NY BOK. Alla kan bli forskare och det finns många olika vägar fram till att börja forska. Det är en av de saker som den nya boken Forskardrömmar vill förmedla till barn. 60 mer eller mindre kända svenska forskare porträtteras i boken – som barn.
– Med boken vill vi väcka nyfikenhet och intresse för forskning, säger Mia Liinason, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet och en av redaktörerna till boken som tagits fram av Sveriges unga akademi, där hon är en av ledamöterna.
Vad har fyra forskare vid Göteborgs universitet som sysslar med så skilda områden som partikelacceleratorer, transstudier, mikroRNA och forskning om orättvisor gemensamt? Eller för den delen Christer Fuglesang, Hans Rosling och Ebba Witt-Brattström? Alla har en gång varit nyfikna barn, och alla medverkar i den nya boken Forskardrömmar: Berättelser för nyfikna barn, som riktar sig till barn i åldern 9-12 år.
Alla kan bli forskare
Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige och det var vid ett akademimöte 2019 som idén till boken kläcktes av ledamöterna Steffi Burchardt och Robert Lagerström över en lunch. En redaktion för boken skapades, där bland andra Mia Liinason suttit med och nu ges boken ut av förlaget Fri Tanke.
– Barn tycker att det är roligt med andra barn och man läser ju sällan om forskare som barn. Med boken har vi en önskan om att visa att alla kan bli forskare och att det finns många olika vägar fram till att bli forskare, säger Mia Liinason.
Kämpade med dyslexi
Foto: Illustratör Hannes Q Svensson
En av de fyra forskarna vid Göteborgs universitet som porträtteras i boken är Aishe Sarshad, verksam vid institutionen för biomedicin:
– Mitt kapitel handlar om mina svårigheter i skolan. Jag växte upp med dyslexi men fick ingen hjälp för det i skolan. Min familj flydde till Sverige när jag var sju år och i kaoset med ett nytt land och nytt språk insåg ingen att jag hade svårigheter och jag fick inte den hjälp jag borde ha fått. Mitt bidrag handlar om hur jag kämpade på och jobbade mot en doktorandexamen. Vägen var inte alls lätt men mina föräldrar hade varit stenhårda under min uppväxt med att utbildning var det viktigaste som fanns.
I sin forskning undersöker Aishe Sarshad nu hur de minsta byggstenarna i cellerna bidrar till cellernas utveckling – och hur de reglerar genuttryck.
– Mitt labb studerar ett fenomen som kallas för RNA interference eller RNAi. Det är en process som reglerar genuttryck genom små icke-kodande mikroRNA molekyler (miRNA). Dessa miRNA tar hjälp av AGO-protein för att kunna utföra sitt jobb. Vi är intresserad av mekanismerna för RNAi i cellens kärna. Vi vet ganska lite om hur RNAi fungerar i kärnan och mitt labb är fokuserat på att besvara den grundläggande funktionen genom att studera AGO-proteiner i detalj, både under den embryonala utvecklingen men också i vad som händer i cancer.
Ensamma och galna forskare
Aishes pappa Göshli var hennes förebild som barn. Han hade pluggat på high school och medicin på college i USA.
– Jag ville gå i min fars fotspår och gå i samma skolor som honom. Jag växte upp med hans berättelser och det var något jag absolut också ville göra. Jag kom in på Berea College och började plugga biologi-inriktning.
Forskarlivet var däremot inte alls som Aishe Sarshad föreställde sig som ung.
– Inte alls! Som barn trodde jag att forskare var lite galna och jobbade ensamma. Jag trodde att forskning endast gick ut på att utveckla medicin som kunde anpassas till patienter direkt. Man kan forska om nästan allt och själv tycker jag att den bästa forskningen kommer genom samarbeten.
Brett urval
Några av de 60 porträtterade forskarna sitter själva med i Sveriges unga akademi. Resten har valts ut för att få en så bred blandning som möjligt, både vad gäller forskningsområden men även för att få en mångfald av forskare med skilda bakgrunder och uppväxt och för att få med såväl mer som mindre kända forskare.
De medverkande forskare som är i livet har intervjuats och de övrigas barndom har redaktionen samlat information om genom vad som redan fanns skrivet och genom att intervjua kvarlevande släktingar.
Från GU porträtteras också Mia Liinason (genusvetenskap), Mattias Marklund (teoretisk fysik) och Erika Alm (genusvetenskap). Läs intervjuer med de övriga forskaren från GU som porträtteras i boken: https://www.gu.se/nyheter/barnbok-ska-vacka-nyfikenhet-for-forskning
AV: JOHANNA HILLGREN
