BIDRAG. I sin senaste utlysning delar Barncancerfonden totalt ut 146 miljoner kronor till svensk forskning, vilket är ett nytt rekordbelopp till kampen mot barncancer. 13,6 miljoner av dessa går till forskning vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Forskningen om barncancer har gjort enorma framsteg, idag överlever 85 procent av de barn som drabbas. Men fortfarande återstår de allra svåraste gåtorna – vi vill att fler barn ska överleva och göra det med så lite sena komplikationer som möjligt. Ett år som detta är vi extra glada över att kunna dela ut en rekordsumma till den fortsatta forskningen, och det har vi våra generösa givare att tacka för, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.
Tumör-DNA i blod
Hundra svenska forskare tar del av de 146 miljoner som fördelas, och av medlen går 13,6 miljoner går till forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. En av dem är Anders Ståhlberg, Göteborgs universitet. Genom att analysera mängden tumör-DNA i blodet hos barn med sarkom, cancer i skelett och mjukdelar, vill han kunna övervaka barnens behandling och se om den är för tuff eller för mild. På så sätt hoppas han kunna minska risken för sena komplikationer, som idag drabbar en majoritet av de barn som behandlats för cancer.
– Dels handlar det om att tidigt kunna se om någon får ett återfall. Hittar man tumör-DNA i blodet så vet man att tumören är tillbaka. Dels handlar det också om att kunna följa upp och utvärdera hur effektiva olika behandlingar är. Man får ett kvitto direkt på hur behandlingen går när man ser hur hög koncentrationen är i blodet, säger Anders Ståhlberg.
Nu får han ett projektanslag, 2 miljoner kronor under två år, från Barncancerfonden för att undersöka om det går att använda dessa blodanalyser från barn med sarkom som underlag för att fatta beslut om deras behandling.
Stor nytta i cancervården
– Vi tror mycket på det här, det kommer att göra stor nytta i all cancervård och ha en stor betydelse i den kliniska verksamheten. Att vi får fortsätta att utveckla denna metod gör att Sverige kommer att ligga i internationell framkant på detta område. Svenska patienter kommer därmed att få tillgång till den senaste cancerdiagnostiken först. Och det betyder att färre barn kommer att under- och överbehandlas för sarkom, säger Anders Ståhlberg.
Läs en längre intervju med Anders Ståhlberg på Barncancerfondens web: https://www.barncancerfonden.se/barncancerforskning/sa-ska-forskarna-utrota-barncancer/forskningsreportage/enkelt-blodprov-ska-optimera-behandlingen-av-sarkom–och-forvarna-om-aterfall/
Högklassig barnonkologisk vård och forskning
Magnus Sabel är en annan av de forskare som får medel från Barncancerfonden. Han får 2,4 miljoner kronor i planeringsbidrag till Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer (hjärntumörer och ryggmärgstumörer) hos barn. Gruppen är multidisciplinär och består av medlemmar från de universitetssjukhus i Sverige som primärt tar emot dessa barn. Barncancerfonden har sponsrat med anslag sedan gruppen bildades 1993. Denna vårdplaneringsgrupp är en av flera grupper som är organiserade under Svenska Barnläkarföreningens sektion för Pediatrisk hematologi och onkologi.
– Vårdplaneringsgrupperna har varit, och är, en viktig förklaring till att barncancervården i Sverige stadigt har utvecklats och förbättrats och de har nog varit en mycket viktig faktor bakom barnonkologins anda av samarbete och forskningsinriktad klinisk verksamhet. Och utan Barncancerfonden hade vi inte heller haft den högklassiga barnonkologiska vård och forskning vi har i dag, det är jag övertygad om, säger Magnus Sabel, ordförande för gruppen sedan 2018.
Bra vård i hela landet
Syftet med Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer hos barn är att på bredfront kontinuerligt följa den internationella utvecklingen inom barnhjärntumörvården och ta fram rekommendationer för hur svenska barn och ungdomar med dessa tumörer skall behandlas. Målsättningen är att barn med CNS-tumörer ska få samma goda vård oavsett var i landet de bor.
– Vi vill se till att svenska barn kan delta i internationella behandlingsprotokoll, att tumördiagnostiken fortsätter utvecklas till exempel inom ramen för projektet Genomics Medicine Sweden, att upprätthålla och utveckla Barncancerregistret och vårdplaneringsgruppens register, samt att se till att barnen får en bra och jämlik uppföljning efter avslutad behandling särskilt avseende sena biverkningar, något som tyvärr kan drabba vissa barn hårt.
TEXT: BARNCANCERFONDEN / ELIN LINDSTRÖM / SUSANNE LJ WESTERGREN
Dessa göteborgsforskare fick medel från Barncancerfonden:
Jonas Abrahmasson (både projektbidrag och planeringsbidrag)
NOPHO-AML 2012 – Behandlingsstudie av barn och ungdomar med akut myeloisk leukemi
1 000 000 kronor
samt
Planeringsanslag Svenska Barnleukemigruppen
1 144 599 kronor
Mattias Andersson
Målriktad behandling mot cancergenen MYB i akuta barnleukemier
1 500 000 kronor
Martin Dalin
Skräddarsydd analys av cirkulerande tumör-DNA för utvärdering av behandlingen vid leukemi och lymfom
1 000 000 kronor
Linda Fogelstrand
Benmärgens innehåll under behandling av akut myeloisk leukemi: leukemiceller kontra återuppbyggnad
1 000 000 kronor
Pegah Johansson (Sahlgrenska Universitetssjukshuset)
Utveckling av diagnostik för att individanpassa strål- och kemoterapi doser
1 600 000 kronor
Karin Mellgren
SCRIPT-AML: En jämförande studie mellan olika konditioneringsregimer vid AML
500 000 kronor
Inga-Lill Mårtensson
Mekanismer och molekyler viktiga för uppkomsten av leukemi hos barn
500 000 kronor
Cecilia Petersen (planeringsbidrag)
SALUB – förbättrad långtidsuppföljning och registrering av sena komplikationer efter barncancer
1 500 000 kronor
Magnus Sabel (planeringsbidrag)
Planeringsanslag för Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer hos barn (VCTB)
2 400 000 kronor
Anders Ståhlberg
Behandlingsmonitorering av pediatriska sarkom via analys av cirkulerande tumor-DNA
2 000 000 kronor
