Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Bild från bildbyrån iStock.

Forskare identifierar en ny biomarkör för barncancerformen neuroblastom

11 januari, 2021 Kommentera

NY STUDIE. I samarbete med forskare i Nederländerna och Belgien visar nu forskare vid Göteborgs universitet att överuttryck av genen för ALKAL2 aktiverar en kedja av andra cancerdrivande gener och hur detta leder till neuroblastom. Resultaten pekar på att ökad gendos av ALKAL2 kan bli en ny biomarkör, och öppnar för behandling med ALK-hämmare för vissa former av barncancersjukdomen.

Neuroblastom är en heterogen cancersjukdom. Sjukdomen drabbar främst småbarn, och finns i både milda och mycket aggressiva former. Trots förbättrade behandlingar är överlevnaden på längre sikt fortfarande låg för barn med aggressiv neuroblastom. Neuroblastom uppkommer i det sympatiska nervsystemet, en del av det icke-viljestyrda nervsystemet, och kan orsaka tumörer på olika platser i kroppen.

Fel på kromosomnivå

De mekanismer som startar cancerutvecklingen i neuroblastom är till stora delar okända, men ett fåtal cancerdrivande gener har hittills identifierats. Exempel på sådana onkogener i neuroblastom är receptorn för tyrosin kinas ALK och genen MYCN, när den överuttrycks.

Marcus Borenäs. Foto: privat.

– De genetiska felaktigheter som anses vara en stor del i uppkomsten av neuroblastom finns på kromosomnivå. Det förekommer både att delar av kromosomer saknas och överuttryck av flera olika kromosomer samtidigt, eller var och en för sig, säger Marcus Borenäs, doktorand vid Göteborgs universitet och forskande AT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är delad försteförfattare till den nya studien.

Störd gendos

Hos patienter med sämre prognos, så kallad högriskneuroblastom, finns genetiska defekter som exempelvis förlust av vissa delar från kromosomarm 1p och 11q, fler kopior av delar från kromosom 2p och 17q, eller förstärkning av onkogen MYCN. Genernas genomslag antas påverkas, när de får fler eller färre kopior, vilket kan bidra till utvecklingen av neuroblastom.

Ruth Palmer. Foto: Johan Wingborg.

– Att förstå dessa underliggande molekylära mekanismer och dessutom att placera dem i ett utvecklingssammanhang är viktigt för att förstå hur neuroblastom uppstår och hur den överlever trots aggressiva behandlingsregimer, säger Ruth Palmer, professor vid institutionen för biomedicin och studiens sisteförfattare.

ALKAL2 aktiverade oförändrad receptor

Tillsammans med andra medarbetare har Ruth Palmer undersökt funktionen hos proteinet ALKAL2 sedan 2015, då gruppen lyckades identifiera det som en ligand som aktiverar receptorn för genen ALK. I muterad form är receptorn ALK en beskriven onkogen i neuroblastom, men studien visar att receptorn även kan bidra till neuroblastomutveckling i omuterad form.

Studien visar att ett ökat uttryck av ALKAL2 har en förmåga att aktivera ALK även om receptorn inte har någon mutation. Detta leder till tillväxt i cellodling, och tumörutveckling i en musmodell med ett högt uttryck av MYCN.

Kedjereaktion i cellkärnan

Effekten blir att ALK receptorn aktiveras av liganden ALKAL2, denna enzymatiska aktivitet ställer om transkriptionen i cellkärnan och många nya gener slås på eller av. En av de gener som slås på är den kända onkogenen MYCN.

– Intressant nog är dessa gener lokaliserade nära varandra på kromosom 2. Vi vet att ALKAL2 finns på position 2p25, nära slutet av kromosom 2p. ALK och MYCN är också belägna på kromosom 2, relativt nära, närmare bestämt på position 2p23 och 2p24, respektive, säger Ruth Palmer.

Tommy Martinsson. Foto: Cecilia Hedström.

Tillsammans med genetikern Tommy Martinsson, även han professor vid institutionen för biomedicin, har gruppen tidigare rapporterat att cirka 30 procent av all neuroblastom har amplifikation eller visst överuttryck av denna del på kromosom 2. Det finns även rapporter om att det finns ett samband mellan patienter med fler kopior av kromosom 2 och sämre sjukdomsprognos, och då även lägre överlevnad.

Möjlig ny behandling

– Vi känner till de stora mekanistiska händelserna när 2p-trojkan överuttrycks och medför sjukdom. Nu har vi börjat gräva för att förstå när det händer, det vill säga i vilket stadie vi tappar kontrollen på cellväxten och cancer utvecklas, säger Marcus Borenäs.

I ljuset av denna nya information drar artikelns författare slutsatsen att även ökat uttryck av ALKAL2 bör inkluderas som en framtida biomarkör för neuroblastom. Här finns också möjlighet till ny nyttogörande behandling.

– Om det finns för mycket av liganden ALKAL2 som aktiverar ALK, kan detta stoppas med ALK-hämmare. Sådana läkemedel används redan idag framgångsrikt i behandling av ALK-positiv lungcancer. I dagsläget går det inte att utesluta att tumörer med överuttryck av 2p-trojkan ALKAL2, ALK och MYCN skulle kunna behandlas med ALK-hämmare, avslutar Ruth Palmer.

Studien publiceras i tidskriften EMBO Journal.

 

Titel: ALK ligand ALKAL2 potentiates MYCN-driven neuroblastoma in the absence of ALK mutation; https://www.embopress.org/doi/full/10.15252/embj.2020105784

Författare: Marcus Borenäs, Ganesh Umapathy, Wei-Yun Lai, Dan E Lind, Barbara Witek, Jikui Guan, Patricia Mendoza-Garcia, Tafheem Masudi, Arne Claeys, Tzu-Po Chuang, Abeer El Wakil, Badrul Arefin, Susanne Fransson, Jan Koster, Mathias Johansson , Jennie Gaarder, Jimmy Van den Eynden, Bengt Hallberg och Ruth H Palmer.

 

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: Cancerforskning, institutionen för biomedicin, neuroblastom, Ny studie, tidskriften EMBO Journal, vetenskaplig publicering

Skriv en kommentar Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Universitetets coronarelaterade information på medarbetarportalen

Här hittar du uppdaterad information om hur universitetet hanterar konsekvenser av covid-19.

Distansundervisning – inspiration och stöd genom webbinarier med PIL-enheten

Det finns många chanser att delta i zoom-webbinarier om distansundervisning. De listas i högerspalten på PIL-enhetens web.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café & restaurang Anatomen (tillfälligt stängd)

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan lunchservering

Lustgården på Änggårdsbacken (tillfälligt stängd)

Café Anne Dahl (tillfälligt stängd)

Fler nyheter

Karl Swedberg kommenterar studie om pumpstärkande medel i NEJM

15 januari, 2021

KOMMENTAR. Karl Swedberg, seniorprofessor och världsledande forskare inom hjärtsvikt, skriver i senaste numret av tidskriften New England Journal … [Read More...]

Apropå medial uppmärksamhet kring salstentamen

15 januari, 2021

EXAMINATION. Media rapporterar att cirka 150 studenter vid Göteborgs universitet idag fredag samlas för att skriva salstentamen under rådande pa … [Read More...]

Forskare kan ansöka om att använda data från Scapis – från 17 mars

14 januari, 2021

FORSKNING. Nu närmar sig lanseringen av världsunika Scapis. En bank med data, prover och bilder från 30 000 deltagare som kommer att stå öppen för … [Read More...]

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

13 januari, 2021

NYA STUDIER. I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett … [Read More...]

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis senare i livet

12 januari, 2021

NY STUDIE. I en stor registerbaserad studie visar nu forskare vid Göteborgs universitet att sämre fysisk kondition hos unga vuxna är kopplat till … [Read More...]

Ursprung för antibiotikaresistens kartlagd

7 januari, 2021

NY STUDIE. Genom att jämföra tusentals bakteriers arvsmassa har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga varifrån anti … [Read More...]

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

7 januari, 2021

NY STUDIE. Forskare vid Göteborgs universitet förslår nu att barn med svårbehandlade former av neuroblastom kanske kan botas genom en ny läk … [Read More...]

Ny princip för cancerbehandling visar lovande effekt

5 januari, 2021

NY STUDIE. En ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller har utvecklats i ett samarbete där forskare vid Sahlgrenska ak … [Read More...]

De fick 2020 års Bollan-stipendium

4 januari, 2021

BIDRAG. Ebba Samuelsson, Andrea Persson, Malin Lindén och Karin Starnberg är de fyra forskarna som 2020 får medel från Bollan-stipendiet. De fyra … [Read More...]

13,6 miljoner kronor till barncancerforskning i Göteborg

4 januari, 2021

BIDRAG. I sin senaste utlysning delar Barncancerfonden totalt ut 146 miljoner kronor till svensk forskning, vilket är ett nytt rekordbelopp till … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström Claessen är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen