Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Genrebild från Getty Images

Stärkt stöd för igångsättning vid 41 graviditetsveckor, speciellt för förstföderskor

8 december, 2020 Kommentera

NY STUDIE. Nu stärks bilden av att gravida kvinnor som går över tiden, speciellt förstföderskor, och deras barn, gynnas av igångsättning redan vid 41 fullgångna veckor, istället för vid 42 veckor. Det framgår när forskare från Sverige och Nederländerna nu vägt samman resultat från tre tidigare studier på området.

Den aktuella studien, en systematisk litteraturöversikt, publiceras i tidskriften PLOS Medicine. De tyngsta författarnamnen återfinns på Göteborgs universitet och University of Amsterdam.

I Sverige och Nederländerna är risken generellt mycket låg för att ett barn dör före eller under förlossningen, eller som nyfödd, så kallad perinatal död. Även risken att barnet får skador i samband med förlossningen är låg. Det är dock känt att det sker en viss riskökning, från låg nivå, både vad det gäller perinatal död och sjuklighet ju längre en graviditet pågår efter vecka 40.

Syftet med den systematiska översikten var att jämföra utfall av igångsättning, induktion, vid 41 respektive 42 fullgångna veckor genom att slå samman enskilda studier med samma frågeställning. Det har tidigare funnits oklarheter om vad som bäst skyddar kvinna och barn.

Tre randomiserade studier med denna frågeställning fanns publicerade, alla under 2000-talet: den svenska SWEPIS-studien med 2 760 kvinnor, en nederländsk studie med 1 801 kvinnor samt en turkisk studie med 600 kvinnor.

Svår sjuklighet och dödsfall

Den svenska och den nederländska studien kunde bidra med resultat på individnivå till den samlade analysen. Den turkiska studien var med i utvärdering av perinatal död och andel kejsarsnitt. Alla kvinnor hade uppnått 41 fulla veckor, var friska och väntade ett barn när de inkluderades i respektive studie.

Hälften av kvinnorna i den systematiska översikten med analys av individdata, 2 281 individer, var lottade till induktion vid 41 fullgångna veckor. I denna grupp var det 80 procent som genomgick induktion. Hos övriga kom förlossningen igång av sig själv.

I den andra gruppen, med 2 280 kvinnor, avvaktades spontan förlossningsstart och annars planerades för induktion vid 42 fullgångna veckor, vilket har varit rutinhandläggningen på de flesta förlossningsenheter i Sverige och Nederländerna vid graviditet utan komplikationer. I praktiken var det 30 procent av kvinnorna som behövde sättas igång, hos övriga startade förlossningen spontant.

Enligt den måttstock som kombinerar svår sjuklighet och död hos det nyfödda barnet fanns det 10 drabbade barn i gruppen som sattes igång vid 41 fullgångna veckor och 23 i den andra gruppen. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd. Dessa resultat är framför allt applicerbara på förstföderskor. För omföderskor var de drabbade barnen för få för att kunna påvisa någon positiv effekt av tidigare igångsättning.

Inga medicinska nackdelar

Kvinnornas hälsotillstånd efter förlossning skiljde sig inte mellan grupperna. Andelarna kejsarsnitt respektive instrumentella förlossningar, med sugklocka eller tång, var också jämförbara.

Mårten Alkmark (foto: privat)

Mårten Alkmark, doktorand i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhuset, är en av studiens två förstaförfattare:

– Att kunna slå ihop studier på individnivå är ett bra och robust sätt att undersöka frågeställningar där det vi studerar är mycket ovanligt. Det gör att vi utökar antalet deltagande kvinnor och därmed ökar tillförlitligheten i resultaten, säger han, och fortsätter:

– Vår systematiska översikt visar, i samstämmighet med tidigare forskning, att risken för sjuklighet och perinatal död minskar vid igångsättning efter 41 fulla veckor jämfört med 42 fulla veckor. Detta utan att öka riskerna för ett försämrat hälsotillstånd hos mödrarna.

Esteriek de Miranda, barnmorska och docent vid Amsterdam UMC och University of Amsterdam, är en av två seniora författare:

– Sänkningen av svår sjuklighet och död kunde bara påvisas hos förstföderskor och inte för omföderskor. Induktion vid 41 fulla veckor hade ingen påvisbar fördel för omföderskor och deras barn, säger hon.

Judit Keulen (foto: privat)

Judit Keulen, barnmorska och doktorand vid Amsterdam UMC och University of Amsterdam, är en av en av förstaförfattarna:

– Att vänta på spontan start och avvakta med induktion till 42 fulla veckor innebär att det går bra för 99 procent av kvinnorna och deras barn. För omföderskor som avvaktar med induktion till 42 fulla veckor verkar chanserna för ett bra utfall vara desamma som vid induktion vid 41 fulla veckor.

Henrik Hagberg (foto: Malin Arnesson)

Henrik Hagberg, professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhuset, är en av medförfattarna:

– Om resultaten extrapoleras till svenska förhållanden, där ungefär 20 000 kvinnor per år fortfarande är gravida vid 41 veckor, så skulle man kunna förhindra minst hundra fall årligen av svår sjuklighet eller död hos barnen genom induktion vid 41 fullgångna veckor. Baksidan på myntet är att det måste utföras många induktioner. För att rädda ett barn från svår sjuklighet eller död krävs det statistiskt sett att 175 kvinnor genomgår induktion efter 41 fullgångna veckor, säger han.

Ulla-Britt Wennerholm (foto: Margareta G. Kubista)

Ulla-Britt Wennerholm, överläkare och docent i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är en av de seniora författarna:

– Gravida kvinnor som når 41 fullgångna veckor bör få information om för- och nackdelar med induktion, och de som sedan önskar induktion bör kunna erbjudas detta, säger hon.

Titel: Induction of labour at 41 weeks or expectant management until 42 weeks: A systematic review and an individual participant data meta-analysis of randomised trials, https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.1003436

TEXT: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA

Av: Elin Lindström
Taggat med: förlossning, förlossningsvård, institutionen för kliniska vetenskaper, obstetrik och gynekologi, tidskriften PLoS medicine, University of Amsterdam

Skriv en kommentar Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Webinarium: Visning av resursen SAGE Research Methods

Forskarsnabben – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag. I år startar Forskarsnabben 27 januari.

Universitetets coronarelaterade information på medarbetarportalen

Här hittar du uppdaterad information om hur universitetet hanterar konsekvenser av covid-19.

Distansundervisning – inspiration och stöd genom webbinarier med PIL-enheten

Det finns många chanser att delta i zoom-webbinarier om distansundervisning. De listas i högerspalten på PIL-enhetens web.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café & restaurang Anatomen (tillfälligt stängd)

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan lunchservering

Lustgården på Änggårdsbacken (tillfälligt stängd)

Café Anne Dahl (tillfälligt stängd)

Fler nyheter

Fortsatt skärpta anvisningar vid GU

22 januari, 2021

COVID-19. De skärpta restriktioner som råder vid Göteborgs universitet förlängs tills vidare. Det innebär att all undervisning och examination ska … [Read More...]

Möt Karin Sundfeldt – professor med kvinnohälsa i fokus

18 januari, 2021

FOLK. Hon är cancerforskare och gynekolog, och vurmar för samverkan och den translationell forskningen. Genom åren har detta visat sig vara extra … [Read More...]

Många fördelar med Double degree – disputation som en följd av välfungerande samarbete

18 januari, 2021

FORSKARUTBILDNING. Nu har den första doktoranden som antogs till forskarutbildning vid både Sahlgrenska akademin och KU Leuven disputerat. F … [Read More...]

Justin Schneiderman får nytt uppdrag att stödja ledningen i AI-frågor

18 januari, 2021

AI-NYTT. Med hjälp av artificiell intelligens kan vi till exempel få ordning i annars oöverblickbara datamängder, eller utveckla program som ger s … [Read More...]

Bygginformation Medicinareberget – Väggar till Natriums första våning snart på plats

18 januari, 2021

BYGGINFORMATION. Akademiliv ger här information om byggnation av Natrium på Medicinareberget för perioden vecka 03 – 06 (18 januari – 12 februa … [Read More...]

Karl Swedberg kommenterar studie om pumpstärkande medel i NEJM

15 januari, 2021

KOMMENTAR. Karl Swedberg, seniorprofessor och världsledande forskare inom hjärtsvikt, skriver i senaste numret av tidskriften New England Journal … [Read More...]

Apropå medial uppmärksamhet kring salstentamen

15 januari, 2021

EXAMINATION. Media rapporterar att cirka 150 studenter vid Göteborgs universitet idag fredag samlas för att skriva salstentamen under rådande pa … [Read More...]

Forskare kan ansöka om att använda data från Scapis – från 17 mars

14 januari, 2021

FORSKNING. Nu närmar sig lanseringen av världsunika Scapis. En bank med data, prover och bilder från 30 000 deltagare som kommer att stå öppen för … [Read More...]

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

13 januari, 2021

NYA STUDIER. I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett … [Read More...]

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis senare i livet

12 januari, 2021

NY STUDIE. I en stor registerbaserad studie visar nu forskare vid Göteborgs universitet att sämre fysisk kondition hos unga vuxna är kopplat till … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström Claessen är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen