DOKTORAND. Årets PhD Day handlade om hur en världskris påverkar hälsa och forskning. I lunchpausen gavs möjlighet för doktorander att dela med sig av sina erfarenheter av pandemin med vicedekan Martin Lagging, som ansvarar för forskarutbildning vid Sahlgrenska akademin.
Doktoranddagen hade egentligen planerats att ges i våras men fick skjutas upp på grund av pandemin. Värdar för den helt digitala dagen var Salma Pardhan, doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, och Maria Hammarlund, doktorand vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Även Helena Nilvér och Lilja Thorgeirsdóttir, båda doktorander vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, var med och planerade årets PhD Day.
Fyra kriser
Under förmiddagen hölls tre föreläsningar som gav olika perspektiv på världen under pandemins tid. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, började med att måla upp en dyster nutidsskildring, genom att lista inte bara en, utan fyra kriser som präglar världen idag. Förutom den hälsokris som pandemin utgör lyfte han också fram den ekonomiska krisen, den ekologiska krisen och den politiska krisen, där populistiska ledare och diktaturer fått stort spelrum.
Den ekonomiska krisen kommer sannolikt döda fler människor än pandemin, konstaterade han:
– Pandemin har en mycket negativ effekt på världsekonomin. Många utvecklingsländer är beroende av fortsatt hög tillväxt: när BNP faller kommer det att leda till ökad extrem fattigdom i många länder i världen.
Kriserna hänger ihop
Flera observationer visar att den globala miljökrisen i alla fall tillfälligt gynnats av pandemin; i Punjab i norra Indien har luften klarnat och det går nu att med blotta ögat se bergskedjan Himalaya vid horisonten. Men för att hindra klimatkrisens utveckling måste vi ändra våra utsläppsgenererande vanor för gott.
– Den ekonomiska krisen har lett till att oljepriserna fallit kraftigt, vilket ökar konsumtionen av olja. Alla länder borde införa höga skatter på fossila bränslen, men istället ser vi att många länder ger räddningspaket till sina flygbolag för att de ska klara krisen. Om vi ändå måste minska vårt flygande i framtiden kommer alla dessa flygbolag ändå inte att överleva, kommenterade Thomas Sterner, som avslutade med en liten strimma av ljus:
– Det här är en jobbig tid för alla, särskilt för dem som är fattiga eller sjuka. Men för den som kan finns goda möjligheter att njuta av böcker och studier. Detta är en fantastisk tid att vara forskare. Själv har jag aldrig publicerat så mycket som nu.
Begränsade friheter
Damon Barrett, jurist inom mänskliga rättigheter och forskare vid avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, drog paralleller mellan sitt eget forskningsområde, praktik och policys för narkotikabekämpning, och hur samhällen begränsar människors rättigheter för att hantera pandemin. Både narkotika och pandemin är allvarliga hot mot befolkningen, där det finns en motsättning mellan de som är villiga att göra stora avkall på mänskliga friheter för att helt kunna utrota problemet och de som snarare vill fokusera på att begränsa skadan, men bevara människans rätt till frihet.
– Jag säger inte att vissa rättigheter inte kan begränsas för att möta folkhälsoutmaningarna. Uppenbarligen kan de det. Vi skulle bli förlamade om det inte gick. Men de borde ges mycket mer uppmärksamhet och orsaka mer oro hos allmänheten än vad som hittills skett, sade Damon Barrett.
Dessa beslut om rättigheter är några av de viktigaste som någon regering kan fatta, menade han:
– Både i kontroll av narkotika och av covid är dessa former av tvång till populära hos stora delar av befolkningen. Nya exceptionella hot av det här slaget kommer att användas för att rättfärdiga kränkningar av rättigheter. De som övervakar mänskliga rättigheter stöter ofta på det och det är också en viktig läxa från kampen mot narkotika.
Vaccin om du vill resa
Han efterlyste en debatt om vilken skada vi egentligen vill skydda oss ifrån och vilka värden vi vill bevara, men konstaterade att pandemin kommer att fortsätta påverka våra rättigheter och vår rörelsefrihet under lång tid framöver:
– Det är bara några år sedan som människor som lever på hiv äntligen tilläts att komma in i USA. Människor som använder olagliga droger är fortfarande förbjudna att komma in i landet. Hur osannolikt är det då att vi kommer få immuniseringspass eller andra identitetshandlingar som visar att är vaccinerade mot covid för att bli insläppta i landet?
Moralens psykologi
Förmiddagens tredje talare var Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, som bland annat är engagerad inom flera av Sahlgrenska akademins utbildningar inom etik och värdefrågor. Han talade om hur vår moralpsykologi påverkas av att människan befinner sig i kris. För forskningens del innebär det att fokus snabbt övergår till den praktiska implementeringen, vilket är en etisk förändring som behöver granskas med kritiska ögon.
– Forskare springer efter snabba bollar, som kan ge en behandling mot covid eller ett vaccin. Nästan vilket angreppssätt som helst blir acceptabelt. Biomedicinska forskare är inte rustade att hantera en akut kris av det här slaget, och du kan behöva hjälp för att kunna tänka utanför din egen box, sade han.
Snabba resultat
Som forskare är det lockande att söka efter det slutgiltiga svaret; efter silverkulan som ska döda varulven. Den brådskande situationen snabbar på vetenskapen och de säkerhetsspärrar som vanligen finns inbyggda i det akademiska systemet sätts på undantag. Risken för fartblindhet är stor. Vetenskapliga publiceringar görs tillgängliga innan de hunnit granskas i peer-review, vilket lett till att nästan 40 artiklar om covid-19 fått dras tillbaka efter det att de redan fått spridning.
Forskare har också dragits med i polariseringen av debatten, där man antingen är för eller emot ett synsätt på hur pandemin bäst ska hanteras.
– När det framförs att den andra sidan är idioter förstörs det konstruktiva samtalet. Vi som verkar I akademin hare n viktig roll att spela I den debatten, där vi värnar diskussionen och kan väga för- och nackdelar med båda synsätten mot varandra, sade Christian Munthe.
Påfrestande situation
Martin Lagging, vicedekan för utbildning på forskarnivå, fanns tillgänglig under lunchen för att lyssna på hur doktorander påverkats under pandemin. Han hade stor förståelse för att pandemin är oerhört påfrestande, kanske särskilt för doktorander som nyligen påbörjat sin forskarutbildning och som planerat att besöka andra laboratorier som en del av sitt doktorandprojekt. Hans råd var att hitta flexibla och kreativa lösningar i samråd med handledare och institutionen. Möjligheten att kunna ansöka om finansiering för ytterligare doktorandtid kom också upp under dialogen med vicedekanen, men så långe staten inte aviserat att lärosäten kommer få ersättning för en sådan förlängning trodde Martin Lagging att det kan bli svårt för institutionerna att hitta den finansiering som krävs.
Nätverk och diskussion
Under eftermiddagen gav Roger Ahlgren från Med Tech företaget Boston Scientific och Fredrik Eisner från läkemedelsföretaget Eli Lilly inblick i hur industrin drabbats och hanterat konsekvenser av pandemin.
Åsa Torinsson Naluai, forskare vid Sambio Core facilities, gav en presentation med forskningsperspektiv. Hon har inkorporerat covid-19 som en del i sitt forskningsprogram om inflammationssjukdomar. Därefter intervjuades Dr Bayan, som flydde Irak med sin familj och numera bor i Storbritannien. Dr Baylan berättade om effekterna för den välgörenhetsorganisation hon startat i sitt gamla hemland.
Dagen avslutades med nätverkande och diskussionssessioner i enskilda rum, om finansiering, innovation och läkare utan gränser. Ett breakout room erbjöd möjlighet att bara ha en social afterwork tillsammans. Inbjudna gästexperter var Ann Hellström (Vetenskapsrådet), Tina Verolin (Forsknings- och innovationskontoret), samt Kristina Elfving (Läkare utan gränser).
Datumet för nästa PhD Day är inte klart, men dagen planeras att äga rum nästa höst, då förhoppningsvis i fysisk form, beroende på hur smittspridningen utvecklar sig. Om du är intresserad av att vara med och planera nästa års doktoranddag får du gärna höra av dig till Doktorandrådet. Hemsida: https://www.saks.se/dor/, e-post dor@saks.gu.se.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
