BIDRAG. Barbro Linderholm, Marcus Lindh och Björn Redfors leder tre forskarmiljöer som alla får stora bidrag från Vetenskapsrådets utlysning inom klinisk behandlingsforskning. Totalt tilldelas de 50 miljoner. Dessutom får tre forskare bidrag för projekt inom utlysningen.
Utlysningen inom klinisk behandlingsforskning ska stödja studier som är motiverade av hälso- och sjukvårdens behov, och som förväntas leda till patient- och samhällsnytta inom en relativt kort tidsperiod. Samtliga 15 forskarmiljöer som VR väljer att finansiera är samarbeten mellan flera lärosäten och regioner, och Västra Götalandsregionen är partner i alla dessa studier utom en. För tre av miljöerna är huvudsökande hemmahörande vid Göteborgs universitet.
Styrka inom klinisk forskning
– Det är ett glädjande utfall för Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen. Detta visar på vår styrka inom klinisk forskning och att det fina betyget när Vetenskapsrådet utvärderade vår kliniska forskning var rättvisande, kommenterar dekan Agneta Holmäng, som får medhåll av prodekan Henrik Hagberg:
– Att vi är starka inom klinisk forskning har flera rankningar visat. Vi har också satsat på en egen ALF-utlysning just med inriktning mot klinisk behandlingsforskning som på sikt borde öka vår konkurrenskraft inför framtida VR-utlysningar inom klinisk behandlingsforskning.
RCT-studie om typ 1-diabetes
Marcus Lind, professor vid institutionen för medicin, är huvudsökande för en forskarmiljö som ska genomföra en randomiserad placebokontrollerad studie (RCT) inom totalt tio regioner i Sverige. Forskarmiljön får nästan 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Vid typ 1-diabetes förstörs betacellerna i bukspottskörteln som producerar kroppens insulin av en autoimmun process, och andra studier pekar på att interleukin-17 (IL-17) kan ha en viktig betydelse i denna process. I studien, där 19 sjukhus i Sverige ska delta, utvärderas om blockering av IL-17 kan hindra förstörelse av insulinproducerande betaceller. Personer med nydiagnostiserad typ 1-diabetes kommer behandlas och jämföras mot patienter som får placebo och studera om den egna insulinproduktionen kan bevaras genom att blockera IL-17.
Bevara insulinproduktionen
Under de första åren efter diagnos av typ 1-diabetes har patienten vanligtvis kvar egen insulinproduktion. Sjukdomen debuterar vanligtvis i barnaåren eller yngre vuxenår och är vanligast i Finland och Sverige i världen.
– Ifall vi kan bevara insulinproduktionen kommer vi påtagligt att underlätta behandling för patienter med typ 1-diabetes genom att enklare kunna uppnå stabila blodsockernivåer, vilket i sin tur ger mindre risker för organskador. Patientens behandlingsregimer blir också enklare och risken för låga blodsocker och akut höga med ketoacidosrisker minskar, säger professor Marcus Lind.
Det pågår flera studier i världen som på ett effektivt sätt försöker komma åt signalen som förstör betaceller vid typ 1-diabetes. En av nyckelstudierna kommer nu alltså ledas från Göteborgs universitet.
– Vid många andra autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit skulle vi inom den medicinska professionen idag tycka att det var märkligt om vi inte behandlade den skadliga autoimmuna processen mot ledbrosket Även om vi vid typ 1-diabetes flera år innan med prover kan säga med hög sannolihet om individer kommer insjukna, och året innan med i princip hundra procents säkerhet, så har vi inget som kan bryta processen på ett effektivt och säkert sätt idag. Skulle forskningen från någon av grupperna i världen som sysslar med detta lyckas skulle det radikalt förändra behandlingsfältet. Man skulle även kunna förhindra eller fördröja insjuknande i typ 1-diabetes, säger Marcus Lind.
I det team som arbetar med projektet ingår bland andra doktoranden Shilan Ahmadi, gästprofessor Olle Korsgren och professor Per-Anders Jansson.
Strålkniv för bröstcancer med begränsad spridning
Barbro Linderholm får drygt 12 miljoner kronor till en klinisk multicenterstudie om radioterapi vid bröstcancer, där dottertumörer uppstått i bara ett eller två organ (så kallad oligometastatisk bröstcancer).
– En tidigare randomiserad fas 2-studie med olika typer av oligometastaserad cancer har visat en förlängd överlevnad för patienter som randomiserades till att också få stereotaktisk ablativ radioterapi, en behandling som ibland också kallas strålkniv. Men eftersom bara 18 av patienterna i studien hade bröstcancer behövs större studie med endast bröstcancerpatienter, säger Barbro Linderholm, som är docent i onkologi och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, och överläkare specialiserad på bröstcancer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Samarbete ger snabbare resultat
En del patienter där bröstcancerns spridning begränsas till ett eller två organ har mycket lång överlevnad, ibland decennier. Oligometastaserad bröstcancer behandlas idag på samma sätt som patienter med mer utbredd metastasering. Tack vare bidraget från Vetenskapsrådet kan studien genomföras, med tio svenska sjukhus och ytterligare sjukhus i andra europeiska länder.
– Oligometastatisk bröstcancer är ovanligt och om vi skulle genomföra denna typ av studie nationellt skulle det ta mycket lång tid. Med deltagande från andra länder i Europa hoppas vi på att kunna slutföra inklusionen efter tre år, vilket är väldigt positivt, säger Barbro Linderholm.
Projektet som jämför den nya behandlingen med strålkniv med den systemiska behandling som är klinisk rutin idag kallas TAORMINA, och är en fas 3-studie.
Landsomfattande studie om allvarlig kärlkramp
Björn Redfors, docent i kardiologi och klinisk gruppledare vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet och kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är huvudsökande för en forskarmiljö som får 18 miljoner kronor. Studien samlar forskarpartners i samtliga 21 regioner i Sverige. Syftet är att jämföra kranskärlsoperation med perkutan kranskärlsintervention (ballongvidgning och stentimplantation) för patienter med ischemisk kardiomyopati (kronisk hjärtsvikt på grund av kranskärlssjukdom).
Ytterligare tre forskare i vår region får projektbidrag i utlysningen för klinisk behandlingsforskning: Lina Bunketorp Käll, Anna-Karin Hultgård Ekwall, och Johan Zelano.
Läs mer om utlysningen på Vetenskapsrådets webb: https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2020-09-08-klinisk-behandlingsforskning.html
Observera att endast besked i Prisma garanterar att ett bidrag har beviljats.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
