Global Burden of disease: Regional data från Sverige behöver bli bättre

NY STUDIE. Forskare vid Sahgrenska akademin fortsätter medverka i projektet Global Burden of Disease, som kartlägger hälsoutvecklingen i världen. Årets rapport innehåller flera positiva nyheter, men pekar också på försämring inom andra områden. Och för Sveriges del lyfter forskarna fram behovet av bättre regional data.

I oktober publicerades nya utgåvan av Global Burden of Disease 2019 i en specialutgåva av tidskriften the Lancet (volym 396, 20201017). Det växande samarbetet har nu analyserat hur 87 riskfaktorer påverkat 369 olika sjukdomar 1990-2019 och demografiska förändringar 1950-2019 i olika länder och regioner.

Milleniemål gjorde skillnad

Till stora delar är det en framgångssaga som beskrivs. Medellivslängden i världen har ökat och dödlighet minskat, framförallt hos barn under fem år och i fattigare länder.

– FNs milleniemål har gjort stor nytta, och dödligheten har minskat radikalt i sjukdomar relaterade till infektioner, havandeskap, nyföddhetsperioden och undernutrition. Stora riskfaktorer som brist på rent vatten och eldning av fasta bränslen inomhus har minskat i betydelse de senaste årtiondena, liksom rökning och blyexponering, kommenterar Leo Stockfelt som tagit över arbetet med miljömedicinska riskfaktorer och svenska registerdata inom Global Burden of Disease.

Kräver kraftiga åtgärder

Samtidigt har flera andra stora riskfaktorer ökat, bland annat luftföroreningar utomhus, droganvändning och metabola sjukdomar. Betydelsen av icke-smittsamma sjukdomar ökar globalt och det kommer krävas stora satsningar på preventivt arbete och sjukvårdssystem i många länder för att möta detta.

– Det är inte sannolikt att vi kommer uppnå FNs globala utvecklingsmål till 2030 om inte kraftiga åtgärder vidtas snart. Att barnafödandet har minskat i många länder har vissa fördelar, men leder också till minskande befolkning och i framtiden en inverterad befolkningspyramid där en mindre andel är yrkesarbetande. En annan stor framtida utmaning är ökande temperaturer, och den ökande fattigdom det sannolikt leder till, säger Leo Stockfelt.

Många bidrar i arbetet

Flera medarbetare vid Sahlgrenska akademin bidrar med och utvärderar data, skriver och granskar artiklar i det stora internationella samarbetet Global Burden of Disease. Leo Stockfelt arbetar med luftföroreningar och andra riskfaktorer i yrkes- och omgivningsmiljö, och med data för Sverige:

– En stora framgång i vårt område är hur eldning inomhus och dess hälsoeffekter hos framförallt kvinnor och barn har minskat senaste decennierna, men det är fortfarande en ”lågt hängande frukt” där små ekonomiska insatser kan göra stor nytta för folkhälsan i framförallt fattiga länder.

Bättre Sverigedata

Leo Stockfelt lyfter också fram vikten av att fortsätta förbättra dataunderlaget:

– Ingen analys är bättre än den data man har tillgång till. För Sverige börjar det nu bli genant att vi inte har data på mer detaljerad nivå än uppdelat på Stockholm jämfört med utanför Stockholm. Det finns data för alla regioner så att vi skulle kunna göra de regionala analyser som andra länder gör, men ingen har skjutit till resurserna för att göra det. Det är något vi måste försöka åtgärda i framtiden.

En annan viktig fråga han lyfter fram är att fortsätta inkludera nya riskfaktorer i analysen. Akustikern Mikael Ögren arbetar med att försöka ta fram en global exponeringsskattning för trafikbuller till Global Burden of Disease.

– Det finns nu stark evidens för ett samband inte bara med sömnstörningar utan också med ökad risk för hjärtsjukdom av höga bullernivåer vid bostaden. Att exakt beräkna buller globalt är svårt, men man kan använda trafikdata och det arbete som gjorts för luftföroreningar för att göra en rimligt bra skattning, säger Mikael Ögren.

Omfattande forskningssamarbete

Lars Barregård började arbetet med miljömedicinska riskfaktorer och svenska registerdata inom Global Burden of Disease för tio år sedan men har lämnat över staffettpinnen till Leo Stockfelt.

–  Det är det mest omfattande forskningssamarbete jag deltagit i. En del av GBD-rapporterna i Lancet har mer än hundra medförfattare, så man har ju bara kontakt med ett fåtal av de ansvariga. Men det är arbeten som har stor impact och det kändes meningsfullt att försöka bidra, säger Lars Barregård.

Max Petzold kom med i GBD-arbetet genom intensiva metoddiskussioner mellan världshälsoorganisationen WHO och The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington, när han var metodstatistiker för WHO:s egna projekt att estimera våld i nära relationer (intimate partner violence).

– Jag minns särskilt när jag gjorde av med bra över 1500 kronor på ett långt telefonsamtal från Spanien med IHME:s Theo Vos. Diskussionen handlade då som nu om att metodiken inom GBD är mycket avancerad och därmed svår att göra fullkomligt transparent. I samband med nystarten av GBD 2010 förde vi många sådana diskussioner och på grund av dessa problem fortsätter WHO och andra FN-organisationer att delvis ta fram egna globala estimat, säger Max Petzold

Men även om mycket av metodiken till någon del går att ifrågasätta, menar Max Petzold ändå att den totala nytta som projektet medför i termer av evidens för policy makers klart överväger nackdelarna.

Fakta:
Rapporten i the Lancet baseras på projektet Global Burden of Disease (GBD) som har sitt ursprung i en satsning av Världsbanken på 1990-talet. Numera finansieras Global Burden of Disease av Bill and Melinda Gates Foundation och leds av Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington. Samarbetet inkluderar tusentals forskare i hela världen, varav några arbetar på Sahlgrenska akademin.

Titel: Five insights from the Global Burden of Disease Study 2019; https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)31404-5

TEXT: ELIN LINDSTRÖM