AVHANDLING. Sämre minne, motivation och motorik. Det är några av de problem som kan finnas kvar i flera år efter fästingburen hjärninflammation, TBE, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Fästingburen hjärninflammation, TBE (tick-borne encephalitis), orsakas av TBE-virus, som finns i delar av Europa och Asien och huvudsakligen sprids av fästingar. Sjukdomen är sällsynt men har successivt ökat i Sverige. Årligen rapporteras cirka 300 fall i landet.
I den aktuella avhandlingen ingår studier av TBE-patienter diagnostiserade 1997-2017 i Västra Götaland. Författare är Malin Veje, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Ett syfte med arbetet var att undersöka vilka symtom patienterna lider av vid långtidsuppföljning efter sjukdomen, och problemen visade sig vara av vitt skilda slag.
Brett spektrum av problem
I intervjuer med 92 patienter, fem och ett halvt år i mediantid efter sjukdomen, framkom att de hade signifikant mer problem med minne, koncentration, initiativförmåga och motivation jämfört med en kontrollgrupp. Andra svårigheter var sämre finmotorik, balans och koordination samt huvudvärk.
Trötthet var också ett påtagligt problem, som studerades genom sömnundersökning, polysomnografi, på 22 TBE-patienter och 20 kontroller. Trots likvärdiga sömnmönster och andel personer med sömnapné, led TBE-patienterna av mer trötthet och påverkan på det dagliga livet.
– Det är ganska många som får svårigheter i vardagen. För att komma ihåg vad de ska göra behöver de skriva lappar och sätta larm på mobilen i en omfattning som de inte behövt tidigare, säger Malin Veje, och fortsätter:
– Av dem som är i arbetsför ålder är det många som får svårt att jobba. De kan inte koncentrera sig, simultanförmågan sviktar, de kommer inte loss med att göra uppgifter, och de blir väldigt trötta. Dessutom har många motoriska problem, med balans och finmotorik.
Immunsvar bidrar till skador
TBE kan förhindras med vaccin, men någon egentlig bot finns inte. Nästan alla studerade patienter hade legat på sjukhus för sin infektion, med hög feber och olika grad av hjärnpåverkan. Vårdtiden hade ett medianvärde på åtta dygn.
I avhandlingen studeras även diagnostik av sjukdomen, utifrån 129 patientfall, där befintliga metoder samt IgG-antikroppar i ryggvätska och PCR på blodprover visade sig fungera väl. Studier på immunförsvarets reaktioner på sjukdomen ingick också.
– Det är högst troligt att kroppens immunreaktion är med och bidrar till skadorna. Framtida behandlingar kommer alltså eventuellt behöva utgöras av en kombination av antivirusmedicin och immunmodulerande preparat, avslutar Malin Veje.
Titel: Tick-borne encephalitis – clinical and virological aspects, http://hdl.handle.net/2077/66820
AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
