COVID-19. ”Just nu gäller det att hålla ut och anstränga sig till det yttersta för att utvika att bli smittad. Och om man blir smittad är det viktigt att inte sprida viruset vidare. Men vi måste också vara hoppfulla, för efter årsskiftet börjar vaccin sannolikt komma till Sverige.” Det förklarar Martin Lagging, professor i klinisk virologi och medlem i den nationella vetenskapliga referensgruppen för vaccin mot covid-19.
Vi verkar vara i början av en andra våg av covid-19-pandemin, förklarar Martin Lagging.
– Det förvånar mig att den kommer så tidigt, jag hade väntat mig att en andra våg skulle bryta ut först i januari–februari. Det är då, när vi på grund av kylan packar ihop oss, samtidigt som den lägre absoluta luftfuktigheten inomhus får aerosolpartiklarna att flyga längre, som den här typen av luftvägsvirus brukar spridas.
Julen avgörs nu
Att en andra våg redan verkar vara på gång är något att ta på största allvar, påpekar Martin Lagging.
– Det vi gör nu kommer att bli avgörande för vilken typ av julfirande vi får. Vi måste alla anstränga oss maximalt för att inte sprida smittan vidare. Om vi klarar det kommer våren att se betydligt ljusare ut. Ett stort antal företag storsatsar nu på att ta fram vaccin med olika strategier och jag är mycket hoppfull om att minst ett sådant, och sannolikt flera, kommer vid årsskiftet. I första hand gäller det att vaccinera de mest utsatta grupperna och sjukvårdspersonal och sedan kommer vaccinationen att erbjudas även övriga befolkningen.
Det nya coronaviruset har bara varit känt i cirka ett år. Ändå har forskningen redan kommit ganska långt när det gäller att förstå hur det fungerar, berättar Martin Lagging.
– RNA-virus, det vill säga virus vars genetiska material består av RNA, brukar mutera ganska snabbt. Just detta virus är dock ovanligt stabilt med stor förmåga att läsa av och dubbelkolla genomet så att det inte sker några fel när det reproduceras. Ur vaccinaspekt är det bra att viruset inte är benäget att mutera vilket ger goda möjligheter till framgång med vaccin.
De flesta som blivit sjuka utvecklar antikroppar men det gäller inte alltid personer som haft milda symtom.
– Dessa personer verkar dock utveckla så kallad T-cellimmunitet, vilket också sannolikt är skyddande mot allvarligt återinsjuknande. Det finns även exempel på ett litet antal personer som återinfekterats, men lyckligtvis tycks de inte bli så svårt sjuka andra gången. Frågan är om de ändå kan smitta, det vet vi ännu inte.
Äldre män drabbas hårdast
Det är heller inte klarlagt varför somliga personer blir så väldigt sjuka medan andra knappt märker någon infektion alls, förklarar Martin Lagging.
– Två faktorer sticker ut: ålder och kön, förutom riskfaktorer såsom hypertoni, hjärt- och lungsjukdom, diabetes och njursjukdom. Att vara en äldre man är inte så bra i detta sammanhang men man får inte glömma att drygt en fjärde del av de som vårdades på IVA i våras saknade känd riskfaktor. En nyligen publicerad artikel i tidskriften Nature visar också att en speciell gen, som finns bland befolkningen i vissa delar av Indien och som den moderna människan ärvt från neanderthalare, ger ökad smittorisk. Men bortsett från detta vet vi inte varför människor drabbas så olika. Symtomen varierar också. En del drabbade förlorar lukt- och smaksinne och för ett litet antal kan detta problem kvarstå under längre tid. Det är förstås väldigt obehagligt och kan påverka livskvaliteten.
Världens länder har hanterat pandemin på ganska olika sätt.
– Det beror på att det är en ny sjukdom där det saknas evidens för hur man bör göra. Många har agerat som om det handlar om en pandemisk influensa, eftersom det funnits färdiga utarbetade strategier för att hantera sådana utbrott, men om det är rätt strategi i det här fallet får framtida utredningar utvisa. Oavsett hantering av pandemin handlar det om en svår balansgång: isolering är viktigt för att stoppa smittspridningen men kan också leda till svårt lidande med depression och ökad självmordsrisk.
Fortsätter cirkulera
Covid-19 är inte en sjukdom som kommer att dö ut av sig självt utan kommer istället att fortsätta cirkulera i världen i framtiden. Däremot kommer sannolikt sjukdomsförloppet vara mycket mer gynnsam om man vaccinerats innan man exponeras för viruset, förklarar Martin Lagging.
– Även om det ser dystert ut just nu gäller det att vara hoppfull. Till våren finns med största sannolikhet ett vaccin samtidigt som solens ökade UV-strålning kommer att hämma partiklarnas spridning. Klarar vi bara av stå ut och inte sprida smittan vidare under vintern går vi snart mot betydligt ljusare tider.
