Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

13 januari, 2021 Kommentera

NYA STUDIER. I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test för alzheimer kan ge tidig upptäckt av sjukdomen och spåra dess förlopp, vilket har stor betydelse för både tilltänkt användning inom kliniken och i behandlingsstudier. 

Michael Schöll

– Det här är ett extremt dynamiskt forskningsfält just nu, tack vare de senaste årens teknikutveckling och några betydande framsteg inom forskningen. Drömscenariot är ett blodprovsbaserat test för tidig upptäckt och screening för Alzheimers sjukdom som kan börja användas inom vården. Det skulle ge avsevärt fler människor i världen tillgång till testning och framtida behandlingar, säger Michael Schöll, docent och en av de seniora författarna.

Efter decennier av forskning vet man i dag att minnesstörningar vid Alzheimers sjukdom bara är toppen på ett isberg av underliggande nedbrytningsprocesser i hjärnan. Dessa kan pågå i åratal, ibland under decennier, utan uppenbara symtom.Processerna är en konsekvens av höga nivåer av amyloid- och tauproteiner i hjärnan, ansamlingar som är kännetecknade för sjukdomen. Fram till nyligen kunde de inte upptäckas förrän vid obduktion.

Dagens nyare metoder för detektering av amyloid och tau hos levande individer, via hjärnavbildning eller i cerebrospinalvätska, så kallade biomarkörsmetoder, kan vara både dyra, invasiva och även svårtillgängliga för den stora mängden patienter i världen.

En mer tillgänglig, prisvärd och minimalt invasiv biomarkör för alzheimer skulle därför revolutionera vården och driva på utvecklingen av nya behandlingar för sjukdomen, som för närvarande är obotlig.

Studier med solid bas

Förra året, 2020, kunde forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet presentera en sådan upptäckt: ett enkelt blodprov som visar på förekomsten av fosforylerat tauprotein (p-tau181), som utgör ett av de viktigaste kännetecknen för Alzheimers sjukdom. Tre nya vetenskapliga artiklar från samma forskargrupp fokuserar nu på den diagnostiska prestandan hos denna blodmarkör samt hur den förändras över tid under friskt åldrande respektive sjukdom.

Thomas Karikari

I studierna visar författarna blodtestets stora potential att förutsäga och följa utvecklingen av Alzheimers sjukdom, med största möjliga underlag som bas; uppgifter över flera års tid om drygt 1 100 individer i den omfattande studien ADNI, Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative.

Förstaförfattare i de aktuella artiklarna är Thomas Karikari (artikeln i Molecular Psychiatry) och Alexis Moscoso (Brain och JAMA Neurology).

Alexis Moscoso

– Den senaste utvecklingen av blodprov som är känsliga för sjukligheten vid alzheimer kommer sannolikt att ge en lösning, och har potential att väsentligt förändra hur denna sjukdom kan hanteras inom en snar framtid, säger Alexis Moscoso.

I publikationen i Brain analyserade forskarna blodprover som tagit på deltagarna vid olika åldrar för att upprätta en tidslinje över hur nivåerna av p-tau181 i blodet utvecklas under den långdragna sjukdomsprocessen.

Ett viktigt fynd var att det nya blodprovet kunde upptäcka avvikelser i p-tau181-nivåer flera år före minnesförlusten, vilket tyder på att metoden kan ha en enorm potential för tidig sjukdomsdetektering.

Stort kliv framåt

Denna potential bekräftades ytterligare i en annan artikel, i Molecular Psychiatry, där forskarna visade på hög klinisk nytta av p-tau181 i blod för att förutsäga framtida Alzheimers sjukdom, även bland individer som inte upplevt någon minnespåverkan vid tidpunkten för blodprovtagningen.

I den tredje och senaste publikationen, i JAMA Neurology nu i veckan, visade forskarna att årliga ökningar av p-tau181 i blod var starkt kopplade till både förlust av nervceller och nedsatt kognition vid Alzheimers sjukdom. Resultaten visar på möjligheten att effektivt och till låg kostnad förutse, övervaka och identifiera mer progressiv alzheimer. Professor Henrik Zetterberg:

Henrik Zetterberg

– Våra fynd gör att testerna får en tydlig och ny innebörd, både när de används som diagnosverktyg och för resultaten i kliniska prövningar. Detta eftersom vi visar att halten av fosforylerad p-tau181 och Neurofilament light, NfL, mätt i vanliga blodprover, utgör så tillförlitliga biomarkörer för alzheimer, särskilt P-tau181, och för neurodegenerativa sjukdomar i allmänhet, NfL, säger han.

Tillsammans representerar studierna ett avgörande steg mot rutinmässig användning av blodbiomarkörtestning av alzheimer, i flertalet kliniska miljöer inklusive primärvården. Professor Kaj Blennow:

Kaj Blennow

– Det här är ett rejält kliv framåt som visar att blodtester för tau-patologi och neurologisk nedbrytning har ett kliniskt värde för att kunna spåra sjukdomsutvecklingen hos patienter med Alzheimers sjukdom, säger han.

Titlar och länkar:

  • Time course of phosphorylated-tau181 in blood across the Alzheimer’s disease spectrum, https://doi.org/10.1093/brain/awaa399
  • Diagnostic performance and prediction of clinical progression of plasma phospho-tau181 in the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative, https://doi.org/10.1038/s41380-020-00923-z
  • Longitudinal Associations of Blood Phosphorylated Tau181 and Neurofilament Light Chain With Neurodegeneration in Alzheimer Disease, https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/fullarticle/2774467

TEXT: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA

Av: Elin Lindström
Taggat med: alzheimer, Alzheimers sjukdom, biomarkörer, blodtest, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, klinisk neurokemi, neuroimaging, tidskrifetn Molecular Psychiatry, Tidskriften Brain, tidskriften JAMA Neurology, vetenskaplig publicering

Skriv en kommentar Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Universitetets coronarelaterade information på medarbetarportalen

Här hittar du uppdaterad information om hur universitetet hanterar konsekvenser av covid-19.

Distansundervisning – inspiration och stöd genom webbinarier med PIL-enheten

Det finns många chanser att delta i zoom-webbinarier om distansundervisning. De listas i högerspalten på PIL-enhetens web.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café & restaurang Anatomen (tillfälligt stängd)

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan lunchservering

Lustgården på Änggårdsbacken (tillfälligt stängd)

Café Anne Dahl (tillfälligt stängd)

Fler nyheter

Karl Swedberg kommenterar studie om pumpstärkande medel i NEJM

15 januari, 2021

KOMMENTAR. Karl Swedberg, seniorprofessor och världsledande forskare inom hjärtsvikt, skriver i senaste numret av tidskriften New England Journal … [Read More...]

Apropå medial uppmärksamhet kring salstentamen

15 januari, 2021

EXAMINATION. Media rapporterar att cirka 150 studenter vid Göteborgs universitet idag fredag samlas för att skriva salstentamen under rådande pa … [Read More...]

Forskare kan ansöka om att använda data från Scapis – från 17 mars

14 januari, 2021

FORSKNING. Nu närmar sig lanseringen av världsunika Scapis. En bank med data, prover och bilder från 30 000 deltagare som kommer att stå öppen för … [Read More...]

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis senare i livet

12 januari, 2021

NY STUDIE. I en stor registerbaserad studie visar nu forskare vid Göteborgs universitet att sämre fysisk kondition hos unga vuxna är kopplat till … [Read More...]

Forskare identifierar en ny biomarkör för barncancerformen neuroblastom

11 januari, 2021

NY STUDIE. I samarbete med forskare i Nederländerna och Belgien visar nu forskare vid Göteborgs universitet att överuttryck av genen för ALKAL2 ak … [Read More...]

Ursprung för antibiotikaresistens kartlagd

7 januari, 2021

NY STUDIE. Genom att jämföra tusentals bakteriers arvsmassa har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga varifrån anti … [Read More...]

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

7 januari, 2021

NY STUDIE. Forskare vid Göteborgs universitet förslår nu att barn med svårbehandlade former av neuroblastom kanske kan botas genom en ny läk … [Read More...]

Ny princip för cancerbehandling visar lovande effekt

5 januari, 2021

NY STUDIE. En ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller har utvecklats i ett samarbete där forskare vid Sahlgrenska ak … [Read More...]

De fick 2020 års Bollan-stipendium

4 januari, 2021

BIDRAG. Ebba Samuelsson, Andrea Persson, Malin Lindén och Karin Starnberg är de fyra forskarna som 2020 får medel från Bollan-stipendiet. De fyra … [Read More...]

13,6 miljoner kronor till barncancerforskning i Göteborg

4 januari, 2021

BIDRAG. I sin senaste utlysning delar Barncancerfonden totalt ut 146 miljoner kronor till svensk forskning, vilket är ett nytt rekordbelopp till … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström Claessen är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen