FORSKARUTBILDNING. Hittills har två doktorander vid Sahlgrenska akademin påbörjat sin forskarutbildning inom det medicintekniska samarbetet med Chalmers. Både Eva Hagbergs och Michael Kercsiks avhandlingsprojekt handlar om att ta fram AI-baserade bedömningsstöd för olika typer av hjärtavbildning.
Eva Hagbergs doktorandprojekt handlar om automatisk analys av hjärtultraljud. Det är en vanlig undersökning av hjärtats funktion, där det krävs lång erfarenhet av både den som ska ta ultraljudsbilderna och den som ska bedöma dem.
– Vi tar hjälp av en speciell gren av artificiell intelligens som kallas Natural Language Processing, eller NLP. Baserat på utlåtanden från de bästa experterna i Göteborg tränar vi ett nätverk, med fokus på bedömning av höger kammare. Vi hoppas att mindre erfarna bedömare av hjärtultraljud i framtiden kan närma sig experternas nivå, med hjälp av djupinlärningsmodeller, säger Eva Hagberg, som är ST-läkare vid avdelningen för klinisk fysiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och även specialistläkare inom anestesi och intensivvård.
Gemensam problemlösning
Hon ser fram emot vad hon tror blir ett väldigt givande samarbete med doktorander från Chalmers som liksom hon intresserar sig för AI-användning av omfattande och komplicerad data från sjukvården.
– AI inom ekokardiografi är ett forskningsområde som är under snabb utveckling och vi tror att tekniken kommer användas inom sjukvården framöver. Det kommer krävas att vi läkare är insatta och kritisk kan granska resultaten. Jag ser att AI kan ha stor nytta vid bildsortering och jämförelse mellan undersökningstillfällen vilket idag är tidskrävande. AI är också bra på mönsterigenkänning och kan i framtiden vara behjälplig vid prediktion av sjukdom, något vi också vill arbeta med i vår forskargrupp., säger hon och tillägger att arbetet i gruppen är roligt och att det blir spännande diskussioner när gruppen försöker ta sig an gemensam problemlösning:
– Jag hoppas på att kunna lära mig en del programmering på köpet.
Eva Hagbergs avhandlingsprojekt baseras framför allt på stora mängder anonymiserad hjärtultraljudsdata från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men det är en utmaning för projektet att kvaliteten på både bilder och mätdata varierar.
– Det är viktigt att AI-nätverk inte bara tränas på friska patienter med perfekt bildkvalitet, för då lär det sig inte något annat. En utmanande fråga vi arbetar med just nu är hur vi kan säkerställa att våra resultat överensstämmer med resultat från patientmaterial från ett annat sjukhus.
Maxa informationen
I sitt doktorandprojekt tar Michael Kercsik hjälp av artificiell intelligens för att hitta nya tidigare okända samband i datortomografiska bilder av hjärtats kranskärl, vilket kan förbättra diagnostiken vid kronisk kranskärlssjukdom.
– Datortomografisk angiografi av hjärtats kranskärl har på senaste tiden fått en större roll i den kliniska diagnostiken av kronisk kranskärlssjukdom och vår hypotes är att det finns mer information i bilderna än vad det mänskliga ögat kan urskilja, säger Michael Kercsik, som också arbetar kliniskt som ST-Läkare inom radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Knyter ihop favoritämnen
För projektet används material från befolkningsstudien SCAPIS, med 30 000 slumpvis utvalda svenskar mellan 50 och 64 som bland annat genomgått omfattande undersökningar av hjärta och lungor. Tillsammans med all klinisk, laboratorisk och genetiska data som insamlats i studien tror Michael Kercsik att det finns goda möjligheter för nya spännande upptäckter.
Eftersom både biologi och teknologi länge varit hans favoritämnen ser han nu fram emot att få knyta ihop sina intresseområden på en professionell nivå.
– Tankesättet och terminologin inom matematik och datavetenskap är annorlunda jämfört med medicin och således utmanade för mig. Men den kontinuerliga fortbildning som detta kräver är enormt roligt, och ger många nya idéer och perspektiv på hur man kan lösa ett problem, säger Michael Kercsik och fortsätter:
– Jag tror att en gemensam forskarskola ger bra förberedelse och goda chanser för att vara med i den fortsatta utvecklingen av banbrytande medicinsk teknologi. Jag tror starkt på att både det medicinska och tekniska fältet har mycket att vinna på ett utökad tvärvetenskapligt samarbete.
Här kan du läsa en intervju med Roman Neem, doktorand på Chalmers inom Gothenburg Research School of Health Engineering (scrolla ned för att se intervjun): https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspx
AV: ELIN LINDSTRÖM
