskaper vi fått om den mänskliga arvsmassan och hur förändringar i denna kan ge upphov till sjukdom. Den kunskapen gör det möjligt att snabbt genomföra de första stegen vid utveckling av nya oligonukleotid-läkemedel med en dator, säger Agneta Holmäng, dekan vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Utöver finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) och andra aktörer möjliggörs satsningen genom att AstraZeneca i Mölndal bidrar med unik kunskap och vägledning när OligoNova Hub byggs upp. Satsningen äger rum i samverkan med SciLifeLab, ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper. OligoNova Hub kommer framöver att vara en del av SciLifeLabs läkemedelsutvecklingsplattform.
– Vi är glada och stolta över möjligheten att bygga upp detta nav, som ger forskare tillgång till spetsteknologier och möjlighet till fortsatt utveckling av sina resultat. Jag vill också framhålla att inget av detta hade varit möjligt utan ett starkt samarbete både inom universitetet och med en mängd samverkansparter. Detta är verkligen ett projekt där KAW och många andra goda krafter samverkat, säger Eva Wiberg, rektor vid Göteborgs universitet.
Potential för mer effektiva behandlingsmetoder
Det finns idag exempel på oligonukleotid-läkemedel, som utvecklats på bara några år. Detta kan jämföras med traditionell läkemedelsutveckling, där det tar minst fem år innan nya läkemedel når patienter. Vid den plattform som nu byggs upp kommer svenska forskare kunna vidareutveckla sina akademiska upptäckter mot nya läkemedel. Förhoppningen är att detta skall leda till såväl mer effektiva behandlingsmetoder som framtida företag i en snabbt expanderande del av life science-området.
– Även om de första oligonukleotid-läkemedlen utvecklades för att behandla ovanliga, genetiska sjukdomar, så ser vi nu också en snabb utveckling av nya terapier mot större sjukdomsgrupper. Till exempel godkände EU alldeles nyligen det nya oligonukleotid-läkemedlet inklisiran, som används för att sänka kolesterol, säger Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
OligoNova Hub kommer att knytas till ett större nätverk för forskning och utveckling av oligonukleotid-läkemedel, som håller på att etableras genom ett nationellt samarbete med bland annat Göteborgs universitet och AstraZeneca. Under uppbyggnadsfasen 2020/2021 finansieras detta initiativ av Vinnova genom det strategiska innovationsprogrammet Swelife.
Övrig information:
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
I huvudsak stödjer stiftelsen grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Stiftelsen delar för närvarande ut närmare 2 miljarder kronor årligen och är en av Europas största privata forskningsfinansiärer.
SciLifeLab (Science for Life Laboratory)
Startades 2010 gemensamt av de fyra värduniversiteten Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. År 2013 utsågs SciLifeLab till nationell forskningsinfrastruktur och har idag verksamhet vid de flesta större svenska lärosäten.
AV: MATIIAS LINDGREN SANDGREN
