KUNSKAPSSAMMASTÄLLNING. Coronapandemin har påverkat alkoholkonsumtionen och olika länders alkoholpolitiska åtgärder som styr tillgängligheten. Alkohol har även en stor påverkan på spridningen av coronaviruset, främst på grund av effekterna på människors beteende. En nyutgiven kunskapssammanställning, skriven av framstående forskare i ämnet, beskriver detta och andra aspekter av alkoholens roll i coronapandemin.
– Med denna forskningsrapport vill vi lyfta vikten av att se alkoholen som en viktig del i kampen mot coronapandemin, säger Frida Dangardt, docent i klinisk fysiologi vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare. Det har varit märkligt tyst om detta från myndighetshåll.
Vid ett webinarium den 4 februari berättar Frida Dangardt mer om om rapportens resultat och rekommendationer. Anmäl dig här: https://regionkalender.vgregion.se/RegionKalender/main.nsf/viewEvents/C8C2D634FB9CC6E6C125863800357DF5?opendocument=&preview=1
Sämre immunförsvar
Alkoholkonsumtion, särskilt hög konsumtion, kan försämra immunförsvaret och därmed öka risken för att bli smittad av coronaviruset. Detta gäller särskilt äldre, överviktiga, diabetiker, rökare samt personer med luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Alkohol kan även vara en bidragande faktor till att bli svårt sjuk, att drabbas av allvarliga komplikationer och en försämrad förmåga att utveckla immunitet efter covid-19 eller vaccination.
Alkohol bidrar till en ökad smittspridning genom att människors beteende förändras: minskade hämningar, försämrad omdömesförmåga och impulskontroll samt ett större risktagande. Detta påverkar i vilken grad regler och rekommendationer, som att tvätta händerna noggrant och att hålla tillräckligt avstånd, efterlevs även vid låg konsumtion. Alkoholens beteendemässiga effekter ökar risken att bli smittad i situationer och miljöer där många dricker alkohol; i barer och på nattklubbar och privata fester.
Ökad alkoholkonsumtion
Våld i hemmet och våld i nära relationer, särskilt mot kvinnor och barn, ökar när alkohol finns med i bilden. Förekomsten av våld i hemmet har ökat i flera länder under pandemin vilket kan bero på att många tvingas vara mer hemma och att en större andel av alkoholkonsumtionen sker i hemmen på grund av nedstängningar. Även psykiska påfrestningar i form av arbetslöshet, familjekonflikter, ökat ansvar för hemmavarande barn och isolering påverkar.
Alkohol ligger i vanliga fall bakom en stor andel olycksfall och sjukdomsfall som belastar sjukvården. När nu sjukvårdens resurser behövs för att hantera alla patienter med covid-19 så behöver alkoholrelaterade olycksfall och sjukdomsfall förebyggas på olika sätt. Det är dock betydande skillnader mellan olika länders alkoholpolitik och tillgänglighet under pandemin. Vissa länder har exempelvis undantagit butiksförsäljning av alkohol från nedstängning och klassat dessa som samhällsviktig verksamhet.
Begränsa tillgängligheten
Forskarna som ligger bakom rapporten menar att det är viktigt under en pandemi som denna att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att stärka eller upprätthålla, inte försvaga, alkoholpolitiska åtgärder som att begränsa tillgängligheten till alkohol i butiker och barer och under olika typer av evenemang. De anser även att myndigheter med ansvar för folkhälsofrågor bör rekommendera personer med hög risk för infektioner eller allvarliga komplikationer att minska eller undvika alkoholkonsumtion.
Frida Dangardt medverkade nyligen i Aftonbladet med en debattartikel i ämnet, tillsammans med och Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/41LX5V/alkohol-okar-risken-att-fa-coronaviruset
TEXT: KATARINA ENGLUND
